Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Inte en spänn högre skatt innan slöseriet stoppas

Dela artikeln
torsdag, 21 december 2017 3
Inte en spänn högre skatt innan slöseriet stoppas

Under den gångna mandatperioden har majoriteten av Sveriges kommuner, 162 stycken, höjt sin skatt. Endast 16 kommuner har sänkt skatten under perioden och resterande har haft oförändrad skattesats. Under samma period har de statliga skatterna höjts med 47 miljarder netto. Höjningarna – på 68 miljarder – är i stor utsträckning sådana som drabbar arbete och företagande. Medan de väsentligt mindre sänkningarna, 19 miljarder, inte på något sätt kompenserar. Tvärtom är en av regeringens större skattesänkningar avdragsrätt för fackföreningsavgifter.

När företag och privatpersoner drabbas av skattehöjningar har man ofta ett och i bästa fall två alternativ: Att dra ner utgifterna eller, om möjligheten finns, öka intäkterna genom att jobba mera eller höja priser. Men oftast är det bara minskade kostnader som står till buds oavsett om du är privatperson eller företagare. Det kan handla om att skjuta på inköp, minska löneuttag eller för privatpersonen skjuta upp eller hoppa över ett besök hos frisören (något som inte gagnar vare sig ekonomin eller företagandet i landet).

Så fungerar det inte i offentlig sektor. Där tycks intresset för besparingar vara begränsat. Vad får exempelvis invånarna i Borlänge, Göteborg, Söderhamn och Gävleborg? Tja, till exempel en ny kommunlogotyp och grafisk profil för 270 000 kronor. Och integrationsprojektet Coherent City - kommunalt sponsrat med 140 000 kronor - som bland annat gick ut på att under tio möten låta deltagare testa små öronmätare i ett ”biofeedbacksystem” för att få kunskap om sin inre balans. Ett kommunalt finansierat kamelcenter. Eller varför inte ett tvåvåningshus i Visby för drygt 750 000 kronor ex moms under Almedalsveckan som sedan stod tomt i på grund av ett havererat regionalt projekt? Dessa exempel är tagna från Skattebetalarnas och vår Slöseriombudsmans årliga tävling ”Årets värsta slöseri”. Var för sig kan prislapparna för dessa projekt ses som småsummor. Men de sätter fingret på problemet. Att beslutsfattare så ofta ser medborgares och företagares surt förvärvade pengar som småsummor. När medlen sedan slösas bort på projekt som syftar till att ”sätta kommunen på kartan” och andra satsningar som ligger långt utanför kommunal kärnverksamhet förringas de av politiker genom att de räknas om till pizzor, chipspåsar och annat. Men det är inte den enskilda satsningen som är problemet utan siffran man får när allt räknas samman.

Att Sverige står inför stora utmaningar som kommer att sätta den offentliga sektorns resursanvändning i fokus är ingen hemlighet. Precis därför är diskussionen om och granskningen av vad skattepengarna går till så oerhört viktig. För det är förstås frestande att lösa alla problem genom att höja skatten. Men här måste Sveriges politiker och tjänstemän oavsett nivå hålla emot och ständigt påminna sig om vem pengarna egentligen tillhör. För skattehöjningar kan inte alltid vara svaret. Så ser vardagen ut för landets företagare. De vet att man hela tiden måste jobba med effektiviseringar och prioriteringar för att spara pengar och strama upp utgifterna, annars blir man utkonkurrerad av dem som bättre lyckas leverera varor och tjänster till ett lägre pris.

Skattepengarna ska användas på rätt sätt och gå till rätt saker. Att lägga en enda krona på oväsentligheter är respektlöst mot hårt arbetande skattebetalare. Att det går att sänka skatten utan att välfärden drabbas har vi sett genom att studera hur framgångsrika kommuner arbetar och genom våra granskningar av slöseri och vanskötsel i offentlig sektor. Det finns offentlig verksamhet att effektivera eller helt sluta med. Då kan företagare och anställda få behålla en större del av pengarna som de själva arbetat ihop. Det skulle stärka svensk ekonomi, men framförallt skulle det göra Sverige rättvisare.

Ämnen

Kommentarer

  • Jörgen Olsson
    Jörgen Olsson torsdag, 28 december 2017

    I dessa tider borde man kanske titta på det största slöseriet av alla. Vi i Sverige köper julklappar för 20 miljarder varje för att sedan hitta de flesta på soptippen två år senare. Detta är alltså saker som vi egentligen inte behöver. Om Svensson har råd med detta slöseri (och miljöförstöring), har man nog ingen större anledning att klaga på de i sammanhanget små (men onödiga) offentliga slösaktigheter som författaren nämner här.

  • Imre Randin
    Imre Randin torsdag, 28 december 2017

    Undrar om direktörn inte
    silar mygg och sväljer kameler.
    ”Årets värsta slöseri”. är ju ändå spottstyvrar
    mot Maud Olofsson och alliansregeringens
    katastrofala Postaffärer
    eller Vattenfalls miljardslöseri.
    Många av exemplen du nämner bär ju
    tragiskt nog ett löjets skimmer- men det är
    ändå medborgarna i kommunerna som vill
    ha det så.

    Tycker du att det är otäckt att
    arbetare får dra av fackavgiften? Alltså att
    ”anställda få behålla en större del av pengarna
    som de själva arbetat ihop”.
    Det kanske ”skulle stärka svensk ekonomi”

    Är det bara Skattebetalarna Förening
    som får dra av representation och andra
    opinionsskapande kostnader
    för verksamhetens drivande? Dränerar
    inte det svensk ekonomi om så bara en aning…?

    Sverige tycks numera vara ett av de
    företagsvänligaste länderna i Europa
    Åtminstone om man får tro vad de 16 mest
    förmögna och framgångsrika ägarfamiljerna
    här i landet tycker när de får uttala sig.

  • José Morén
    José Morén torsdag, 28 december 2017

    För allas våran skull! Kalla saker för dess rätta namn. Detta är inte slöseri utan det är korruption som i sin tur leder till till slöseri.

Välj kommun från listan