Startsida
av Redaktionen
Redaktionen
Författare på Foretagande.se
91 foruminlägg
1310 artiklar
Ekonomi är en viktig del av företagandet. Skatter, avgifter (ett annat ord för skatter), moms (ännu ett ord för skatter) utgifter, intäkter, vinst. En del ord är helt enkelt mer spännande än andra.

 

Som företagare påverkas vi av politikernas tvära kast, vilket inte minst krogbranschen med flera nu är varse om, då de utan möjlighet att påverka tvingas se sina företag slås i spillror. Bakom dessa företag finns där familjer som drabbas och människor som lider.

Företagande.se är politiskt obundna men vi anser att det är viktigt att diskutera idéer och politik och framhäva det som är mest fördelaktigt för landets småföretag. För det går inte att poängtera nog hur viktiga ni är för vårt land och välstånd. Ni är kolet i grillen, motorn i bilen, snön i pulkabacken.

Här är frågorna:

Vad står entreprenörskap och företagande för?

 

Vad är en fri marknad?

Hur påverkar höga skatter och varför?

Vad ser du som de största problemen med Sveriges ekonomi och framtid?

 

Minimilöner är ett återkommande diskussionsämne. Hur ser du på det?

Är ständig tillväxt möjligt?

Per, du framhäver ofta den österrikiska skolan/ekonomin. Vill du kort förklara vad som menas med den?

Det är en idétradition inom nationalekonomi som härstammar från Universität Wien i Österrike, där skolans grundare Carl Menger var professor. Ett bättre namn hade varit ”kausalrealistisk” ekonomi eftersom den studerar kausala ekonomiska processer såsom de verkligen är, men tyska kritiker använde epitetet ”österrikisk” för att påvisa att skolan inte var att ta på allvar (lite som vi hade kallat något norskt) och det fastnade.

Den österrikiska skolan var en av tre huvudfåror i nationalekonomisk forskning fram till 1930-talet och begrepp som marginalnytta kommer från ”österrikiska” tänkare. FA Hayek är den mest kända österrikiska ekonomen, bland annat genom sitt populärverk Vägen till träldom och att han tilldelades nobelpriset i ekonomi 1974.

Utan företag hade det inte varit mycket till ekonomi.

Hur ser du på entreprenörskap och företagande?

Entreprenörskap är det som driver en ekonomi och är sättet som nya varor och tjänster skapas och sedan utsätts för prövning genom att erbjudas till konsumenter. För att vi ska ha något att konsumera så måste det först produceras, vilket är uppenbart.

Men det är inte lika uppenbart vad som ska produceras, för entreprenören måste ta beslutet i blindo: investeringen att påbörja produktion av något måste tas långt innan det som produceras kan tillfredsställa konsumenters behov. Och det är inte säkert att de vill ha samma saker då som nu, vilket är varför vi säger att entreprenörer “bär osäkerheten” på marknaden.

Men det är också genom företag, som betalar sina anställda innan varorna färdigställts och sålts, som konsumenter får sin köpkraft. Utan företag hade det inte varit mycket till ekonomi.

Det behövs inte att någon på politisk eller annan väg “korrigerar” vårt beteende

Vad är en fri marknad för dig? Behöver den regleras?

En fri marknad innebär helt enkelt ekonomiska samspel (produktion, handel, kontrakt, osv) utan inverkan eller åverkan av andra krafter. Så det är företag, produktion och handel utan regleringar, skatter, osv. Det är egentligen inget konstigt, för det är så vi interagerar naturligt utanför den egna familjen: med ömsesidig respekt och för ömsesidig vinst.

Det behövs inte att någon på politisk eller annan väg “korrigerar” vårt beteende annat än genom att beivra brott (stöld, bedrägeri), vilket också är en slags tjänst som mycket väl skulle kunna säljas. Men det är ofta svårt att se hur det skulle fungera eftersom vi idag lever med en enorm mängd regleringar och byråkratiska regler som vi tvingas följa.

Ekonomisk kunskap gör det lättare att se de processer som faktiskt försiggår, trots att de är dolda bakom mängder av lagar, regler, myndigheter och byråkrati.

Att staten då beskattar arbete och företagande har samma effekt där: det blir svårare och vi får mindre av det.

Hur påverkar höga skatter och varför?

Skatter är helt enkelt en påbjuden extra kostnad, som dessutom är tredje parts intäkt. När kostnaderna ökar för något så blir det svårare.

Vi har punktskatter på alkohol för att människor ska dricka mindre. Det är ett sätt för staten att bestraffa visst beteende. Att staten då beskattar arbete och företagande har samma effekt där: det blir svårare och vi får mindre av det.

Och pengarna används sedan till de projekt som politiker föredrar, vilket betyder att skatter är ett sätt att flytta inflytandet över vad som ska göras från dem som beskattas till politiker.

