av John Knutsson
John Knutsson
5 följer
7 följare
2 foruminlägg
129 artiklar

Den senaste tiden har det pratats mycket om skatter och de ständiga höjningarna av dessa. Jag finner tre förändringar extra anmärkningsvärda och vill därför lyfta fram dem här samt ge min analys av dem.

1. Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor.

 

2. Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag.

3. Rådgivare kan tvingas informera skattemyndigheten om upplägg där det finns risk för skatteundandragande.

Skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor

En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på ”skadliga” kemikalier i kläder och skor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor. Utredaren ska bland annat redovisa lämplig avgränsning när det gäller skadliga ämnen och vilka varugrupper som bör omfattas av skatten samt hur kriterierna för en beskattning bör utformas och föreslå skattenivåer som är tillräckligt effektiva för att minska exponeringen för, och på sikt fasa ut, skadliga kemikalier i kläder och skor. Läs kommittédirektivet här. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2020.

Jämförelse med flygskatten och kemikalieskatten

Flygskatten trädde i kraft 1 april 2018 och regeringen meddelade den 9 april 2019 att flygskatten behålls i vårbudgeten, något M och KD ville avskaffa i M KD budgeten.  Flygskatten har blivit djupt kritiserad av hela flygbranschen, 90 % av remissinstanserna var negativa. VD för flygbolaget BRA säger följande: ”För vår del har den (skatten) gjort att vi skjutit på beslut om stora investeringar i ny modernare teknik med direkt positiv påverkan på utsläppen. Skatten får snarare motsatt effekt, säger Christian Clemens.

Ni kan läsa min artikel om flygskatten här

Läser man Finansdepartementets utredning om bakgrunden till förslaget förstår man att de positiva miljökonsekvenserna är minimala och konsekvensbeskrivningarna avseende miljöpåverkan i många delar vilseledande och osakliga. Det läggs också väldigt fokus i utredningarna på att staten ska få in nya skatteintäkter. Så det framstår snarare som symbolpolitik för att få in mer pengar i statskassan. 

Den 1 april 2017 trädde vidare den s.k. kemikalieskatten i kraft. Den 8 februari 2019 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag om att höja bland annat kemikalieskatten. Men branschen är djupt kritisk och anser att skatten missgynnar svensk handel. Klas Elm vd på Elektronikbranschen säger: ”Man ökar takten i att flytta handeln utomlands, vi är inte en isolerad ö”. Kemikalieskatten leder givetvis till att konsumenterna köper mer på nätet och då från företag som är etablerade utanför Sverige.

Ni kan läsa min tidigare artikel om kemikalieskatt här

Vilka typer av ämnen i kläder och skor som ska straffbeskattas vet vi inte förrän utredaren lämnat sitt förslag. En mycket stor andel av kläderna i handeln har dock polyester. På ”hallåkonsument.se” skrivs det följande om polyester: ”Polyester är den helt dominerade konstfibern vid textilproduktion. Den är oftast gjord av fossil olja som inte är förnybar och fibern kan inte brytas ned på naturlig väg i naturen.”

Polyester är ett väldigt vanligt material i kläder. Köpte du en rock på Jack & Jones i vintras fick du den för 1200 kr. Anledningen till att den är så billig är att den är tillverkad i 100 % polyester. Hade du köpt samma rock i 100 % bomull/ull/cashmere, hade du fått betala många tusenlappar. Polyester är ett material för den som inte kan eller vill spendera så mycket pengar, detta kan staten komma att straffbeskatta för att materialet ska utrangeras från marknaden. Om exempelvis detta material skulle kunna drabbas av den nya utredningens förslag, har vi ingen aning om ännu. Men det hade varit onekligen spännande - En socialdemokratisk regering, straffbeskattar den ”enkle medborgarens” kläder.

Det ser inte bra ut, folkets resor straffbeskattas, deras inköp av prylar straffbeskattas och nu vill regeringen straffbeskatta deras kläder och skor.

Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag

Bakgrund till förslaget.

Den så kallade karensregeln har medfört att det är vanligt förekommande att delägare i samband med en avyttring av andelar i ett fåmansföretag ”förpackar” kapitalvinsten i ett s.k. trädabolag för att på så sätt invänta en sådan lindrigare beskattning som kan uppkomma efter att karenstiden på fem år har passerat.

På grund av regeln om samma eller likartad verksamhet kan dock avyttringar inom en närståendekrets medföra att karenstiden på andelarna i trädabolaget inte börjar löpa. Detta kan bli fallet om den nya delägaren till verksamhetsföretaget är närstående till A och den närstående också är verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget. A:s andelar i trädabolaget kommer då att vara kvalificerade så länge som den närstående är verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget. Efter att karenstiden på fem år har passerat kommer utdelning och kapitalvinst i stället omfattas av reglerna för onoterade andelar och beskattas därmed med 25 procent.

Överlåtelsen av verksamhetsföretaget genom ett trädabolag behandlas således olika beroende på om förvärvaren är en extern person eller en närstående. Konsekvenserna av denna olikbehandling kan i vissa fall leda till att det i skattehänseende är mer fördelaktigt att låta en extern förvärvare ta över verksamhetsföretaget. I sin nuvarande utformning är 3:12 regelverket inte neutralt i fråga om överlåtelser till en närstående respektive en extern förvärvare.

Alternativen för att lösa eller motverka detta kan du läsa mer om här.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Rapporteringsplikt vid misstanke om skatteupplägg som indikerar att det finns risk för skatteundandragande

En väldigt spännande utredning är på remiss (skickades ut på remiss redan den 25:e januari och ska ha kommit in till Finansdepartementet den 24:e april) – ett regelverk om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang som helt enkelt innebär att ”rådgivare” ska lämna in uppgifter till Skatteverket gällande skatteupplägg/skattetransaktioner/skatteförfaranden som har vissa kännetecken som indikerar att det finns en risk för skatteundandragande. Men det är inte bara rådgivare som ska lämna uppgifterna till Skatteverket. Även användare av s.k. rapporteringspliktiga arrangemang (en 10 punktslista) föreslås bli uppgiftsskyldiga i vissa fall. Så är fallet bland annat om det inte finns någon rådgivare. Ett arrangemang kan till exempel ha tagits fram internt inom ett företag.

Det blir dyrt! Om man inte rapporterar ”skatteupplägget” i tid. En rapporteringsavgift ska tas ut om den som ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte har gjort det i rätt tid. Denna avgift uppgår till 15 000 kronor för rådgivare och 7 500 kronor för användare. Om uppgiftsskyldigheten inte har fullgjorts inom 60 dagar ska en andra rapporteringsavgift tas ut.

Denna uppgår till lägst 50 000 kronor för rådgivare och 25 000 kronor för användare. 

Du kan läsa mer om utredningen här. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. 

Visst har regeringen i sin utredning skrivit en lista på 10 punkter om vilka områden som kan bli rapporteringspliktiga, men många av punkterna är mycket subjektiva för ett otränat öga, så det gäller att läsa in sig på eventuell tillämpningsinformation av denna lista ifall det blir lagstiftning. Det kan potentiellt tänkas att många kommer tillämpa lagstiftningen felaktigt och därmed missa rapportera skattemässiga arrangemang. Lagstiftningen kommer följaktligen ge Skatteverket som regeringens nyttiga hand en allt större makt mot företagare och dess rådgivare som i allt högre utsträckning kommer jagas med blåslampa och höga viten, i ett allt mer finmaskat angiverisamhälle där man drar dolken i sin broders sida.

Missa inte: 21 tips för skatteplanering i aktiebolag

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.