Den hållbara ekonomins entreprenörer

Detta är en bok som kommer att vara oumbärlig för alla dem som sysslar med, eller vill syssla med, nya former av entreprenörskap.

I boken Tjäna pengar och rädda världen berättar Erika Augustinsson och Maja Brisvall om den hållbara ekonomins nya ledare. De är med och sätter en ny agenda för Sverige, där folkrörelsen redan är död, den traditionella industrin har kört i diket och offentliga sektorn går på knäna. Det är dags att dra ett streck och gå vidare.

Entreprenörerna bakom nästa generations företag och organisationer ser ingen motsättning mellan att generera vinst och att bidra till en positiv samhällsutveckling. Att affärsidén bygger på socialt och ekologiskt hållbara grunder är inte bara en hygienfaktor utan en förutsättning för att lyckas på de nya marknaderna. Metoder och processer som tidigare endast var förbehållet näringslivet börjar få fäste inom NGO-världen och tvärtom. Det påverkar i sin tur det framtida ledarskapet och hur vi ser på framgång.

Lite av förorden i boken

Om att skriva en bok om något som nästan inte finns. Än.

Samhällsentreprenörskap innebär en ny sorts gränsöverskridande och värderingsstyrt
entreprenörskap som utgår från en social eller ekologisk idé. I Sverige är det ett relativt okänt
begrepp som utmanar de flesta av våra gängse normer, regler och uppfattningar om hur man
driver företag eller samhällsförändringar.

Det finns ingen enhetlig definition av begreppet än och det råder en viss begreppsförvirring.
Olika namn, som socialt entreprenörskap, social ekonomi, social innovation och publikt eller
civilt entreprenörskap, används idag av olika aktörer. Skillnaderna mellan de olika begreppen är
dock små och beror mycket på vilken samhällsmodell man befinner sig inom.

Begreppsförvirringen uppstår delvis i kölvattnet av att många aktörer idag arbetar med att
anpassa och hitta en svenskt och nordisk vinkel på den globala rörelsen. Vi kan dock slå fast att
entreprenörskap, företagande och en vilja att göra gott och förändra världen blir alltmer intimt
sammankopplade. Gränserna för vilken samhällssektor en förändringsagent ska befinna sig i
suddas ut och förflyttas. Metoder och logiker som tidigare var förbehållet näringslivet börjar få
fäste inom NGO-världen och tvärtom. Det i sin tur påverkar det framtida ledarskapet, sättet att
göra affärer, yrkesval, arbetssätt, hur vi ser på framgång och hur vi förhåller oss till vinst, nya
marknader och tillväxt. Det är en otroligt spännande tid.