Det är lätt att gå vilse i alla de investeringskalkyler som ekonomer svänger sig med och ibland kan det kännas lättare att förlita sig på magkänslan än att försöka förstå sig på obegripliga beräkningar. Det behöver dock inte vara så svårt som det ibland upplevs. Det finns enkla typer av investeringskalkyler som bara tar några minuter att beräkna och som ger en god förståelse för investeringens lönsamhet.

Det finns flera olika ekonomiska modeller för att beräkna om en investering är lönsam eller inte. Vissa är enklare och andra är mer avancerade. Min rekommendation är att använda en så enkel kalkyl som möjligt för att göra det så lätt som möjligt att förstå beräkningen.

Den enklaste modellen att använda sig av är pay-off metoden, eller pack-back metoden som den också kallas. Den går ut på att visa hur lång tid det tar att tjäna in det beloppet som investerats. Fördelen med modellen är att den är lätt att förstå och den baseras på rent kassaflöde, d.v.s. inbetalningar och utbetalningar. Den blandar således inte in avskrivningar eller intern kalkylränta. Nackdelen är att modellen i sig inte ger svaret på om investeringen är lönsam eller inte utan det är upp till mottagaren att göra den bedömningen.

pay-off = initial investering/årliga nettobetalningar

årliga nettoinbetalningar = årliga inbetalningar – årliga utbetalningar

Innan man börjar så vill man vara säker på att det är så bra kvalité som möjligt på siffrorna som ska användas i kalkylen. För att beräkna investeringens storlek bör det göras en noggrann bedömning av vad investeringen kommer att kosta. Mitt tips är att ta in offerter i de fall det är möjligt. Jag rekommenderar sedan att lägga på minst 10 % av investeringens storlek för oförutsägbara utgifter. Det uppkommer alltid kostnader vid implementeringen som missats i investeringsbudgeten och då är det inte roligt att gå tillbaka till banken och be om mer pengar. Förhoppningsvis så kommer investeringen också innebära besparingar eller ökade intäkter och det är minst lika viktigt att dessa siffror säkerhetsställs. Eftersträva att i så hög utsträckning som möjligt beräkna dessa utifrån data. I de fall siffror måste uppskattas, se till att det görs av de mest kunniga personerna på företaget. Fråga gärna flera olika personer var för sig för att undersöka om de gör samma bedömning.

Vad är då en bra pay-off?

Detta kan skilja sig mellan branscher, men generellt skulle jag säga att en pay-off under 3 år kan anses som bra. Pay-off över 6 år ska helst undvikas. Ju längre livslängden är på investeringen desto längre pay-off tid kan tillåtas. En nybyggnation som beräknas hålla i 50 år kan således tillåtas ha en längre pay-off än ett datasystem som är omodernt efter 3 år. Pay-off tiden får dock aldrig överstiga den ekonomiska livslängden.

Exempel

Ett företag ska räkna på om det är värt att investera i en ny maskin för att tillverka en viss produktserie som i dagsläget tillverkas helt för hand. Maskinen kostar 1 mkr. I detta ingår maskin, installation och utbildning av operatör. Maskinens livslängd bedöms till 7 år, vilket är lika lång tid som företaget beräknar tillverka produktserien. Investeringens restvärde (andrahandsvärde) beräknas vara lika högt som nedmonteringskostnaden. Besparingen per år är 500 tkr, vilket i detta fall avser minskade personalkostnader. Arbetet som tidigare gjordes för hand kommer nu att utföras av maskinen. Driftskostnaderna har beräknats till 200 tkr och består av underhållskostnader, el och lön till maskinoperatör.

Hur lång blir pay-off tiden?

1 000 000 kr/ (500 000 kr – 200 000 kr) = 3,3 år.

Eftersom pay-off tiden är ungefär hälften så lång som den ekonomiska livslängden så bedöms investeringen som lönsam. Notera att pay-off metoden och exemplet inte tar hänsyn till räntekostnad för finansieringen av investeringen.

Om du med säkerställda siffror har räknat ut att du har en tillräckligt bra pay-off på din investering så kommer vi till finansieringen. Eftersom du initialt ska lägga ut pengar för en investering som sedan betalar tillbaka lite varje år så måste investeringen finansieras på något sätt. De vanligaste sätten att finansiera en investering är:

  • Pengar ur egen kassa
  • Banklån
  • Externt kapital
  • Leasing

Formen av finansiering som du bör välja har helt och hållet att göra med kassaflödet, ägarsituationen och relationen med banken. Ett allt vanligare alternativ numera är att leverantören av investeringen erbjuder leasinglösningar. Det som man bör ta reda på när det gäller leasing från leverantören är storleken på den räntan som är ingår i leasingavgiften. Denna ska jämföras med bankräntan för att beräkna vilken finansieringsmetod som är billigast. Flera banker erbjuder idag även egna leasinglösningar för sina kunder, vilket kan vara ett alternativ. Ett annat allt mer populärt sätt att finansiera verksamheten är via peer-to peer lån där du lånar av privatpersoner eller företag genom en aktör som koordinerar transaktionen. Ett sådant exempel är www.toborrow.se

En annan sak att ta i beaktning är att investeringar innebär en större andel fasta kostnader, vilket gör företaget känsligare för låg lönsamhet. För att se hur investeringen påverkar den finansiella risken (motståndskraften mot motgångar) bör man göra en beräkning som visar hur den påverkar företagets soliditet. Soliditeten bör inte understiga 25 %. Utöver det så är det även bra att göra en analys över hur investeringen påverkar bolagets kassaflöde.

Under investeringens gång, glöm inte att löpande följa upp hur ni ligger mot budget. När investeringen är genomförd och det gått en tid gör en efterkalkyl för att följa upp att beräknade besparingar införlivats. Om inte, utred varför genom att t.ex. göra en grundorsaksanalys.

Lycka till!

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.