Venture capital är investeringar i företag som inte är noterade på en publik lista (börsen eller annan marknadsplats). Även om huvuddelen av en venture capital-investering i allmänhet utgörs av aktiekapital är det vanligt att vissa mellanformer mellan eget och främmande kapital förekommer, t.ex. konvertibla skuldebrev. Venture capital är dock inte enbart en kapitalinsats utan förutsätter även att investeraren (venture capital-företaget) tar ett aktivt ägarengagemang t.ex. genom representation i företagets styrelse. Venture captal-investeringen är dessutom oftast tidsbegränsad på så sätt att venture capital-företaget har en målsättning att inom överskådlig framtid avyttra sin investering.
Missa inte fler råd!
Sverige bästa nyhetsbrev för företagare säger vissa. Vad tycker du?
Gör som 20 000 andra företagsledare och entreprenörer och gå med i vårt nyhetsbrev. Vi ger dig de senaste trenderna och tipsen.
Du kan enkelt avanmäla dig och vi garanterar att din e-postadress kommer att hanteras rätt och inte säljas eller lämnas till tredjepart.
Venture capital-företag är således företag som specialiserat sig på att gå in med aktivt affärsutvecklingsstöd (riskkapital och kompetens) till företag med utvecklingspotential. De företag i vilka venture capital-företagen investerat benämns vanligen portföljföretag. Kombinationen av portföljföretagets förutsättningar (produkten, entreprenören, marknaden etc.) och venture capital-företagets kapital och kompetens ska förhoppningsvis leda till att portföljföretagets fulla utvecklingspotential tas till vara.
När önskad utveckling uppnåtts, eller när samarbetet mellan venture capital-företaget och portföljföretaget inte längre ger ett mervärde, realiserar venture capital-företaget sin investering (venture capital-företagets exit). När investeringar görs i små tillväxtföretag följer att avkastningen från venture capital-investeringen i första hand kommer från den reavinst som görs vid exit. Några utdelningar under investeringens löptid är vanligen inte aktuella, då det överskott som portföljföretaget genererar i allmänhet måste återinvesteras för att finansiera fortsatt tillväxt. I litteraturen förekommer ofta en distinktion mellan formellt och informellt venture capital. Formellt venture capital utgörs av formella venture captial-företag, dvs. organiserade bolag specialiserade på venture capital-investeringar.
Till informellt venture capital räknas venture capital-investeringar som görs av privatpersoner. Dessa informella venture capital-placerare brukar ofta även kallas för företagsänglar eller affärsänglar (business angels) på grund av att det ofta målas upp en bild av dessa investerare som filantropiska välgörare snarare än som rationella investerare.
Den forskning som gjorts om affärsänglar visar att dessa ofta utgörs av företagsledare som trappat ned, eller avslutat, en karriär som företagare och som använder sin erfarenhet, sitt nätverk och upparbetade förmögenhet för engagemang i små företag.
Begreppet riskkapital används ofta som synonym till venture capital, vilket inte är helt korrekt. En riskkapitalinvestering är likvärdig med en investering i ett företags egna kapital (aktiekapital). Att eget kapital även kallas för riskkapital beror på den genuina risk som företagsägare tar i förhållande till övriga finansiärer i företaget.
Det är det egna kapitalet som tar den första stöten i händelse av obestånd. Oavsett om företaget genererar vinster eller ej måste företaget alltid betala sina räntor, medan företagets ägare får utdelning endast om det är möjligt med tanke på företagets fortsatta utveckling. Slutsatsen av detta resonemang är därmed att venture capital är en delmängd av riskkapitalmarknaden.
Ett företag kan finansieras med antingen eget kapital (riskkapital) eller skulder. Den främsta skillnaden mellan dessa finansieringsformer är att den som satsar riskkapital tar en högre risk men har en förväntad högre avkastning än övriga finansiärer. Ett undantag från denna grundläggande distinktion är de statliga krediter som erbjuds vissa företag via t.ex. ALMI Företagspartner och Industrifonden.
Dessa finansiärer erbjuder villkorslån, vilka vanligen avskrivs i händelse av att det projekt som lånet avser misslyckas. Dessa statliga krediter brukar även kallas riskvilliga krediter. Då dessa långivare t.o.m. har en högre risk än den risk som företagets ägare tar brukar banker och övriga finansiärer i regel betrakta de riskvilliga krediterna som eget kapital (dvs. soliditetshöjande). Men statliga riskvilliga krediter och subventioner är formellt inte riskkapital, eftersom det inte är eget kapital. Ytterligare ett begrepp som börjat florera och som behöver en definition är private equity. Även private equity används ibland som synonym till venture capital. Private equity är, liksom venture capital, riskkapitalinvesteringar i företag som ej är marknadsnoterade. Skillnaden ligger i att private equity inte nödvändigtvis innefattar ett aktivt engagemang i det investerade företaget. Allt fler finansiella aktörer intresserar sig för investeringar i företag som ej är marknadsnoterade och utbudet av private equity-fonder växer.
Connect Sverige
CONNECT i Sverige bildades 1998 på initiativ av Kungliga
Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och idag finns CONNECT-nätverk i 19
länder. CONNECT är en ideell organisation som drivs genom sex regionala
verksamheter och ett nationellt kansli.