Startsida
av Kevin Kane
Kevin Kane
Affärsutvecklare & Digital Content Manager på Företagande.se i Stockholm
21 foruminlägg
101 artiklar
Jag började med affärer som barn och vid cirka 13 års ålder hade jag hunnit att, med start från ett så kallat "cold call", förhandla ett avtal personligen med chefen för ett multinationellt företag. Det har alltsedan dess hunnit bli ett antal decennier av egna starter av företag i olika bolagsformer, uppköp av verksamheter, företagsrådgivning, finansiering – och otaliga affärsdiskussioner varvat med kurser inom allt från industriell ekonomi, marknadsföring och kreativitet, till bokföring.  

 

   Ibland har samtalen varit med noviser, exempelvis under seminarier som jag hållit med elever i grundskoleålder; ibland har det varit i strategiska möten med eminenta professorer inom exempel handelsrätt eller under en fika med personer som av egen kraft tjänat ihop miljarder. 

Resan hittills har lärt mig en viss ödmjukhet samt värdet av att inte överkomplicera saker i onödan.

Det ligger onekligen dimensioner av ofantlig komplexitet i att starta eller förvalta lönsamma verksamheter. Och i vår debattfixerade värld innebär det att fullkomliga dilettanter och charlataner lika ofta kastar sig in i att argumentera hur olika aspekter av entreprenörskap ska "förklaras" som det är vanligt att veteraner, toppchefer, storägare och professorer lägger tid på dessa frågeställningar. Det är också vanligt i polemiska situationer att Individer med likvärdiga meriter, utbildningar och prestationer  kan befinna sig på olika åsiktssidor om samma ämne. 

Men skulle en sexåring be mig personligen förklara vad "aktiekapital" är, så att hen förstår, så skulle jag lakoniskt säga att det är en pant.

Vi lär oss värdet av säkerheter ("panter") tidigt.

 

Jag minns nämligen hur vi i förskolan fick vår första indirekta och informella övning i "frihet under ansvar" genom att helt enkelt tvingas lämna panter när vi ville disponera något som ägdes av någon annan (t.ex. av fritidshemmet / "fritids").

Panten öppnade dörren till att använda saker som om de vore våra egna men med den såväl uttalade som implicita vetskapen om att båda parter tog någon form av risk och att i vårt fall så kunde vi barn hamna i trubbel genom att missköta förtroendet på ett sådant sätt att vi riskerade att "förlora" något som var personligen viktigt för oss. Att tvingas lämna exempelvis hemnycklarna som säkerhet var också som en slags osynlig kedja eller lina som gjorde att vi inte bara försvann spårlöst i horisonten med det vi lånat. Eljest att tvingas förklara för föräldrar hur vi lyckats hamna i trubbel genom att förlora det ena eller det andra. 

Förtroende är hjärtat i samhällsekonomin

Genom åren har det blivit ett återkommande element i livet att access och dispositionsrätt kommer utav förtroende. Dessa principer gäller såväl socialt som i affärer, konsumtion och företagande. Vill vi låna andras pengar, exempelvis via banken, måste vi lämna någon form av pant. Vill vi ha ett förstahandskontrakt till en hyreslägenhet, så är den framtida "royaltyn" från vår fasta inkomst panten; och vill vi istället köpa en bostad, så krävs det en borgen eller borgenär.

 

  På krogen/nattklubbar har jag ofta sett folk låta bartendern lägga deras kreditkort i ett glas där även kvittona från kvällens drickande hamnar. Gästen plockar sedan fritt med sig en massa drinkar etc av olika slag till sitt bord eller bjuder främlingar, dansar, festar på, går omkring i lokalen eller ut i friska luften för att röka, utan att tänka på enstaka transaktioner. Notorna räknas ihop och summan regleras när gästen ska gå hem, krögaren får sin betalning och gästen sitt kreditkort. Liknande friheter upplever man som hotellgäst. 

I samtliga dessa exempel cirklar allt kring olika former av dels förtroende, dels förväntningar om täckning för skulderna, dels ögonblick av kredit under utbytena.

Ögonblick av kredit

Till och med ett litet barn som köper en mjukglass åtnjuter ett antal sekunder av kreditgivning mellan stunden som hen får glassen och håller den i sin hand och ögonblicket som barnet sträcker upp pengarna och lägger i säljarens hand. I de flesta fall av miljontals dagliga transaktioner är det ingen som tar en "springnota" och rusar iväg utan avsikt att göra rätt för sig. Detta är möjligt så länge som förtroende dominerar i olika segment av samhället.

