Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Offentlig finansiering från EU och övriga Europa

Dela artikeln
torsdag, 13 maj 2010 0

Anledningen till att EU avsätter medel för att finansiera olika projekt är att främja EU:s utveckling

Anledningen till att EU avsätter medel för att finansiera olika projekt är att främja EU:s utveckling. För att kunna ansöka om EU-stöd måste det finnas ett uttalat europeiskt syfte med projektet. Detta brukar på EU-språk kallas för att projekten ska ha en europeisk dimension. Exempelvis har EU:s utbildningsprogram som mål att höja kompetensen bland unionens medborgare.



Också stöden inom den gemensamma regionalpolitiken
har ett europeiskt syfte; skillnaderna mellan de olika regionerna är stora, vilket anses hämmande för hela EU:s utveckling. Målet med de regionalpolitiska stöden är därför att minska de ekonomiska och sociala klyftorna mellan regionerna i EU och att stärka hela EU:s konkurrenskraft gentemot omvärlden.

{sidebar id=20}

Inom EU är det dock förbjudet att bevilja offentligt stöd som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad. Därmed är det få stöd som ges direkt till enskilda företag och ett vanligt krav är dessutom att projektet omfattar deltagare från flera medlemsländer.

OLIKA TYPER AV EU-STÖD

EU:s stöd kan något förenklat delas in i två olika grupper: program som ingår i de transnationella sektorsprogrammen samt i program som ingår i strukturfonderna.

Transnationella sektorsprogram

En del stödprogram stöder projekt inom en viss sektor eller ett visst tema, exempelvis forskning och utveckling av produktionsprocesser, lansering av e-tjänster eller informationskampanjer mot tobak. Dessa program är inte geografiskt bundna och det kan vara olika typer av projekt som får stöd.

Inga projekt kan drivas enbart genom finansiering med EU:s medel. EU-stödet brukar generellt motsvara 30–50 procent av projektkostnaderna för deltagande företag. Kostnaderna för universitet eller institut kan däremot ibland finansieras med upp till 100 procent. Projekten drivs generellt i samarbete mellan parter från flera medlemsländer. Ofta finns det också krav på att projekten ska vara till nytta för fler länder än för dem som ingår i projektet

Strukturfonderna

EU:s strukturfonder syftar till att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. De finansierar projekt som syftar till olika typer av förbättringar för EU:s regioner och utsatta grupper i samhället. För tillväxtföretag är följande strukturfonder av intresse:

  • Europeiska regionalfonden (ERUF)
  • Europeiska socialfonden (ESF).


För perioden 2000–2006 är EU:s strukturfonder i huvudsak fördelade på tre mål. I Sverige är Mål 1 och Mål 2 knutna till definierade geografiska områden som är glesbefolkade och i behov av ekonomisk och social omställning. Mål 3 däremot är inte geografiskt bundet utan gäller hela landet.

För närvarande förhandlar medlemsländerna om EU:s budget för perioden 2007–2013. När budgeten är fastställd kommer det att beslutas vilka regioner som ska definieras som regionala stödområden och vilka villkor som gäller för respektive region. Därefter kommer regionala utvecklingsprogram och handlingsprogram att fastställas som i sin tur kommer att vara ett underlag för kommande utlysningar inom strukturfonderna.

För den som söker stöd ur strukturfonderna (Mål 1, Mål 2 och Växtkraft Mål 3) finns inte samma krav på samarbete med andra länder som det finns i de flesta transnationella sektorsprogrammen: exempelvis behöver projektet inte omfatta deltagare från flera länder. Det grundläggande för att få stöd från EU:s strukturfonder är i stället att projektet uppfyller fyra principer: additionalitet, medfinansiering, koncentration och partnerskap.

ANSÖKNINGSFÖRFARANDEN

Vissa stöd, som t.ex. regionalstöden, är öronmärkta för varje medlemsland och betalas ut via nationella myndigheter. Andra stöd däremot betalas ut direkt av EU till enskilda projekt. För ett EU-program finns tre olika ansökningsförfaranden:

1. EU-kommissionen i Bryssel väljer ut, handlägger och betalar ut projektmedel till många av de transnationella sektorsprogrammen. De enskilda projekten ska i dessa fall skicka ansökningarna direkt till EU-kommissionen.
Detta gäller för exempelvis EU:s program för transport. Dessa program har dock ofta svenska kontaktpunkter, exempelvis vid en myndighet, som kan ge information till företag.

2. En del av de transnationella sektorsprogrammen har i stället nationella programadministrationer. Förutom att ge information om programmet administrerar dessa också de olika projektansökningarna.

3. För EU:s strukturfonder är administrationen
och ansvaret för programmen decentraliserade till myndigheter i mottagarländerna. Stödet från dessa fonder är öronmärkta för varje land. Det är också de nationella programadministrationerna som fattar det slutliga beslutet om stöd och ansvarar för fördelningen av medlen.

Är det värt besväret att söka EU-stöd?

”Absolut! Nu har vi fått upp smaken för detta och vet att det fungerar. Det ger ju en enorm möjlighet att driva mer riskartade projekt än vi kan göra med egen finansiering. Jag råder alla som står i begrepp att starta upp projekt med utvecklingskaraktär att verkligen ta reda på sina möjligheter.”
Projektledare på kommunalt kraftbolag

OFFENTLIG FINANSIERING FRÅN NORDEN OCH ÖVRIGA EUROPA

Det finns även program som inte är direkt styrda från Sverige eller EU. Svenska tillväxtföretag kan bl.a. söka finansiering inom nordiska och europeiska program, t.ex. Nordisk Innovationscenter eller Nordiska Projektexportfonden (NOPEF). Ett exempel på ett europeiskt program är EUREKA som stöder samarbetsprojekt inom marknadsnära teknikutveckling.

Exempel på Nordiskt stöd: Nordiska Projektexportfonden (NOPEF)
NOPEF finansieras av Nordiska Ministerrådet och har som syfte att främja det nordiska näringslivets internationella konkurrenskraft och öka nordiska företags möjligheter att delta i projekt internationellt.

Genom NOPEF kan företag beviljas villkorslån
till förstudier avseende projekt utanför EU och EFTA. Villkorslån kan beviljas förstudier där projekten innebär leveranser av kapitalvaror, helhetssystem och/eller andra lösningar (projektexport). Vid lån för projektexport kan 40 procent av godkända kostnader erhållas i lån. Lånet är räntefritt och kan efterskänkas om leveransen går till konkurrenter eller projektet läggs ner på grund av andra skäl.

Villkorslån kan också beviljas projektstudier i förbindelse med nordiska företags internationalisering, det vill säga förstudier eller motsvarande aktiviteter som leder till etablering på en ny marknad. Villkorslånet utgår med 40 procent (maj 2005) av förstudiekostnaderna och lånet kan efterskänkas mot godkänd rapportering och en godkänd kostnadsredovisning.

Välj kommun från listan