Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2016

Dela artikeln
onsdag, 23 december 2015 58

3:12 reglerna i AB

3:12 reglerna är det regelverk som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. I dagsläget anses regelverket vara gynnsamt och det på grund av att regelverket lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg. Regelverket har i flera omgångar ändrats och kan idag beskrivas som ett lapptäcke av regler, ibland svåra att förstå. Den här artikeln är ett försök till att på ett så enkelt sätt beskriva regelverket så som det ser ut 2016.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare ska ta beror dels på hur stort utdelningsutrymme som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad.

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ett värde som kallas gränsbeloppet. Endast utdelning under gränsbeloppet blir beskattat till 20 %.

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2015 156 475 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2016 159 775 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2017 163 075 kr

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2015 som deklareras 2016

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2015 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2014 på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 000 kr (10 IBB).

Utdelning under 2016 som deklareras 2017

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Och om jag beslutar om en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

Tänk på att:

  • Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning en annan gång. Det förutsatt att reglerna inte ändras… igen. Och regeringen har startat en utredning som kan påverka den framtida utformningen av 3:12 reglerna.
  • Säljer du dina aktier så beräknas beskattningen av vinsten efter sparade gränsbelopp.
  • Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen, sk nettolöneavdrag. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
  • Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.
  • Förenklingsregeln är begränsad så att du bara kan räkna med ett schablonbelopp från ett bolag, inte flera bolag.
  • Löneunderlag kan bara beräknas i huvudregeln om du äger mer än 4 % av aktierna i bolaget men om du har ett högt omkostnadsbelopp så kan det vara så att huvudregeln ger ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln, det på grund av att viss uppräkning får ske varje år.
  • Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
  • Huvudregeln kan max kan beräknas till 50 gånger din egen eller närståendes kontanta lön. Tidigare gränsbelopp begränsas inte.
  • Löner i dotterbolag får tas med i beräkningen av huvudregeln om dotterbolaget ägs till mer än 50 %. Ägs bolaget av flera så delas gränsbeloppet upp efter ägande.
  • Omkostnadsbelopp kan ökas genom kapitaltillskott, är kapitaltillskottet inte varaktigt dvs funnits kortare tid än 2 beskattningsår så ska det avräknas från omkostnadsbeloppet.

De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.

Summering – framtiden är osäker

För att summera 3:12 reglerna för 2016 kan man säga att om du äger mer än 4 % av aktierna i ett fåmansbolag som betalar ut stora löner, så ska du fundera på om du tar ut rätt lön för att kvalificera dig för huvudregeln. Huvudregeln kan ge möjlighet till att relativt stora utdelningar och köpeskillingar beskattas till 20 %. Har du inte möjlighet att kvalificera dig för huvudregeln så får du hur som helst räkna upp ditt gränsbelopp med ett schablonbelopp.

Men 3:12 reglerna är under utredning och det är högst oklart om de här krångliga, men för en del gynnsamma, reglerna finns kvar i framtiden. Så det du ska ta med dig till 2016 är att du bör fundera på hur du ska hantera just din situation med tanke på den osäkerhet som finns om framtida utformning av regelverk. Din revisor eller redovisningskonsult kan säkerligen komma med goda råd i den frågan.

Kommentarer

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 23 december 2014

    Hej Annsofie,
    Om något av de tre ägarbolagen äger mer än 50% av AB2, så får det bolaget räkna på löneunderlagen på AB2s löner, motsvarande sin ägarandel.

    Äger man mindre än 50% så får man räkna på löneunderlag i sitt ägarbolag om ni tar tillräcklig lön alternativt en hel schablon, dvs inte på AB2s löneunderlag. Utdelningen mellan bolagen är skattefri.

    Hoppas att jag svarat på din fråga!

    God jul!!

    /Antti

  • Annsofie Isaksson
    Annsofie Isaksson onsdag, 17 december 2014

    Jag har en fråga om beräkning av löneunderlaget. Om jag äger ett AB själv och detta AB är delägare av ett annat AB kallat AB 2.
    AB2 ägs av totalt tre andra AB, kan vi alla som är ägare av våra egna AB räkna in löner för anställda i det gemensamma AB´ts anställdas löner?
    Om vi kan, måste vi själva ta ut lön i det gemensamma AB 2 eller räcker det med att vi tar ut lön i våra egna AB?

