Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Affärsidéernas barnkammare

Dela artikeln
fredag, 28 maj 2010 0

Nu i efterhand kan de flesta nya affärsidéer tyckas vara självklara. Men innan de kommit till stånd är de långt ifrån givna, för i så fall hade de antagligen redan varit förverkligade. I själva verket innebär tillkomsten av en affärsidé ofta en lång process med komponenter som kunskap, infall, kreativitet, hängivenhet, timing och ibland ren tur. I den publicerade serien om ”Alla har vi varit små” framträder ett sådant mönster.

En bra affärsidé har sin grund i något slags mänskligt behov eller brist, som ju kan ses som ett förbisett behov. Då ligger utmaningen i att inse behovet eller bristen och att sedan finna en relevant lösning. I det arbetet måste flera av våra sinnen tas till vara, klara ögon som kan se hur förutsättningarna ser ut, öron som förmår avlyssna samtal, en mun som kan formulera klargörande frågor och en intuition som säger ja eller nej till fortsatt arbete.

”Här finns ett behov, vad innebär det för mig och andra?” Den frågan ställde sig våra stora företagsgrundare. Alfred Nobel såg ett industrisamhälle växa fram och insåg att ett säkert och kraftfullt hjälpmedel i förestående gigantiska anläggningsarbeten var nödvändigt, dynamiten. Lars Magnus Ericsson insåg tidigt att det nya och rörliga samhället var i behov av snabbare kommunikationer och fann då Bells nya telefon värd att utveckla. Ingvar Kamprad förstod före andra att framtidens massproducerade lägenheter krävde massproducerade möbler, dessutom till häpnadsväckande priser.

De här pionjärerna kan framstå som visionärer i våra ögon, då deras idéer fick sådan omfattning och betydelse. Men i begynnelsen var också deras steg korta och prövande, om än potentialen senare visade sig vara stor. De såg vad som hände, lyssnade och frågade sig fram, var infallsrika och besjälade av sina idéer.

Bara undantagsvis blir man uppsökt av nya affärsidéer, de måste sökas upp, inses och utvecklas. Mänskliga behov kommer ofta fram i de vardagliga samtalen, med kollegor, vänner och grannar. ”Det här är för dåligt, man borde egentligen …”. Kenneth Hagman i Luleå blev 2008 upplyst om att ifall han inte bytte ut ett tungt cementlock på sin brunn så skulle han tvingas betala en dryg extraavgift. Han lyssnade med grannarna och fann att de också hade samma problem. Det födde en affärsidé hos honom om att ta fram en lätt och säker förslutning, vilket blev grunden till Svenska Brunnslock AB.

Alla behov är inte öppet uttalade, de kan vara sovande och måste väckas och till och med skapas. Före Sony Walkman fanns inget uttalat behov av en liten musikmaskin att bära på, först sedan den kommit ut på marknaden uppstod behovet av den. Få av oss har tidigare efterfrågat en spikmatta att lägga sig på, men årets julklapp blev den likväl. Att satsa på att väcka slumrande behov kan visa sig vara vanskligt, här handlar det om timing, maggropskänsla och ren tur. Men också sådant är inslag i att skapa nya affärsidéer.

En bra affärsidé behöver inte ens vara först med att ha löst ett behov, den kan ta sikte på att erbjuda alternativ på en intressant marknad. Lars Magnus Ericsson uppfann inte telefonen, men såg till att förbättra den för en alltmer kräsen storstadsmarknad. Villkoren för ett en gång tillgodosett behov påverkas ständigt av den pågående utvecklingen. Då gäller att förstå de nya former och uttryck människors grundläggande behov kan yttra sig som. Och dessutom visa ödmjukhet inför människors skiftande behov, ”de många människorna” som Ingvar Kamprad brukar påminna sin personal om.

Sedan en affärsidé tagits fram återstår ”bara” att organisera
, konstruera, tillverka, marknadsföra och sälja. Då gäller att tillämpa en systematisk form för det arbetet, gärna uttryck i en affärsplan. Det är välgörande att regelbundet återgå till sin affärsidé och dess vision, för att ur den hämta all den glädje, engagemang, nyfikenhet och lust som krävs för att kunna gå iland med sin föresats. På det viset har en bra affärsidé dubbla syften.

ÄMNEN:

Välj kommun från listan