Regeringen vill försämra utdelningsmöjligheten för småföretagare med ett nytt skatteförslag, den så kallade 3:12 utredningen. Det blir mindre pengar på fickan för företagaren, sänkta incitament att anställa och krångligare regler för att ta ut vinst. Antti Niemi på revisions- och redovisningsbyrån Revideco har läst skatteförslaget och ger sin syn på vilka konsekvenser det får.

Antti har även skrivit en förklaring av 3:12-reglerna.

Lyssna på avsnittet som ger en bra sammanfattning.

Regeringen fick den 4 november ett förslag från en utredare om förändringar i de så kallade 3:12 reglerna, som går ut på att man vill försämra utdelningsmöjligheterna för småbolag.

Småföretagare skall få lite mindre på fickan jämfört med de regler som finns idag, är den sammanfattande slutsatsen, menar Antti. Staten vill få in mer pengar i stadskassan samtidigt som regeringen tyckt att småföretagare haft det lite för bra, vad gäller utdelningsregler. Utdelning ses som många företagare som en riskbonus. Man tar ju en risk som företagare och utdelningen kan ses som en riskåterbäring, säger Antti Niemi.

Förslagen i korthet

  • Skatten höjs från 20 till 25 procent
  • Idag beräknas lönebaserat utrymme med 50 %. Det ersätts med tre trappstegsnivåer: 10 %, 25 % och 50 %
  • För att utnyttja det lönebaserade utrymmet måste ägarna ta ut högre lön
  • Löneunderlaget individbaseras, dvs det fördelas mellan delägarna för att inte företag med många delägare ska gynnas. 4 % spärren, dvs att en delägare måste äga minst 4 procent tas bort
  • Schablonbeloppet sänks från 160 000 till 100 000 kronor
  • Dubbel koncerntillhörighet tillåts igen

Hämtat från Revideco.se

Missa inte: Minimera din skatt och optimera uttag av lön med vår 3:12-räknare

3:12 reglerna är inte något nytt

Det har funnits i 20 år och kom till i samband med en skattereform. Det handlar om hur lön och kapital (utdelning) skall beskattas. Småföretagare kan bestämma själva om de tar ut lön eller utdelning och därför infördes regler i inkomstskattelagens tredje kapitel, tolfte paragrafen, hur detta skall styras upp. Man ville stävja att för mycket blir lågbeskattad utdelning.

Sedan 1990-talet har det hänt en hel del. Man har bytt plats i inkomstskattelagen till femtisjunde kapitlet, och reglerna har blivit lite krångligare med tiden, och rätt svåra att förstå sig på om man inte sätter sig in i dem riktigt ordentligt.

I de senaste ändringarna av 3:12 reglerna har de blivit betydligt frikostigare än tidigare. Och detta kan vara något som regeringen tagit fasta på. De tycker att reglerna blivit för gynnsamma.

Kritiken mot 3:12 utredningen är omfattande

Många anser att de riskpremier det innebär att vara småföretagare tas bort med det nya förslaget. Dessutom är det tveksamt om staten verkligen kan få in 5 miljarder per år på denna ändring.

Ett exempel

En företagare som tar ut 500 000 i lön, har tidigare kunnat ta ut, eller spara, 250 000 kr i utdelning. Med det nya förslaget skulle företagaren istället bara kunna ta ut 100 000 kr i utdelning, där till ökas beskattningen av denna utdelning från 20 till 25 %.

Erik Emilsson på Revideco kommenterar på deras blogg:
Förutom att nästan alla företagare är förlorare (20->25% i skatt), så tycker jag att de största förlorarna är små och medelstora entreprenörer, speciellt de med flera delägare. Detta eftersom löneunderlagstrappan föreslås bli individuell. Här är förslaget direkt skadligt, eftersom det motverkar ägarspridning och växande (det totala löneunderlaget i bolaget minskar alltid vid ägarspridning, utom inom familjen). Detta kombinerat med att nästan bara entreprenörer i Stockholm kommer att klara kraven på egen lön gör det också landsbygdsfientligt.

Ändrad modell för gränsloppsberäkning

Det är beskrivning av det belopp som kan tas som lågbeskattad utdelning (som kan sparas till kommande år eller vid försäljning) och beräknas på ett av två sätt. Antingen är det en schablon på 160 000 kr (2016), eller så räknas det på löneunderlag. Man tar 50 % av den totala lönesumman i bolaget som då blir gränsbeloppet.

