Grovt indelat efter ägarstruktur finns tre olika former av venture capital-företag: privata, statliga och bundna. Privata venture capital-företag ägs huvudsakligen av privatpersoner och företag som förvaltar egna medel eller fonder som i sin tur kan ha externa investerare, t.ex. pensionsstiftelser. I Sverige är det relativt ovanligt med venture capital-företag som är helt privatägda, även om antalet ökat under senare år. Ofta ägs delar av dessa företag av statliga institutioner eller storföretag.
Missa inte fler råd!
Sverige bästa nyhetsbrev för företagare säger vissa. Vad tycker du?
Gör som 20 000 andra företagsledare och entreprenörer och gå med i vårt nyhetsbrev. Vi ger dig de senaste trenderna och tipsen.
Du kan enkelt avanmäla dig och vi garanterar att din e-postadress kommer att hanteras rätt och inte säljas eller lämnas till tredjepart.
Statliga venture capital-företag ägs huvudsakligen av statliga intressen. I Sverige har staten alltid varit en av de mest aktiva aktörerna på venture capital-marknaden allt sedan Företagskapital startade i mitten av 1970-talet. Två stora statliga aktörer är Industrifonden och 6:e AP-fonden, som genomför venture capital-investeringar både direkt och indirekt via hel- eller delägda venture capital-företag.
Bundna venture capital-företag ingår i en koncern, vars huvudsakliga verksamhet inte är venture capital. Detta kan vara allt från dotterbolag till banker, försäkringsbolag eller investmentbolag, till enheter eller avdelningar i en industriell koncern. Under senare år har allt fler börsnoterade industriföretag börjat intressera sig för venture capital-verksamhet, dels som ett sätt att förvalta kapital, dels som ett sätt att kontrollera innovativa landvinningar inom strategiskt viktiga områden.”
ORGANISATIONSFORM
Historiskt sett har venture capital-företagen i Sverige oftast varit företag där ägarna till venture capital-företaget även varit de som tillfört riskkapital som investerats i portföljföretagen. Under de senaste åren har det dock blivit allt vanligare med venture capital-företag med en mer klassisk amerikansk organisationsstruktur. Dessa venture capital-företag består av ett managementbolag som sätter upp en eller flera venture capital-fonder. I dessa fonder kan sedan externa investerare placera kapital, vartefter riskkapital från fonden tillförs utvalda portföljföretag.
Vanligen utgörs de externa investerarna av institutionella placerare. Managementbolaget förvaltar fonderna och är ansvarigt för kontakterna med portföljföretaget – från identifiering av investeringsobjekt till exit. Ersättningen till managementbolaget utgörs vanligen dels av en fast förvaltningsavgift (beroende på fondens storlek), dels en andel i den avkastning som erhålls från fondens investeringar. Managementbolaget eller partners (delägare i managementbolaget) kan även bidra med en viss del av venture capital-fondens kapital.
Investerarnas insatser och avkastning kan ske successivt beroende på investeringar och exits. Ett annat vanligt upplägg är att insatserna sker vid venture capital-fondens bildande och att vinsten fördelas då fonden upplöses, vilket sker inom en i förväg överenskommen tid. Figuren på s. 20 illustrerar förhållandet mellan managementbolag, investerare och portföljföretag.
Det finns naturligtvis flera varianter av den schablonbild som illustreras nedan. En vanlig variant är att en utländsk fond med management i utlandet kontaktar ett svenskt rådgivarbolag som på fondens uppdrag letar affärer, medverkar i due diligence-arbete6 och annan rådgivning, medan den utländska fondens management beslutar om och genomför själva affären.”
INVESTERINGSSTRATEGIER
Venture capital-företag specialiserar sig ofta på olika faser i sina investeringsobjekts livscyklar. Varje fas brukar ha sina speciella kapitalbehov. Nedan ges en kortfattad beskrivning av olika faser i företagets livscykel, som även utgör investeringsstrategier. Venture capital-företaget brukar vanligen inrikta sig på några speciella faser. Gränserna mellan de olika stadierna är ibland ganska flytande och därför är det vanligt att enbart de tre huvudfaserna (tidiga, expansion och mogna faser) används för att särskilja olika typer av investeringar. Det finns naturligtvis ett otal andra varianter av den indelning som presenteras nedan. Två investeringsformer som inte nämns bland de olika investeringsfaserna är ersättningsinvesteringar och syndikeringsinvesteringar. Båda dessa investeringsformer kan göras i alla olika stadier som nämns nedan. Ersättningsinvesteringar (replacement capital eller secondary purchase) innebär att venture capital-företaget övertar ett annat venture capital-företags investering.
