 År 2001 fick två amerikanska forskare Nobel-pris i fysik för att sex år tidigare ha lyckats framställa ett Bose-Einstein-kondensat. I ett sådant samlas alla partiklar i en gas i den lägsta energinivån och lämnar övriga nivåer obesatta. Detta inträffar vid en låg temperatur men inte så nära absoluta nollpunkten att kylan är omöjlig att uppnå.
Effekten hänger samman med att de olika partiklarna saknar individualitet, inte går att numrera utan är oidentifierbara som individer.
Och det här är en formel som bestämmer även hur vissa webbsajter når stora framgångar på Internet.
I juni år 2000 ersatte Yahoo! sin gamla sökmotor Inktomi med Google, från ett då blott två år gammalt företag. Många minns nog fortfarande att först var det Alta Vista som dominerade bland sökmaskiner. Google demonstrerade att det var möjligt för en relativ senkomling att rusa fram till täten. Skulle man göra en bild av trafiken på Internet skulle man se en väldig trafik koncentrerad mot just Google, en dominerande nod med mängder av förbindelser ut.
Varför gick det så bra för Google? Enkelt, den hade bättre slagkraft, var nyttigare än de äldre konkurrenterna. Om en sådan segrare är nyttig nog, slagkraftigare än konkurrenterna, kan den slå ut dessa permanent. ”The winner takes all”, vinnaren tar allt.
Det var här som Bose-Einstein-formeln passade in Ginestra Bianconis beräkningar av webbplatsers attraktionskraft.
Energinivån E i Bose-Einstein-kondensatet motsvaras av denna attraktionskraft, enligt en enkel transformationsformel. Länkarna i nätet motsvaras av partiklarna i kondensatets gas. Och det är när segraren tar hela spelet som det handlar om ett fullbordat kondensat. Utan någon sådan utslagsvinnare uppstår en ’ekologi’ med flera tävlande men med litet olika ’nischer’ – Alta Vista med flera har ju överlevt. Med en enda vinnare får nätverket stjärnkaraktär, med vinnaren i centrum.
Om läsaren erinrar sig det tyska rådet: warum etwas einfach machen wenn man das so schön komplizieren kann, ”varför göra något enkelt när man kan trassla till det så vackert”, så ligger det väl något i det. Ja, något ligger i det, för praktikern. Medan teorin senare kan avsätta praktiska resultat!
| 
RSS för kommentarer