Detta har varit ett incitament till småföretagare att anställa och ha anställda i företaget, och mycket positivt för att småföretag skall anställa. Det finns idag ett krav på ägaren av företaget att ta ut minst sex inkomstbasbelopp plus fem procent av totala lönesumman som lön för att kunna tillämpa gränsbeloppet. Det finns även ett krav på att man måste äga minst 4 % av bolaget för att kunna tillämpa löneunderlagsberäkningen.

Det nya 3:12 förslaget innebär att

  • minska schablonbeloppet från 160 000 till 100 000 kr. Och det är ogynnsamt för de minsta företagna som inte kunnat ta ut så mycket i lön.
  • Beräkningen av löneunderlaget ändras från 50 % till att införa en trappmodell, där en viss del räknas till 10 %, en del till 25 % och en del till 50 %. Och det är kopplat till olika inkomstbasbelopp. Dessutom individbaserad beräkningen av löneunderlaget. Varje ägare i ett bolag skall göra trappberäkningen för sig själv. För flera ägare i bolaget är denna regel klart ogynnsam, säger Antti.
  • Lönekravet för att kunna tillämpa löneunderlagsberäkningen ökas åtta inkomstbasbelopp plus 5 % av ägarens och närståendes löneunderlag (tidigare sex inkomstbasbelopp + 5 % av den totala lönesumman).
  • 4 % spärren tas bort för att få tillämpa gränsbeloppsregeln.
  • Taket för gränsbeloppsregeln höjs från 9.6 basbelopp till 15 basbelopp.

Ett exempel

En ägare med fyra miljoner i löner och har 8 anställda. Idag får ägaren två miljoner i gränsbelopp. Med de nya reglerna får ägaren straxt över en miljon i gränsbelopp, dessutom högre beskattad på grund av den nya trappstegsavräkningen.

Om vi har samma företag fast två ägare har dessa fått en miljon var i gränsbelopp. Med det nya förslaget skjunker beloppet till 435 000 kr.

Den stora effekten kommer när det finns fyra delägare i bolaget. Då finns 500 000 kr var i gränsbelopp. Med det nya förslaget blir det bara 180 000 kr i nytt gränsbelopp.

3:12 förslaget till regeringen skall nu ut på remiss. Diverse intressenter kommer att ge sina kommentarer. Sen skall förslaget röstas igenom i riksdagen. Det är således en lång bit kvar. Reglerna kan tidigaste träda i kraft 1 januari 2018

Vad skall man göra som småföretagare just nu?

Dubbel koncerntillhörighet är intressant för dem som har ett holdingbolag, med delat ägande i ett verksamhetsbolag. Man har tidigare inte kunnat ta ut löneunderlag till mer än en av ägarna. Den regeln lättas upp i det nya förslaget. Då kan det vara gynnsamt om man äger exakt lika mycket. Således skall man se till att sitta i dubbel koncerntillhörighet från dag ett när reglerna träder ikraft.

Vinnarna är delägare i större fåmansbolag med många anställda, hög lönesumma och tidigare stoppats av fyra procentsspärren, som nu tas bort. Vinnare är också de som säljer sitt företag för mer än 5.8 miljoner eller tar en utdelning på mer än 5.8 miljoner då skatten minskar från 30% till 25% ovanför det beloppen, med det nya förslaget. I praktiken är det är rätt ovanligt situation för småföretagare, säger Antti Niemi.

Alla är förlorare på det nya 3:12 förslaget utom de stora fåmansbolagen. Ett råd till alla småföretagare som har s.k. inrullade gränsbelopp (sparad utdelning) är att ta ut dem idag och inte efter de nya reglerna träder ikraft, då skatten höjs på denna utdelning från 20 till 25 %.

Rådgör med din revisor eller redovisningskonsult och följ vad som skrivs. Revideco har en artikel på sin hemsida om regelförändringar. Gå även in på foretagande.se som bevakar regelverket.

Det är vi (Magnus Johansson och Tomas Tränkner) som gör podcasten Entreprenörsdriv.

Här är samtliga poddar från Entreprenörsdriv:

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.