Syndikering innebär att två eller flera venture capital-företag investerar i samma portföljföretag för att på så sätt sprida risker och samordna kompetens. Vid syndikering tar ett venture capital-företag ofta på sig rollen som huvudansvarig för förvaltningen och blir s.k. lead investor. Många venture capital-företag har även som policy att så ofta som möjligt syndikera sina investeringar.
Sådd- och uppstartsfaser (seed and start-up financing)
• Såddfinansiering (seed financing) Relativt lite kapital förmedlas till en uppfinnare eller entreprenör för att pröva ett koncept, vanligtvis produktutveckling.
• Uppstartsfinansiering (start-up financing) Finansiering till företag för att användas till produktutveckling eller inledande marknadsföring. Företaget har precis startat eller bara varit i gång ett kort tag. Produkten har vanligen inte blivit testad kommersiellt.
Tidig tillväxtfas (early stage financing)
• Första stadiet (first-stage financing) Finansiering till företag som har förbrukat sitt ursprungskapital och behöver ytterligare kapital för att sätta igång med kommersiell tillverkning och försäljning.
• Andra stadiet (second-stage financing) Finansiering till företag under tidig expansion. Tillverkning och försäljning ökar stadigt, vilket leder till ett behov av ytterligare rörelsekapital. Företaget har troligen ännu inte börjat redovisa några vinster.
Expansionsfas (expansion stage financing)
• Tillväxtstadiet (third-stage expansion financing) Finansiering av företag i kraftig tillväxt, vars försäljning ökar kraftigt och som är lönsamma. Kapitalet används vanligen till utbyggnationer, marknadsföring, rörelsekapital eller produktförbättringar.
• Överbryggningsfinansiering (Bridge financing eller mezzanine financing) Finansiering av företag som står i begrepp att genomföra en marknadsnotering inom en mycket snar framtid.
Mogna stadier Med mogna stadier menas företag som passerat sin första tillväxtperiod och börjat stabilisera eller konsolidera sig.
• LBO/MBO-finansiering (Leveraged Buy Out/ Management Buy Out) Kapital förmedlat till företagets ledning för att köpa hela eller delar av ett företag (oavsett stadium).
• Turnaround-finansiering Finansiering av mogna företag i operationell eller finansiell kris i syfte att vända företagets negativa utveckling.”
EXITSTRATEGIER
Venture capital-företag har så som tidigare nämnts som strategi att inom en överskådlig framtid sälja sin investering, dvs. göra en exit. Det finns ett flertal olika sätt på vilka ett venture capital-företag kan genomföra en exit. De exitvägar som eftersträvas brukar oftast vara någon av nedanstående två.
(1) Marknadsnotering (initial public offering, IPO). Portföljföretaget noteras på en börs ellerannan marknadsplats (t.ex. SBI-listan). Venture capital-företaget säljer dock inte sina aktier direkt i samband med noteringen utan väntar vanligen åtminstone sex till tolv månader med att avyttra sitt innehav i portföljföretaget. Skälet till att venture capital-företag inte säljer ut sitt innehav direkt vid en notering är oftast att man har ett s.k. lock up agreement med fondkommissionären. (2) Försäljning av hela företaget till en industriell partner (trade sale). Vid denna exit säljs hela företaget till en tredje part, i utbyte mot kontanter, aktier i det köpande företaget eller andra tillgångar. Ofta är köparen ett större etablerat företag som har behov av den teknik eller marknad som portföljföretaget har tillgång till.”
URVALSPROCESSEN
Du bör räkna med att det kan ta upp till sex månader innan avslut nås från det att första kontakten etablerats mellan Ditt företag och venture capital-företaget. Ett venture capital-företag beskriver processen så här: A. Första kontakt – översiktlig presentation för varandra. B. Analys för att fastställa kapitalbehov och övriga förutsättningar. C. Affärsplanen detaljgranskas, due diligence8 genomförs. D. Avtal sluts.
