Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Filtret är aktivt. Det finns inga artiklar i denna kategori.

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2016

Dela artikeln
onsdag, 23 december 2015 51

3:12 reglerna i AB

3:12 reglerna är det regelverk som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt och det på grund av att regelverket lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg. Regelverket har i flera omgångar ändrats och kan idag beskrivas som ett lapptäcke av regler, ibland svåra att förstå. Den här artikeln är ett försök till att på ett så enkelt sätt beskriva regelverket så som det ser ut 2016.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare ska ta beror dels på hur stort utdelningsutrymme som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad.

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ett värde som kallas gränsbeloppet. Endast utdelning under gränsbeloppet blir beskattat till 20 %.

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2015 156 475 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2016 159 775 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2017 163 075 kr

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2015 som deklareras 2016

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2015 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2014 på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 000 kr (10 IBB).

Utdelning under 2016 som deklareras 2017

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Och om jag beslutar om en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

Tänk på att:

  • Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning en annan gång. Det förutsatt att reglerna inte ändras… igen. Och regeringen har startat en utredning som kan påverka den framtida utformningen av 3:12 reglerna.
  • Säljer du dina aktier så beräknas beskattningen av vinsten efter sparade gränsbelopp.
  • Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen, sk nettolöneavdrag. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
  • Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.
  • Förenklingsregeln är begränsad så att du bara kan räkna med ett schablonbelopp från ett bolag, inte flera bolag.
  • Löneunderlag kan bara beräknas i huvudregeln om du äger mer än 4 % av aktierna i bolaget men om du har ett högt omkostnadsbelopp så kan det vara så att huvudregeln ger ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln, det på grund av att viss uppräkning får ske varje år.
  • Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
  • Huvudregeln kan max kan beräknas till 50 gånger din egen eller närståendes kontanta lön. Tidigare gränsbelopp begränsas inte.
  • Löner i dotterbolag får tas med i beräkningen av huvudregeln om dotterbolaget ägs till mer än 50 %. Ägs bolaget av flera så delas gränsbeloppet upp efter ägande.
  • Omkostnadsbelopp kan ökas genom kapitaltillskott, är kapitaltillskottet inte varaktigt dvs funnits kortare tid än 2 beskattningsår så ska det avräknas från omkostnadsbeloppet.

De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.

Summering – framtiden är osäker

För att summera 3:12 reglerna för 2016 kan man säga att om du äger mer än 4 % av aktierna i ett fåmansbolag som betalar ut stora löner, så ska du fundera på om du tar ut rätt lön för att kvalificera dig för huvudregeln. Huvudregeln kan ge möjlighet till att relativt stora utdelningar och köpeskillingar beskattas till 20 %. Har du inte möjlighet att kvalificera dig för huvudregeln så får du hur som helst räkna upp ditt gränsbelopp med ett schablonbelopp.

Men 3:12 reglerna är under utredning och det är högst oklart om de här krångliga, men för en del gynnsamma, reglerna finns kvar i framtiden. Så det du ska ta med dig till 2016 är att du bör fundera på hur du ska hantera just din situation med tanke på den osäkerhet som finns om framtida utformning av regelverk. Din revisor eller redovisningskonsult kan säkerligen komma med goda råd i den frågan.

Kommentarer

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 30 december 2015

    Hej Julia,
    Om du, från förra räkenskapsåret, har en vinst och du under innevarande räkenskapsår går med vinst, så bör du kunna besluta om utdelning på nästkommande årsstämma.

    Mer info om hur stor utdelning du kan ta, när den ska deklareras och när skatten ska betalas hittar du på :

    http://www.revideco.se/hur-stor-aktieutdelning-far-man-ta-famansbolag/

  • Julia J. Lilja
    Julia J. Lilja onsdag, 30 december 2015

    Hej.
    Jag har startat Aktiebolag 2013. Börjat jobba januari 2014 dvs. nu blir det 2-års jubileum...
    Har inte fått ngn lön än... (har c.a 100 000 i vinst / det blir 50 000 per år, om det har ngn betydelse?)

    Kam jag ta ngn utdelning i alla fall?
    Tack för svar.
    Julia

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 26 maj 2015

    Hej Mats,
    Du får en schablon 1a januari 2016.
    Japp. På utdelningar beslutade på stämma efter 1a januari så får du tillgodoräkna dig en schablon.