    Om vi använder oss av löneutdelningen i våra egna AB, kan vi väl inte använda oss av utdelning enligt schablon i det gemensamma AB 2.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 24 november 2014

    Hallå igen Nicklas,
    Helt rätt, om du startat (stiftat) ditt bolag i december 2013 och beslutar om utdelning på stämma under 2015 så har ditt gränsbelopp ökat med schablonbeloppet för 2014 och schablonbeloppet för 2015.

    /Antti

  • Nicklas
    Nicklas lördag, 22 november 2014

    Hej Antii,
    Tack så mycket för informationen. Jag har en följdfråga bara. Om jag förstått dig rätt så har jag rätt att beskatta 20% på 156 645 för 2014 och 2015 på en gång om jag har inte fortfarande utnyttjade det för 2014? Min fråga är jag startade mitt företag 2013 december och har ej deklarerat ännu, har jag fortfarande rätt att ta aktieutdelning för både 2014 och 2015 för 20% beskattning?

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi fredag, 21 november 2014

    Hej Nicklas,
    Om din vinst efter bolagsskatt är 500 000 kr och du startat bolaget under 2014 så får du tillgodoräkna dig ett schablonbelopp som för 2015 är 156 475 kr. 156 475 beskattas till 20%. Ägde du aktierna 1 januari 2014 så får du räkna med 2014 års schablon också vilket var 155 650 kr (såvida du inte utnyttjat det redan).

    Resterande belopp skattar du för som lön.

    Skatt på schablon 165 475 * 20% = 31295 kr
    Skatt som lön 500 000 - 156 475 = 343 575 * 32% (kommunalskatt) 109 944 kr
    Total skattekostnad 141 239 kr. Kvar efter skatt blir då 358 761 kr

    Skatten på lön kan ju skilja sig ganska så mycket mellan olika orter mm men jag räknade på 32% och tog inte hänsyn till några grundavdrag mm.

    Hoppas att jag har svarat på din fråga.
    Antti

  • Nicklas
    Nicklas fredag, 21 november 2014

    Hej Anti,
    jag har som ägare av en aktiebolag ej tagit lön under inkomstår 2014 utan bara betalat anställdas lön. Låt oss säga att jag har gjort en vinst på 500 000 kr och vill ta allt som aktieutdelning, hur mycket skatt ska jag betala totalt och hur mycket får jag i fickan så att säga? Tacksam för svar.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 10 november 2014

    Hej Sven,
    Du får räkna upp ditt gränsbelopp med minst ett schablonbelopp & uppfyller du kraven för huvudregeln så kan du räkna på den. Sedan så behöver du också ett plusresultat som du kan dela ut. Tänk på att det är bolagsstämman som beslutar om utdelningen och inför det så behöver bokslut och årsredovisning vara klara.

    Lycka till med nya företaget!

    /Antti

  • Sven
    Sven söndag, 09 november 2014

    Hej
    Jag startade ett aktiebolag i mars 2014.Kan jag ta ut utdelning för det första verksamhetsåret 2014 i Jan 2015?

  • Irina
    Irina onsdag, 05 november 2014

    Tack Antti för din nderbara pedagogiska förklaringen!

    Hälsningar

    Irina Ericson, student i högskolan i Skövde

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 28 oktober 2014

    Hej BengtOlof,
    Det är en intressant kommentar du gör. Det stämmer att man får göra en uppräkning omkostnadsbeloppet och man bara kan göra det i det fall man använder sig av huvudregeln. Huvudregeln är precis som du skriver inte begränsad till ett bolag så som förenklingsregeln är. Att man använder huvudregeln betyder i många fall att man räknar på löneunderlagen men om man har flera bolag där man inte tagit ut tillräcklig lön så räknas gränsbeloppet upp så som du beskriver. Det här blir ovanligt intressant i de fall så man har höga omkostnadsbelopp då huvudregeln, utan att man tar ut tillräcklig lön även kan ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

    Ska man sedan använda sig av K10ans terminologi så ingår beräkningen av löneunderlag i huvudregeln, men det är ju bara en fråga om terminologi.

    MvH
    Antti

Välj kommun från listan