I varje steg måste båda parterna uppleva att förutsättningar finns för vidare diskussioner. Under diskussionerna ges möjlighet för venture capital-företagets och det potentiella portföljföretagets företrädare att lära känna varandra personligen och verksamheterna väl. Detta är väsentligt inför ett eventuellt kommande samarbete som ska fungera under lång tid framöver.
”Av hundra kontakter så resulterar två i att avtal sluts. Den vanligaste orsaken till att det inte blir någon affär är att vi inte tror på företagaren. ” Medarbetare, venture capital-företag
Venture capital-företag är aktiva i sina portföljföretag. Somliga venture capital-företag är främst aktiva i styrelsen. Vid behov tar man också aktiv del i företagets löpande verksamhet, t.ex. om problem uppstår. Andra venture capital-företag tar på sig en mer uttalad operativ roll i samförstånd med företagsledningen, t.ex. medverkar vid förhandlingar med kunder, banker och leverantörer.
”Utan venture capital-företagets affärskompetens hade vi aldrig klarat den internationella expansionen. De tog aktiv del i affärerna och förhandlingarna. Vi kunde därigenom undvika dyra misstag.” Försäljningschef Ett venture capital-företag strävar alltid efter att minimera sina risker. Detta arbete startar i urvals-processen. Men därtill kommer också en aktiv uppföljning av portföljföretagen samt att en del av det satsade kapitalet består av konvertibelt lån eller förlagslån9. Men självklart förekommer även misslyckade investeringar. Venture capital-företaget måste vara observant så att man inte kommer i den situationen att för många investeringar är olönsamma samtidigt. Detta skapar förluster vid avyttring och tär på likviditeten samt försvårar investeringar i befintliga och nya portföljföretag. ”Det viktigaste är en envis entreprenör med affärssinne och drivkraft som lyssnar på råd och synpunkter från oss. Tillsammans med en sådan entreprenör går det att uträtta storverk.” VD, venture capital-företag
Nedanstående struktur brukar användas när det gäller bedömning av olika propåer. Det är även intressant att notera de generella varningstecken som erfarna bedömare fäster stor vikt vid.
Marknadsbedömning
De flesta lyckosamma utvecklingsföretag börjar med ett marknadsbehov till vilket en teknik utvecklas.
Specifikation av vem som vill köpa produkten, tillsammans med en klar och väl fokuserad definition av marknad och kunder, är viktigt för att företag ska kunna ges en tydlig affärsinriktning.
Är marknadssegmenten tillräckligt stora, växande och reella inom det överskådliga tidsperspektivet?
Varningstecken för investerare
’Vi är ett teknikdrivet bolag.’
’Marknaden är så stor att om vi erhåller x procent kommer det att gå bra.’
’Vår produkt är så bra att den säljer sig själv’.
Marknads- och försäljningsstrategi
Det är viktigt att det finns en klar distinktion mellan marknadsföring och försäljning.
Finns det några konflikter eller intressemotsättningar i sättet att sälja och marknadsföra?
Viktigt är att försäljningsstrategin är korrekt och närstående i tiden.
Konkurrensanalys
Har konkurrenterna identifierats? Är deras styrka respektive svagheter analyserade på ett objektivt sätt?
Varningstecken för investerare
’Vi har inga konkurrenter.’
’Vi konkurrerar med XX:s teknik.’ (Man konkurrerar inte med teknik; man konkurrerar med en affärsverksamhet.)
’Stora företaget begriper inte det här.’
Finansiell analys
Är bedömningen av marknads- och försäljningskostnaderna realistisk?
Är täckningsbidragen realistiska? Känslighetsanalys?
Täcker finansanalysen hela perioden fram till ett positivt kassaflöde?
Varningstecken för investerare
Tumregler eller andra standardiserade formler för att bedöma försäljningskostnader, marginaler m.m.
’Vi behöver bara detta kapitaltillskott.’
Företagets ledning
Har minst en person i ledningen lyckats driva fram ett företag tidigare?
Har varje person i ledningsgruppen en roll som tillför företagets utveckling något?
Finns det en klar ledare? Finns interna motsättningar?
Varningstecken för investerare
’Vi ska driva företaget tills vi pensioneras.’
Teknik
Tekniken är i regel väl dokumenterad från början.