Alla slags företag som betalar via faktura får liknande friheter under ansvar som i de ovan nämnda exemplen. Företagets specifika "bolagsform" blir då en signal om företagets finansiella täckning och kreditvärdighet. Gruppdynamiken kan jämföras med psykologin som råder i casinon: Spelare kan komma i alla former och från olika bakgrunder och ha varierande ekonomiska resurser. Somliga har endast några mynt eller polletter i fickan, andra glider dit i Ferraris eller limousiner. De sist nämnda signalerar att de är "high rollers" och får ofta snart sagt obegränsad kredit att disponera vad de vill, när de vill utan att fysiskt behöva öppna plånboken en enda gång under sin vistelse.

Aktiebolagslagen har rötter i 1800-talet, 

Aktiebolag signalerade under 1800- och 1900-talet samt en bit in på 2000-talet att de tillhörde affärsvärldens motsvarigheter till "high rollers" i jämförelse med andra företagsformer. Om jargongen från spelvärlden kan verka lite långsökt och dramatisk – betänk konkursrätten samt de enorma belopp som ges i kredit via bland annat fakturor dagligen. Det finns ett element av hasard i det hela och ett stort mått av "risk" (ovisshet om framtida utfall av ett initiativ). Det är inte olagligt att lita på andra, att visa förtroende och ta kreditrisker i processen medan man försöker både trygga sin egen framtid och serva andra. Samhällsekonomin är utifrån detta perspektiv en enda gigantisk kreditmarknad där alla bidrar genom att både få och "skicka vidare" förtroende. Konkurs är den sista bufferten som finns när man har gjort sitt allra bästa. För ett aktiebolags del ligger en del av dessa "bästa" ansträngningar i att bolagsformen kommer med en inbyggd pant: ett prov på god vilja och en avsikt som finansjuridiskt har benämnts "Aktiekapitalet". 

Säkerheter 

Det är dessa perspektiv som i alla fall jag utgår ifrån när exempelvis redovisningstekniska resonemang förs kring att aktiekapitalet inte "får understiga" en viss nivå. Det blir lättare för mig att komma ihåg logiken gällande aktiekapitalets syfte och begripa alla sådana resonemang som förs kring ämnet och varför reglerna finns och varför vissa inte vill att kravet på aktiekapitalsgränsen ska sänkas för mycket. Genom perspektivet att aktiekapitalet är en pant så besvarar det också för mig till viss del frågan om huruvida det finns någon poäng för den som inte avser att bedriva en kreditintensiv verksamhet att starta just ett företag i aktiebolagsform.

Nyckelfrågor

Om du inte tänker köpa stora lager av olika varor på faktura – behöver du verkligen ett aktiebolag då? Om du bara är ute efter "statusen" i att kunna säga att du äger ett aktiebolag – är denna status värd lika mycket som när kravet på aktiekapitalsgränsen var mycket högre eller när man på 1900-talet fick mycket mer för en krona än man får i 2020 års inflationsnivå? Vill du med storleken på ditt aktiekapital signalera ditt "pantvärde"/ din kreditvärdighet men utifrån en anakronistisk utgångspunkt som glömmer bort att samhället inte har stått still under de senaste 100-200 åren ?

För mig så kommer alla diskussionsspår tillbaks till att de som ger krediter måste kunna lita på att den pant som man har sagt finns verkligen existerar – så att inte aktiebolaget tar en "springnota" när det är dags för kreditgivarna att lösa in panten. 


Snabbfakta 

"Statusmått /köpkraft":  den som hade haft 100.000 kronor i aktiekapital år 1918 skulle ha haft en motsvarande slags ekonomisk status som någon som idag skulle erbjuda 2 miljoner kronor som säkerhet (2 030 290,46 kr för att vara exakt). 

   5 000 kronor år 1918 motsvarar 101 514,52 kr. år 2020
   50 000 kronor år 1950 motsvarar 940 961,54 kr.  år 2020
100 000 kronor år 1980 motsvarar 334 907,60 kr.  år 2020
   25 000 kronor idag är värt...  tjugofemtusen kronor.
Källa: SCB:s prisomräknare.
Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.