Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Företag tvingas att integrera CSR

Dela artikeln
måndag, 19 maj 2014 0

EuflaggaDen 16 april 2014 fattade EU kommissionen ett beslut om att de stora företagen inom EU måste redovisa vilka sociala och miljörelaterade konsekvenser de producerar och hur det i sin tur kommer att påverka deras förmåga att skapa framtida finansiella resultat. Vad innebär detta och vilka förändringar kommer att ske?

Inte heller den här gången visades revolutionen i TV

Gil Scott Herons numera världsberömda observation har visat att mycket som har verkligt avgörande betydelse inte visas på TV eftersom de flesta är upptagna med annat. Förmodligen beror det på att verklig genomgripande förändring ofta är betydligt mer komplicerad än de flesta försök att beskriva den och kräver allt för mycket av stressade, informationstyngda konsumenter. Den revolution som nu startat är både komplicerad, genomgripande och med stor sannolikhet en källa till viss nervositet.

Allas vår framtida välfärd kommer att produceras av företag och finansiella marknader. Det är inte något någon av dem helt vill gå med på men det är inte desto mindre sant. Till del beror det på att det vi känner som staten inte kommer att ha den kapacitet som krävs för att finansiera välfärd. För att det ska vara möjligt måste staten kunna kontrollera och bestämma över det kapital som står till buds. Den möjligheten existerar inte längre vilket innebär att din, min och allas vår välfärd kommer att produceras av någon annan. Till stor del kommer det att vara du själv som får ta tag i saken. Men kanske inte på ett sätt som du hade tänkt dig.

År 2014 är i ett perspektiv ett historiskt år eftersom det markerar att 150 år av ekonomisk och finansiell teoribildning nått vägs ände.

De fenomen som den ekonomiska och finansiella teoribildningen under drygt 150 år definierat som marknadsmisslyckanden är inte längre något som EU kommissionen avser att acceptera. Tvärtom är förmågan att hantera det som tidigare det något som vad som beskrivs som ”de stora företagen” mer eller mindre kommer att tvingas redogöra för i relation till sina ägare och andra intressenter via det medium EU kommissionen kan påverka deras redovisningar.

Ett marknadsmisslyckande definieras som en situation den fria marknadens förmågor inte leder till en optimal resursanvändning i samhället. Med andra ord när till exempel ett företag inte agerar på ett sätt som leder till värde för samhället utan tvärtom kostnader som företaget inte behöver betala. Klassiska områden som ofta beskrivs och presenteras är miljöområdet eller när företag inte klarar att motsvara krav på universella överenskommelser som mänskliga rättigheter eller köper sig fördelar via korruption. Den som orsakar kostnaden behöver inte stå för den utan kan flytta över kostnaden på någon annan.

Den 16 april i år fattade EU kommissionen ett beslut om att vad som beskrivs som ”de stora företagen” inom EU måste redovisa vilka sociala och miljörelaterade konsekvenser de producerar och hur det i sin tur kommer att påverka deras förmåga att skapa framtida finansiella resultat. Med andra ord är det inte längre frivilligt att redogöra för de externa konsekvenser som uppstår i ett företag om företaget motsvarar de kriterier som EU kommissionen beslutat. Det är nu en fråga om hur de företag som omfattas av lagen hanterar sin situation inom de sociala och miljörelaterade områden dess verksamhet omfattar.

Vad och vilka omfattas

De företag som omfattas av de nya reglerna har en balansomslutning eller omsättning större än 20 miljoner €, är publika och/eller är involverande i kreditgivning eller försäkring.
De områden som omfattas är:
1. Miljö
2. Arbetsmarknad
3. Mångfald
4. Mänskliga Rättigheter, korruption och mutor

Det som efterfrågas för varje område är en beskrivning av vilka beslutade policys som finns för varje område, hur de omsätts i praktik, med vilka resultat det sker, vilka risker som uppstår och hur de kan reduceras, vilka samarbeten som utvecklats i syfte att omsätta policyn, vilka interna system som utvecklats i syfte att mäta det som sker och till slut hur hela processen och dess resultat kommuniceras till ägare och andra intressenter.