Får ej överarbetas. Rymdteknik är ofta bra men inte alltid nödvändig.
Varningstecken för investerare
”Tekniken är i stort färdigutvecklad; några mindre kompletteringar och justeringar måste göras.” (Anses vara venture capital-branschens dyraste påstående.)
Dolda problem
Kontrollera bakgrunden på alla i ledningen och ägargruppen.
Är företaget inblandat i någon juridisk process?
Värdet av patent, licenser?
Försäljnings- och distributionsavtal.
Beställningar m.m.
Har de inblandade parterna tillräckligt engagemang för att verkligen kunna driva fram företaget till en bra utveckling?
Varningstecken för investerare
Referenserna stämmer inte med vad som utlovats.
Osäkerhet i det ekonomiska material som presenteras.”
Du bör notera att urvalsprocessen i ett venture capital-företag inte kan liknas vid en kreditbedömning hos en bank. Banken och ett venture capital-företag gör ofta olika bedömningar om samma företag. Bakgrunden till detta är att banken och venture capital-företaget har olika affärsidéer. Banken lånar ut inlåningskundernas pengar, vilka inte får riskeras. Bankens vinst genereras ur ränteinbetalningar och avgifter. Venture capital-företaget däremot har risken att förlora pengar inbyggd. Venture capital-företagets vinst baseras på värdestegring i och utdelning från portföljföretaget. Därför kan banken och venture capital-företaget bedöma Ditt företag olika.
FINANSIERINGSFORMER
Ett venture capital-företag kan medverka med finansiering på olika sätt i ett portföljföretag. Några vanliga exempel:
Förvärv av aktier
Förvärvet baseras på en riktad nyemission eller på att nuvarande aktieägare säljer till venture capital-företaget. Venture capital-företag brukar vanligen vilja att affären sker genom nyemission. Då går pengarna till företaget.
”Vi köper aldrig aktier av de ursprungliga ägarna. Varför vill de sälja nu om företaget har den framtidspotential som de utmålar?” Ekonom, venture capital-företag
Konvertibelt lån
Ett konvertibelt lån innebär att venture capital-företaget lånar pengar till portföljföretaget med möjlighet för venture capital-företaget att enligt bestämda villkor konvertera lånet till aktier i företaget. Ett konvertibelt lån kan vara räntebärande.
Förlagslån
Lånet är efterställt och inkräktar inte på de oprioriterade långivarnas förmånsrätt. Förlagslånet kan vara räntebärande.
”När venture capital-företaget medverkade med ett förlagslån på tre miljoner kronor så ställde banken upp med lika mycket i lån. Banken såg förlagslånet i praktiken som en förstärkning av företagets egna kapital, då villkoren i förlagslånet var att banklånet först skulle amorteras ned, innan förlagslånet amorterades. Utan venture capital-företagets medverkan hade bankens medverkan inte varit möjlig.” Ekonomichef
Vanligen väljer venture capital-företaget en kombination av ovanstående. Ett skäl till att välja konvertibelt lån och förlagslån är att portföljföretaget under de närmaste åren kan ha ett stort kapitalbehov, då annan finansiering, t.ex. genom bank eller riskvilliga krediter, inte är möjlig. För konvertibelt lån kan motiven även vara att venture capital-företaget vill sätta extra press på företagsledningen att nå budget. Om budgeten inte uppfylls, konverteras lånet till en låg kurs, och venture capital-företaget ökar därmed sitt ägande väsentligt i företaget. Detta är kanske inte önskvärt från de ursprungliga ägarnas sida. Skulle däremot budgeten uppfyllas blir konverteringskursen hög och ägarandelen följaktligen mindre. Ett annat motiv till konvertibelt förlagslån (gäller även förlagslån) kan vara att venture capital-företaget vill minska sin riskexponering i portföljföretaget. Man vill avvakta portföljföretagets utveckling innan slutlig ställning tas till ägarandelen. Man kanske t.o.m. i början enbart investerar i portföljföretaget genom ett konvertibelt lån.
Connect Sverige
CONNECT i Sverige bildades 1998 på initiativ av Kungliga
Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och idag finns CONNECT-nätverk i 19
länder. CONNECT är en ideell organisation som drivs genom sex regionala
verksamheter och ett nationellt kansli.
ÄGARSTRUKTUR
1. Inledning
RSS för kommentarer
