Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Spelar styrelsens könsfördelning någon roll för en organisations prestation, lärande & kreativitet för problemlösning?

Dela artikeln
söndag, 11 mars 2018 0
Spelar styrelsens könsfördelning någon roll för en organisations prestation, lärande & kreativitet för problemlösning?

I torsdags, på internationella kvinnodagen, skrev Veckans Affärer:

“De företag som ger kvinnor verkliga möjligheter att göra karriär, som satsar på jämställda företagsledningar och styrelser och som inser att även männen har en viktig roll att spela i detta arbete, det är företag som vinner i längden” (Näringslivets Mäktigaste Kvinnor 2018).

Och den 27 februari skrev Expressen:

“Ledningarna för världens 100 största medieföretag domineras av män, enligt en studie av Nordicom vid Göteborgs universitet. Och styrelserummen för de stora koncernerna på den svenska marknaden – såsom Bonnier AB och Schibsted Media Group – utgör inga undantag. – Det har länge varit en mansdominerad bransch, säger Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio, som leder ett av få bolag med en styrelse där fler kvinnor än män sitter” (Medieforskarens kritik: ”Missar kompetens”).

Flera frågor uppenbarar sig: 1. Är dessa texter utformade med ett jämställdhetsperspektiv? 2. finns det någon ledarskaps-effekt som kan förklaras av kön? Alltså, kan saker som (1) prestation, (2) lärande och (3) kreativitet för problemlösning förklaras av manligt eller kvinnligt ledarskap?

I båda fallen använder artikelförfattarna något som kallas inramning. I en välkänd studie visar psykologiforskarna Amos Tversky (1937-1996) och Daniel Kahneman hur inramning påverkar respondentens tolkning av en situation (Tversky & Kahneman, 1981). Ett klassiskt exempel, som inte finns i studien, är beskrivningen av ett glas som halvtomt eller halvfullt. Beskrivningarna är ekvivalenta men ’halvtomt’ triggar negativa emotioner medan ‘halvfullt’ triggar positiva dito. Dessvärre är det så att ett negativt laddat meddelande påverkar våra emotioner i större utsträckning jämfört med ett positivt laddat dito. Steven Pinker, till vardags professor i psykologi vid Harvarduniversitetet, skriver i the Guardian att media ägnar sig åt att distribuera information med negativ laddning. Och eftersom det sker med en betydande frekvens antar allmänheten att det därmed är representativt och sant. Fenomenet kallas Tillgänglighetsheuristik (Tversky & Kahneman, 1973).

En annan aspekt rör skillnaden mellan explorativt tänkande (Lerner & Tetlock, 2002) som möjliggör disjunktivt resonerande - att beakta alla möjligheter (Stanovich, 2015) och bekräftelse-bias som leder till så kallad cherry picking - att välja information som bekräftar den egna ansatsen.

Evolutionen har anpassat människans psyke både för explorativt tänkande och bekräftelse-bias. Men vad kom först?

“They had what it took to invent language – and language is not as hard as many linguists have led us to believe. If you have symbols in a linear order then you have a grammar.”

En aktuell teori signerad Dr David Everett föreslår att redan Homo Erectus hade förmågan att använda sin verbala förmåga att i sociala sammanhang lösa komplexa problem (Homo erectus may have been a sailor – and able to speak). Everett menar det räcker med ett rudimentärt språk för att att utbyta tillräckligt med information för skapa banbrytande innovationer. I det aktuella fallet: att bygga segelbåtar och därmed i grupp om ca 20 individer ta sig till främmande länder. (Obs! Det ska ha skett för ca 1,5 miljoner år sedan. Obs!)

Det var sannolikt också explorativt tänkande som låg bakom uppförandet av Göbekli Tepe (9500 BC), kupolen till Katedralen i Florens (1400-talet), liksom tekniska innovationsprojekt som initierades på 1950-talet: Apolloprogrammet, Artificiell Intelligens (AI), Internet, persondatorn (PC) (Markoff, 2015) och SR-71 för att nämna några.

Mercier & Sperber (2011), å andra sidan, menar att evolutionen gett människan ett språk för att kunna torgföra eller försvara sin egen ståndpunkt. Jämför cherry picking.

Ett par fall som blivit ökända på grund av tillämpning av både framing och cherry picking är:

(1) SOU 2015:52 där personal ( 8 domare) vid flera olika domstolar lade bevisen åt sidan för att kunna peka ut en enskild individ som massmördare:

“Målsägandena yrkade att [expertvittnes] skulle föreläggas att avge ett skriftligt sakkunnigutlåtande vilket tingsrätten, rådmannen Kristina Almqvist, avslog med motiveringen att det inte framkommit skäl som motiverade att ett skriftligt sakkunnigutlåtande inhämtades” (s. 536).

(2) domaren Göran Ekman som på falska grunder frihetsberövade en medborgare i 13 år med hänvisning till det fiktiva vittnet “Nils” (16 punkter: …, NSD).

Hur passar då Veckans affärers och Expressens respektive artiklar in i den bilden?

I Expressens artikel - Medieforskarens kritik: ”Missar kompetens” - framgår nämligen att det även finns en övervikt av kvinnor i vissa styrelser. Med det belyser inte avsändaren. Resonerandet blir det Stanovich (2015) kallar dysrationellt- att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt, eller cherry picking.

Ett disjunktivt resonerande hade handlat om det som inom statistik kallas skeva distributioner där ‘bell-kurvans’ topp avviker från ett förväntat medelvärde; könsfördelningen i Sveriges radio respektive Sveriges Television styrelser, där distributionens skevhet ju pekar i motsats riktning jämfört med artikelförfattarens inramning- männen är underrepresenterade - är ju lika alarmerande som det motsatta.