Ett sammanfattande akronym som ofta används för att beskriva företagens förmåga att effektivt arbeta med de områden som presenterats ovan är ESG – Environmental Social & Governance. Kort kan det sammanfattas i betydelsen att E och S är en beskrivning av den exponering ett specifikt företag utvecklar och G - governance är de förmågor samma företag utvecklar för att hantera sin påverkan effektivt. Den finansiella möjligheten ligger i förmågan att hantera den befintliga situationen. Det är både logiskt och enkelt – det är alltid ett företags förmåga att förändras som värderas av finansiella marknader oavsett vad det är för förmågor, innovation, marknadsföring, personalfrågor eller vad som helst eftersom det är framtiden som diskonteras i en värdering.

Fokus på företagets interna förmåga att hantera extern påverkan

En avgörande förändring i hur företags sociala förmåga omfattas av de nya reglerna är att begreppet ”intressenter” i princip inte används. Det är inte av något större intresse i ett redovisningsperspektiv vad intressenter eller omvärlden har för upplevelser om det ena eller det andra. Det avgörande är att ett företag kan redogöra för vilka faktiska konsekvenser och resultat deras verksamhet genererar.

I vilken mån det som ofta beskrivs som intressenter finner det intressant med den nya informationen återstår att se och det är inte heller den avgörande frågan. När lästes företags finansiella årsredovisningar senast av en omfattande publik? Det som är av vikt är att de företag som omfattas nu kommer att vara tvingade att producera och publicera information om hur företaget hanterar för både ägarna och samhället avgörande frågor och fenomen.

För de företag som omfattas innebär de nya reglerna en intern utveckling av strukturerad och över tid aggregerad information om ledningssystem, ansvarsfördelningar och till slut en potentiell mätbar förändring som kan värderas av ägare och andra finansiella aktörer löpande systematiskt, strukturerat och över tid aggregerad information om hur för dem viktiga områden utvecklas.

Den avgörande fördelen är att det gör social och miljö relaterad information möjlig att värdera finansiellt eftersom den kan jämföras med andra potentiella investeringar i samma branscher. Det är idag i de flesta fall inte möjligt vilket är en orsak till att finansiella aktörer inte effektivt kan jämföra och värdera olika aktörer i samma branscher.

Idag hävdar många företag att de redan på olika sätt har förmedlat och kommunicerat hur de arbetar med att integrera sociala och miljörelaterade områden i det finansiellt strategiska perspektivet. I det perspektivet kan det nya direktivet se ut som mer av en formalitet än som en faktisk omvälvande förändring. Med tanke på den retorik som utvecklats under de senaste decennierna beträffande företags sociala förmåga i allmänhet borde det inte vara något större problem för de flesta företag att visa upp de siffror och underlag som efterfrågas. Det finns i princip inget företag som motsvarar kriterierna för de nya reglerna som inte har en väl utvecklad retorik om den egna sociala och miljörelaterade förmågan.

Vad säger forskningen?

Dessvärre visar forskningen såväl i Sverige som inom EU att det finns låg om ens någon anledning att utgå ifrån att företags generella förmåga att motsvara det som nu efterfrågas är vanligt förekommande. Om det ens existerar är det något en handfull företag kan komma i närheten av trots decennier av retorik.

Forskning såväl inom EU som i Sverige visar inte bara att det saknas kunskaper och förmåga att producera och presentera den information som efterfrågas.

Ledningen i de flesta företag har dessutom ett lågt om ens existerande förtroende för att den egna organisationen kan producera ett relevant underlag för hur miljö och andra sociala områden utvecklas finansiellt i den egna organisationen. Med andra ord har ledningen i de flesta företag inte ens övervägt att faktiskt redovisa det resultat som nu efterfrågas. En orsak till det som också bekräftas i forskning är att företagsledningar inte tror att de finansiella aktörerna bryr sig om sociala och miljörelaterade frågor om det inte är något som kan orsaka skandaler i media som till exempel visade sig nyligen i fallet med Stora Enzo. VD bytet ägde rum som en konsekvens av för mycket media exponering av fel sort, inte för att det existerade sociala eller miljörelaterade konsekvenser.

