av Kevin Kane
Kevin Kane
Affärsutvecklare & Digital Content Manager på Företagande.se i Stockholm
0 foruminlägg
100 artiklar
Olika omvärldssignaler ger det samlade intrycket att världen styrs av flockmentalitet.

 

Skenet kanske bedrar om man tar hänsyn till den del av filosofi (kunskapsteori) som behandlar logikens regler utifrån en lång lista med argumentationsanalyser och fallbeskrivningar över så kallade felslut ("logical fallacies"). Kanske är min känsla av att se dagliga bevis på en tilltagande flockmentalitet överallt egentligen baserad på luckor i min kunskap och brister i mina antaganden. Kanske är det bara  "sociala medier" som skapar detta "Följa John"-intryck på grund av den specifika prägel som dessa kommunikationsmedel har fått.

Berörda tech-bolag inom dessa marknadssegment har nästan upphöjt flockmentalitet till religiös samhällsstatus genom deras design av sina produkter. Därpå har barn, i egenskap av "early adopters", reflexmässigt utsetts av vuxna till experter inom modern teknologi och oförvållat fått ange tonen för hur framgång i sociala medier ska uppnås och värderas.

Eftersom barns logik och sociala strategier är kopplade till deras fokus och drivkrafter kretsar det dominerande syftet i deras tillvaro kring popularitetsjakt, konformitet och kortsiktiga beteendemönster som ofta är okunnigt fria från vett och etikett samt kontraproduktiva. Alla teknologiska innovationer filtreras utifrån dessa motiv och perspektiv (som många aldrig växer ifrån). Konsekvensen således, av att barn uppfostrar vuxna i både affärsstrategier och social etikett gällande modern teknologi är att grupptryck och grundskolementalitet genomsyrar sociala medier. 

Budskapen som matas ut är:

 

"Skaffa sociala medier för att alla andra gör det", "följ de populäraste profilerna som är kända för att vara kända", "härma allt de gör så att lite av deras popularitet kanske gnuggar av sig", "häng med rätt klick – 'de coola kidsen' och undvik att förknippas med de andra", "utgå från attityden 'fake it until you make it' genom att utnämna dig själv till världsstjärna i ditt eget universum och uppmana alla att följa dig i alla tänkbara sociala kanaler men följ själv ingen förutom de coola kidsen tillbaks", "bulka upp på kvantitet genom att skicka kontaktförfrågningar till främlingar som du inte har minsta intresse av och avfölj dem gärna så att din egen stjärna verkar lysa klarare genom att det ser ut som att många följer dig medan du följer ingen – likt en artist på en scen i en fullsatt konsertarena". 

Inom spelteori kallas drivkraften mot att "alla andra måste ha inget så att jag ska kunna ha allt" för  nollsumme-mentalitet. Och inom ekonomi samt socialpsykologi faller det under rubriken "scarcity" (underutbud). I psykiatri återfinns det hela som en dimension av narcissism. Instagram har överbefolkats av allt detta och även andra sociala medier, såsom LinkedIn, har sina egna versioner av dessa kulturer. 

Nu har allt detta kommit till Tik Tok: det vill säga grupptrycket kring att gå med bara för att "alla andra" gått med. Likaså försöken att pådyvla en "Instagram-kultur" och grundskolementalitet på den nya plattformen. 

Efter att ha följt Tik Tok dagligen i 6 år och sett appen åka slalom som en Ingemar Stenmark förbi alla problem, konkurrenter och attacker och komma vidare starkare, ser jag nu denna specifika "utveckling" alltsedan 2019  som det giftpiller som kan betyda början till slutet för Tik Tok. 

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.