Veckans affärer, å sin sida, verkar vilja påskina att företag som agerar som Sveriges radio och Sveriges television, dvs. låter männen spela andrafiolen, vinner i längden!?

Kön spelar en obetydande roll i ledarskapet – men varför är könsfördelningen skev?

Forskning demonstrerar att en framgångsfaktor för organisationers prestation, lärande och kreativitet för problemlösning är ledarstil. Speciellt framgångsrik är transformativ ledarstil.

Hyde (2005) visade i sin meta-analys att kvalitén på exekutivt ledarskap INTE förklaras av kön; oavsett om det handlade om låt-gå, transaktionellt eller transformativt ledarskap så var effektvärdet (betydelsen av kön) litet eller obetydligt. Det betyder att biologiska aspekter som ledares kön inte spelar någon betydande roll för hur framgångsrik en organisation blir. Detsamma gäller med största sannolikhet styrelsearbete.

Men eftersom manligt respektive kvinnligt väcker så mycket uppmärksam i frågor som rör ledning och styrning måste man fråga sig varför det finns skeva fördelningar beträffande kön när man tittar på exekutivt orienterade roller, inklusive styrelser?

Människan - Homo Sapiens Sapiens - är en biologisk varelse där individen är kodad för kön redan vid födseln (Baron-Cohen, 2003); studier som mäter ögonrörelser ser att en dag gamla pojkar söker med blicken efter ‘saker’ medan en dag gamla ‘flickor’ söker med blicken efter människor. Könsroller är resultatet av årmiljoner av evolution som kultiverat människan till ‘jägare’ (män) och ‘samlare’ (kvinnor). Det betyder att under den mesta av dessa sex miljoner åren har män i grupp jagat resurser och kvinnor har stannat i lägret och samlat.

Män och kvinnor gör olika val

I föreläsningen The Truth can’t be sexist menar Steven Pinker att medan män nöjer sig med att vara en i gänget på jobbet har kvinnor andra förväntningar. I korthet: att jobbet ska samspela med familjelivet och vänner. Eller som Pinker säger: ha ett liv!

Under 2016 genomförde jag föreläsningen Mår vi verkligen dåligt på jobbet? Ett forskningsperspektiv i åtta städer runt i Sverige. Jag utgick bland annat från Pinker och berättade hur forskning visat att evolutionen format män och kvinnor till att ha olika krav för trivsel på jobbet. Jag skrev också en sammanfattning som publicerades här på Företagande.se (länk).

För ca 1 år sedan, sannolikt som en konsekvens av min turné, fick jag en beställning på en föreläsning om vad som betingar välbefinnande på jobbet. Bakgrunden, som den beskrevs för mig, handlade om två organisationer som skulle slås ihop. Förutom att två kulturer skulle vävas samman skulle dessutom någon av två chefer inordna sig under den andra.

Alltså. Det fanns uppenbara spänningar - på flera plan.

När jag på känt manér berättade att forskning visar att evolutionen format män och kvinnor till att ha olika syn på arbetslivet, blev stämningen … lite spänd. Några åhörare undrade om evolutionen verkligen kunde tillämpas på dagens moderna samhälle?

Efter föreläsningen hade en av cheferna ett anförande, varpå den andra chefen plötsligt ställde sig upp och bröt av med ett eget anförande. Förutom spänningar inom organisationen anade man frånvaro av (1) acceptans cheferna emellan liksom (2) en transformativ ledarstil. Efteråt kom dock flera män fram och gav mig positiv kritik.

Jämställdhetsparadoxen

Nyligen skrev Steven Pinkers syster, vetenskapsjournalisten Susan Pinker, om en aktuell studie - The Gender-Equality Paradox in Science, Technology, Engineering, and Mathematics Education - i Washington Post (Why aren’t There More Women i Science and Technology?, Wall Street Journal). Ty, trots att kvinnor allmänt presterar bra i ämnen som av tradition dominerats av män (“physical sciences, technology, engineering and math”; STEM), var det bara i länder där kvinnor lever under någon form av förtryck - Algeriet, Tunisien, Albanien och Förenade Arabemiraten - som kvinnor valde att göra karriär inom dessa ämnen. I länder där det råder jämlikhet, som Sverige, Schweiz, Norge och Finland, valde betydligt färre kvinnor att göra karriär inom så kallade STEM - ämnen som då kom att domineras av män. Notera inramningen.

Alltså: om det råder jämställdhet - att kvinnor själva får välja: då är det inte så vanligt att de vill göra karriär inom STEM-yrken. Typ-kvinnor väljer yrken som går att kombinera med familj och vänner. Sannolikt spiller den beslutsprocessen över på strävan efter en styrelseroll. Oavsett bransch.

Det är ju i sammanhanget intressant att påminna om att drygt 98 % av alla män aldrig haft eller kommer inneha en exekutiv roll.

Med en annan inramning än den som använts av Expressen och Veckans Affärer skulle man kunna hävda att typ-kvinnor ‘väljer bort’ att sitta i styrelser inom mediebranschen i större utsträckning jämfört med män.

Kvinnodominansen i styrelserna i statens mediebolag, Sveriges radio respektive Television, kan på samma premisser förklaras av att staten haft ambitionen att tillämpa kvotering, vilket fått till följd att männen blivit diskriminerade.

Men den kanske viktigaste frågan: spelar könsfördelningen inom en styrelse någon roll för organisationens prestation, lärande eller kreativitet för problemlösning?

Svaret är dessbättre: - nej!

Senaste nytt

Flest reaktioner i veckan

 

Välj kommun från listan