Att företags generella sociala och miljörelaterade förmågor lämnar en hel del i övrigt att önska är inget som EU kommissionen eller CSR Europé har undgått att notera.

Tvärtom har EU kommissionen och CSR Europé under de senaste åren arbetet med att ta fram empiriska underlag som visar en minst sagt bristande förmåga hos de flesta företag att förstå, integrera och kommunicera den egna verksamhetens sociala och miljörelaterade påverkan på ett sätt som är möjligt att omvandla till finansiella termer bland annat för att det helt enkelt inte finns information om vad företagen de facto gör och med vilka resultat det sker. Den kanske intressantaste iakttagelsen som CSR Europés underlag visar är att de flesta ledningspersoner helst undviker att tala om företagets sociala ansvar eftersom de upplever att det kommer att påverka deras individuella framtoning negativt. Det är inte riktigt vad man hade kunnat förvänta sig men inte desto mindre ett tydligt resultat.

För den som nu tänker sig att vi i Sverige uppför oss annorlunda kan det vara bra att veta att forskningen även här visar upp ungefär samma situation. Men i ett perspektiv avviker Sverige och Skandinavien.

Sverige och Skandinavien är enligt Euro Sif, den europeiska samarbetsorganisationen för ansvarsfulla investeringar, en region där de finansiella marknaderna tydligt visar att de är ointresserade av att integrera ESG områden i sina analyser eller värderingar. Tvärtom mot andra delar av världen är integration av ESG relaterade frågor i investeringar i Skandinavien på väg att försvinna om de fortsätter så som utvecklingen ser ut i nuläget.

Det är en utveckling som i Sverige och Skandinavien skiljer sig uppenbart från både den retorik som löpande produceras och den upplevelse av verkligheten de flesta svenskar lever med som tänker sig att deras pensioner och andra sparformer hanteras på ett hållbart sätt.

Det ser därmed ut som att det varken sker en kompetens uppbyggnad eller informations ackumulation i syfte att värdera ESG relaterad information finansiellt i Sverige och Skandinavien vilket innebär att Sverige uppenbarligen inte avser att utvecklas finansiellt till ett land som motsvarar vad som krävs för ett hållbart näringsliv eller där pensionärer kan anta att deras sparande kommer att behålla ett värde som motsvarar ökade kostnader för att leva i framtiden.

Kanske beror utvecklingen på att det inte finns någon tillgänglig information som är möjlig att värdera som kan bli tillgänglig till en tillräckligt konkurrenskraftig kostnad. Kanske beror det på att svenskar egentligen inte tror att det finns en koppling mellan att vara socialt och miljömässigt engagerad och finansiellt lönsam samtidigt. Kanske beror det på att svenskar litar på att det sker en integration av miljö och sociala områden utan att de måste kräva eller bråka om det?

Nu spelar det inte längre så stor roll för de stora företagen kommer att tvingas berätta hur de gör oavsett hur den finansiella sektorn i Svenska och Skandinavien utvecklas.

Det nya regelverket skapar en praktisk möjlighet att sammanföra det finansiella perspektivet med sociala och miljörelaterade områden, värden och kostnader. Därmed kommer någon uppfinningsrik aktör att utveckla en tjänst där information om hur integration av miljö och sociala aspekter i en finansiell analys kan komma att ackumulera, processa och utveckla finansiella resultat som i sin tur kommer att ställas till marknadernas förfogande. Det kommer inte att saknas ett allmänt intresse för de konsekvenser, möjligheter eller risker ESG relaterade information kan leda till som kommer att bli tillgänglig och göra det möjligt att jämföra olika företags ESG relaterade förmågor och resultat över tid vilket i sin tur innebär möjligheten att koppla ESG området till den finansiella förmågan hos samma företag.

En upplevd korrelation mellan sociala och miljörelaterade områden och finansiella resultat kommer därmed att bli möjlig att identifiera och kan till och med leda till potentiellt kausala finansiella samband. Det faktum att de varit svåra att visa är inte detsamma som att de inte finns eller kan komma att finnas. Ekonomi är en social vetenskap som förändras när våra preferenser förändras. Om det är de finansiella marknaderna som har den avgörande förmågan att förändra världen kommer de också att hållas ansvariga och förändras, glöm aldrig att vi alla äger dem, inte tvärtom.