  • mats hansson
    mats hansson tisdag, 26 maj 2015

    Hej

    Det står under "Tänk på att" - •Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.

    Vilket år? Om jag startar ett AB nu (mitten av 2015) och gör en vinst på 450 000 sek. Kan jag då efter stämman 2016 ta utdelning enligt schablon utifrån resultatet 2015?

    Mvh
    Mats

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 24 februari 2015

    Hej Jonas,
    Du kan gör hur du vill. Skatten på de 312 000 kronorna är du som privatperson skyldig att deklarera och betala in vilket betyder att du kan ta ut hela beloppet. Men en del lämnar kvar skatten i bolaget på ett avräkningskonto, för att betala in det till skatteverket när det är dags. Kan man hitta en riskfri alternativ placering under tiden som ger lite ränta så tycker jag att man ska ta ut pengarna .

  • Jonas
    Jonas tisdag, 24 februari 2015

    Hej Anti,

    Jag äger en AB som startades mitten av 2013. Vi ska ta aktieutdelning för 2014 och 2015 på en gång. Låt oss säga att vi hade en vinst på 400 000 och ska ta då 155 650 för 2014 och 156 475 för 2015 blir det totalt 312 000 som vi ska skatta 20%. Min fråga är över vi direkt 310 000 till våra konto eller 80% av 312 000, dvs 249 000? Hoppas du har förstått min fråga.

    Mvh
    Jonas

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 04 februari 2015

    Hej pmt,
    Först ska du ta reda på om du omfattas av fåmansbolagsreglerna, (3:12) eller inte. Är du en ensam ägare så omfattas du av dem och ska deklarera din utdelning i blankett K10. Har du en passiv delägare till minst 30% så kan det vara så att du ska deklarera utdelningen i blankett K12.

    Om du har landat i att det är i K10an du ska deklarera utdelningen så kommer du att bli beskattad till 20% upp till det belopp som kallas gränsbeloppet, utdelning över gränsbeloppet beskattas så som lön. Hur gränsbeloppet beräknas kan du läsa i min artikel ovan.

    Landar du i att du ska deklarera utdelningen i blankett K12 så beskattas du till 25% på hela utdelningen.

    Reglerna är inte jätteenkla och det är en del att hålla reda på. Behöver du ha hjälp med att reda ut din situation så föreslår jag att du kontaktar din revisor eller redovisningskonsult.

    /Antti

  • pmt
    pmt tisdag, 03 februari 2015

    Jag har en fråga ang aktieutdelning. Har försökt läsa men blir bara förvirrad minst sagt. Startade AB 2014 med vinst 3,4 milj och betalade inga löner. Får jag inte ta
    ut aktieutdelning 2,5 milj till 30% kapitalvinstskatt? Alla snackar löner hit och löner dit blankett K10 eller K12. Ska man inte använda blankett K12 i mitt fall.
    Jag har endast 50 000 kr i aktiekapital.
    Ytterst tacksam om jag får svar

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 23 december 2014

    Hej Annsofie,
    Om något av de tre ägarbolagen äger mer än 50% av AB2, så får det bolaget räkna på löneunderlagen på AB2s löner, motsvarande sin ägarandel.

    Äger man mindre än 50% så får man räkna på löneunderlag i sitt ägarbolag om ni tar tillräcklig lön alternativt en hel schablon, dvs inte på AB2s löneunderlag. Utdelningen mellan bolagen är skattefri.

    Hoppas att jag svarat på din fråga!

    God jul!!

    /Antti

  • Annsofie Isaksson
    Annsofie Isaksson onsdag, 17 december 2014

    Jag har en fråga om beräkning av löneunderlaget. Om jag äger ett AB själv och detta AB är delägare av ett annat AB kallat AB 2.
    AB2 ägs av totalt tre andra AB, kan vi alla som är ägare av våra egna AB räkna in löner för anställda i det gemensamma AB´ts anställdas löner?
    Om vi kan, måste vi själva ta ut lön i det gemensamma AB 2 eller räcker det med att vi tar ut lön i våra egna AB?

    Om vi använder oss av löneutdelningen i våra egna AB, kan vi väl inte använda oss av utdelning enligt schablon i det gemensamma AB 2.

Välj kommun från listan