Vad ser du som de största problemen med Sveriges ekonomi och framtid?

Det stora problemet framöver kommer att vara att bibehålla och öka vårt välstånd. Inte minst Riksbankens låga räntor är en ren manipulation av ekonomin, som skapar strukturella problem som vi kommer att behöva lösa framöver till stor kostnad och mycket sveda och värk.

Dessutom finns risk för att kronan därigenom mister sin köpkraft och vi får inflation. Hela ekonomin åker på däng när en centralbank manipulerar räntor och pengar.

Så det blir mycket svårare för dem att skaffa sig erfarenhet och bli produktiva.

Minimilöner är ett återkommande diskussionsämne inom EU. Hur ser du på det?

Det finns inga genvägar till att öka levnadsstandarden och välståndet, så man kan inte bara tvinga alla företag att betala mer till sina anställda och hoppas att fattigdom därmed försvinner. Det är ett oerhört naivt tänkesätt.

En minimilön, som vi tack och lov inte har i Sverige (i alla fall inte som lag), säger helt enkelt att det är olagligt att anställa någon för mindre än den lagstiftade lönen. Vilket förstås betyder att de jobb som inte producerar så mycket värde försvinner och de människor som inte kan producera tillräckligt inte kommer att få jobb. Och det drabbar ju först och främst dem som inte har “fått upp farten” på arbetsmarknaden: ungdomar, invandrare, osv. Så det blir mycket svårare för dem att skaffa sig erfarenhet och bli produktiva.

En del menar att ständig tillväxt inte möjlig, hur ser du på ordet ”tillväxt”?

De som hävdar att ständig tillväxt inte är möjlig har för det mesta missförstått vad tillväxt är. Det handlar inte om att göra av med mer naturresurser, utan att tillfredsställa fler av de önskemål som människor har. Detta handlar inte att bryta mer malm, utan att skapa varor och tjänster som är värda mer för människor.

Så länge det finns entreprenörer som kan komma på nya och mer värdefulla varor och tjänster så kommer vi att öka vårt välstånd (dvs tillväxt). BNP är egentligen ett väldigt dåligt mått på tillväxt och välstånd, för det gör att vi fokuserar på kostnader i produktion snarare än värdet som produceras. Så i viss mån är det BNP som ett mått på tillväxt som förvillar många.

Per Bylund, ek dr och pol mag, är lektor i entreprenörskap vid Spears School of Business på Oklahoma State University i USA. Han är också fellow vid Mises Institute, världens främsta forskningscentrum för österrikisk ekonomi, samt associerad forskare till Ratio Institutet i Stockholm. Han har författat två böcker om entreprenörskap, tillväxt och regleringar.

Visa kommentarer 2
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.
| Anmäl | 1 vecka sedan
Jag tycker frågan om den eviga tillväxten förtjänar lite mer utrymme än bara en avslutande mening.
Med det metoder som vi har nu, så är det dessutom naivt att tro att det går att kombinera evig tillväxt med ökande befolkning utan att det tar på naturresurserna. Då krävs ett helt annat politiskt ledarskap med satsningar, som i sig skapar jobb, inom förnybar energi, till exempel.

I övrigt så binder åtminstone västvärlden fast sig vid ett högskattesamhälle där vi tror att det hela tiden går att ha mer välfärd, jobba kortare tid, ha högre pensioner längre tid, a-kassa, föräldraledigheter, sjukförsäkring osv osv.
Detta leder till att politikerna tar till den enda lösningen som dom vet om. Dom höjer skatterna. Eftersom det då blir för dyrt att anlita oss själva till jobb, så dopar man ekonomin med allehanda bidrag i form av t.ex Rot och Rut.
Varorna köper vi in från andra länder där det är lägre löner. Vilket ger ännu färre jobb här hemma.

Det som blir riktigt intressant är hur det blir när vi gått jorden runt i jakt på billig arbetskraft.
Det kommer ju att ta några år innan hela Afrika också är avverkat i den jakten.
Men sen, vad händer då? Då lär hela västvärldens ekonomier krascha.
| Anmäl | 3 dagar sedan
Med all respekt för Per Bylunds kunskaper anser jag att det är obegripligt att det fortfarande finns anhängare av den österrikiska skolan och att det dessutom verkar finnas folk som lyssnar på dem. Hade de styrt federal reserve 2008-9 hade världen fortfarande sopat upp askan av det som en gång var västliga ekonomier. Teorierna bygger på det fundamentalt felaktiga antgandet att människor är strikt rationella varelser och att ekonomi därför kan behandlas som en vetenskap. I en växande ekonomi stämmer det delvis. I en krympande stämmer det dåligt. Och vid de krascher som oundvikligen återkommer då och då är det fullständigt förödande att tro det. Hoover trodde det. Bernanke trodde inte det.