Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Bildrättigheter och dess användning

Dela artikeln
torsdag, 21 augusti 2014 6
Författad av Joel Wickman Författad av Joel Wickman
Lawline

av

Webben blir allt mer viktig som både sälj- och marknadsföringskanal för företag. Därmed tillskrivs även bilder och annat webbinnehåll ett allt större värde. Att googla efter bilder för publicering på sin hemsida är vanligt bland många företagare, stora som små.

Hos Lawline ökar antalet frågor och ärenden från både rättighetsinnehavare och användare där frågan ofta är vart gränsen går för upphovsrättsintrång och vad konsekvenserna kan bli. Det är inte heller ovanligt med tvister inom detta rättsområde, där rättegångskostnaderna kan bli dyra och risk finns för skadestånd. Som företagare gäller det därför att känna till den grundläggande juridiken kring upphovsrätt för att undvika att hamna snett. Denna artikel kommer att ge en allsidig upplysning om bildrättigheter och användandet utav dessa.

Vilka bilder är skyddade?

Förenklat kan bilden sägas falla in under tre kategorier; konstnärliga alster, fotografiska verk och bilder där upphovsmannen har släppt sitt upphovsrättsliga skydd.

1. Konstnärliga alster

För det första kan bilden vara ett konstnärligt alster enligt upphovsrättslagen (1960:729). Att en bild är ett konstnärligt alster innebär att den uppfyller kravet på verkshöjd. Kravet på verkshöjd brukar förklaras som att verket är ett resultat av en intellektuell skapande verksamhet som har sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, inte skulle kunna prestera exakt samma resultat.

1. Fotografiska verk

En bild kan vara ett s.k. fotografiskt verk enligt upphovsrättslagen. Ett fotografiskt verk är ett verk som inte uppfyller kravet på verkshöjd, men erhåller fortfarande upphovsrättslagens skydd, men oftast ett svagare sådant. För dessa två första kategorier gäller att man behöver ha upphovsmannens tillstånd för att publicera bilden på sin webbplats, trycka den på visitkort eller dylikt. Oftast vill även ägaren ha någon form av ekonomisk kompensation för att man använder bilden.

3. Upphovsmannen har släppt sitt upphovsrättsliga skydd

I den sista kategorin faller bilder där upphovsmannen har släppt sitt upphovsrättsliga skydd och bilderna får användas fritt av alla.

Hur vet man då vilken kategori bilden tillhör? Att en bild är upphovsrättsligt skyddad framkommer vanligast genom att ägaren till bilden angett att bilden är skyddad enligt upphovsrätt, vilket även kan skrivas som “Copyright Nils Nilsson 2014” eller genom användandet av tecknet “©”. Utgångspunkten är att de flesta bilder är upphovsrättsligt skyddade, antingen som ett konstnärligt alster eller som ett fotografiskt verk. Endast i undantagsfall har upphovsmannen släppt sina rättigheter enligt upphovsrättslagen.

Vad innebär upphovsrättsskyddet?

Skyddet för ett fotografiskt verk innebär att den som har framställt en fotografisk bild, t.ex. ett porträtt, har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden användas i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Gällande bilder som utgör ett konstnärligt verk innefattar upphovsrätt en uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det, upphovsrättsinnehavaren har också den ensidiga rättigheten att överlåta detta.

Vad händer om man använder en bild utan godkännande?

Användande av en bild utan upphovsmannens godkännande innebär ett intrång i upphovsrätten. Om intrånget sker uppsåtligt/avsiktligt eller med grov oaktsamhet finns straffrättsliga sanktioner som kan leda till böter eller fängelsestraff i upp till två år. Ett exempel på uppsåt eller grov oaktsamhet kan vara att man använder bilder trots att det står “copyright” intill bilden. Utöver straffsanktionerna kan även skälig ersättning behöva betalas till upphovsmannen eller hans eller hennes rättighetsinnehavare.

Sker intrånget uppsåtligen eller av oaktsamhet (här är det alltså inget krav på grov oaktsamhet) ska ersättning även betalas för den ytterligare skada som intrånget eller överträdelsen har medfört. När ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till:

  1. Utebliven vinst
  2. Vinst som den som har begått intrånget eller överträdelsen har gjort
  3. Skada på verkets anseende
  4. Ideell skada
  5. Upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås.

Lagstiftningen kan ge sken av att stora skadestånd kan utgå, särskilt i kommersiell verksamhet där man kan anta stort vinstbortfall och intresse för att intrång inte sker. I praktiken är det emellertid en hel del luft i nuvarande lagstiftning. I domstolspraxis ställs det upp höga beviskrav och det finns många steg som krävs för att nå fram till fällande dom och skadestånd. Ofta faller kärandens talan i domstol på att skadan inte kan bevisas alls eller bara delvis.

Vad kostar en bild?

Enligt Svenska Fotografers Förbund (SFF) prisguide för 2014 avseende bilder där arbete lagts ner för fotografering, redigering, bildhantering m.m. motsvarar skälig ersättning det nedlagda arbetet med ett grundarvode om 1100 kr/tim. En bild där ca 4 timmars arbete har lagts ned skulle kostnaden uppgå till ca 4400 kr exkl. moms. Avseende arkivbilder ligger ersättningsnivåerna lägre: ca 2000 kr per bild för publicering på webben under en månad.

Som en avslutande råd kan sägas att man alltid ska höra av sig till innehavaren av bilden innan man använder sig utav den för att undvika att kränka upphovsrättslagen. Man kan också använda sig av flertalet tjänster med samlingar av bilder där upphovsmännen godkänt att användning får ske av vem som helst.

Kommentarer

  • Torbjörn Lingöy
    Torbjörn Lingöy tisdag, 02 september 2014

    Vill man undvika bekymmer med upphovsrätt kan sökning efter bilder med beteckningen cc göras. Det står för "creativ commons" och möjliggör "lån" av bilder för publicering utan kostnad men med exempelvis erkännande.

Senaste nytt

Välj kommun från listan