Det i sin tur att innebär möjligheten att utveckla förmågan att utveckla förmågan att förvandla sättet finansiella värderingar av investeringars sociala nettovärde i specifika företag och branscher kommer att ske. Det kommer att återspegla vad vi alla vill.

I sin tur innebär det att ägare och kreditorer ges möjligheten att utveckla metoder för att ta med sociala och miljörelaterade aspekter i kalkyler, beräkningar och diskonteringen av framtida finansiella värden av fenomen som klimatförändringar, förlust av biodiversitet, resursbrist i relation till allt högre förväntningar på materiell trygghet i framtiden. Det är inget du som enskild kund behöver bry dig om. Det kommer banker, försäkringsbolag och andra aktörer att omvandla till tjänster. Orsaken är enkel närmast trivial.

För de finansiella institutioner som investerar i företag som omfattas av de nya reglerna innebär de nya reglerna möjligheten att utveckla förmågan att vara ett attraktivt alternativ för framtida pensionärers sparande där deras ackumulerade sparande kanske kan räddas från att urholkas av ökade levnadsomkostnader i framtiden. Det borde rimligen vara ett argument för att välja finansiellt institut för vilken pensionssparare som helst. Att producera en finansiell tillväxt utan att det sker till en kostnad är inget annat än välfärd.

Från välstånd till välfärd

Förmågan att omvandla välstånd i finansiell förvaltning till en framtida välfärd för stora kundkollektiv kan mycket väl komma att utvecklas till finansmarknaders nya utmaning och avgörande konkurrensfördel. Alla aktörer kommer inte att lyckas utveckla det som krävs med konsekvensen att de riskerar att inte motsvara vad som krävs för att vara konkurrenskraftig.

Det märkliga är att vi i så fall bevittnar en utveckling där de finansiella marknaderna och företagen i Europa kan bli den första marknaden i den mänskliga civilisationens historia där välstånd omvandlas till välfärd av de finansiella marknaderna direkt utan att blanda in staten som nödvändighet.

Själva definitionen av välfärd som dessutom idag är en omfattande del i begreppet ”hållbarhet” formulerades av ekonomen Wilfredo Pareto för drygt 100 år sedan. Enligt Pareto var välfärd förmågan att skapa tillväxt utan det ledde till att någon fick det sämre. Kort sagt en ekonomisk tillväxt utan kostnad.

Under hela 1900 talet har olika versioner av Paretos välfärds idé omsatts till verklighet med mer eller mindre lyckade resultat och det har i princip alltid varit en fråga där nationalstaten haft den avgörande rollen med möjligheten att använda tvång i form av lagstiftning och beskattningsrätt. Den lyxen kommer inte att tillskrivas företag och finansiella aktörer som istället kommer att behöva öka hastigheten i sin egen innovationsförmåga och inse att det som ser ut som en redovisningsteknisk fråga egentligen är en förutsättning för Europas stater att lägga över välfärdsproduktionen på företag och finansiella institutioner.

I praktiken innebär den beslutade förändringen att den process som omvandlar välstånd till välfärd till del via det nya direktivet förväntas äga rum direkt i de företag som omfattas av direktivet och det är en förändring som välkomnas av företag eftersom det innebär att de kommer att få klarhet om vad som krävs.

Eftersom det finns ett omfattande material som visar att den befintliga förmågan hos såväl företag som finansiella institutioner i Sverige är låg vad avser hur ESG relaterad information och kunskap kan integreras i verksamheter kommer CSR Sweden som är CSR Europé representant i Sverige att organisera såväl information som utbildningar i hur såväl företag som finansiella institutioner kan anpassa sig till de nya reglerna på ett sätt som är effektivt och dessutom konkurrensmässigt.

CSR Sweden samarbetar med Ola Löhman Frontlobe och kommer under våren 2014 att starta ett antal pilot utbildningar i syfte att öka såväl kunskap om direktivet som hur ESG relaterad information kan produceras och användas strategiskt.

Välj kommun från listan