av Lawline
Lawline
0 följer
0 följare
0 foruminlägg
3 artiklar

Har du någonsin betalat en bluffaktura? Troligtvis skulle du besvara frågan med ett nej, men är du helt säker?

 

Antalet bluffakturor har ökat markant den senaste tiden och cirka 30.000 polisanmälningar har gjorts de senaste två åren, enligt statistik från BRÅ. Men frågorna är; hur uppmärksammar man en bluffaktura och hur gör man för att ta sig ur situationen?

Vad är en bluffaktura?

Bluffakturor är ett samlingsbegrepp på ett förfarande där ett företag skickar ett krav på betalning för en vara eller tjänst som du aldrig beställt eller fått levererad. En bluffaktura kan även utformas som ett erbjudande, där du inte har beställt något – men genom att erbjudandet är utformat som en faktura, luras du att tro att det är något du har beställt. En bluffaktura kategoriseras rättsligt som bedrägeri (se 9:1 brottsbalken). En utskickad faktura på en obeställd vara eller tjänst utgör försök till bedrägeri och är brottsligt. Det är därför viktigt att polisanmäla dessa när du upptäcker dem.

Vad ska man göra?

  • Först och främst, betala inte fakturan! Läs det finstilta. Är det verkligen en faktura, eller är det ett erbjudande utformat som en faktura? Ett erbjudande behöver du inte bestrida, men spara erbjudandet som bevisning om företaget senare skulle hävda att det har ingått ett avtal med dig.

o Bestrid genom att använda någon av följande medier: E-post, Fax eller rekommenderat brev. Att bestrida muntligt eller via vanligt brev är inte att rekommendera då det är svårt att bevisa att du verkligen har bestridit fakturan.

  • För att veta om fakturan du mottagit är en bluffaktura eller inte ska du naturligtvis börja med att undersöka om du har beställt något från företaget eller inte. Ett tips är även att kolla om företaget som har skickat fakturan finns med på svensk handels varningslista, då får du reda på om du har att göra med en oseriös aktör.
  • Finns företaget med på varningslistan, eller kan du själv identifiera att detta inte är något som du har beställt, ska du bestrida fakturan. Det gör du t.ex. genom att stryka ett streck över fakturan skriv varför du bestrider fakturan. T.ex. kan du skriva “Bestrider betalningsansvar – ej beställt alternativt det föreligger ingen skuld”. Skicka sedan tillbaka fakturan till avsändaren. Spara alltid en kopia av den bestridda fakturan, och all efterföljande korrespondens. Detta fungerar som bevis, och kan vara av stort vikt vid framtida krav från företaget.
  • Företaget kan även komma att skicka påminnelsefakturor, inkassokrav eller överlämna betalningskravet, till Kronofogdemyndigheten, s.k. ansökan om betalningsföreläggande. Bestrid alltid dessa på samma sätt som beskrivit ovan och skicka med kopian på den tidigare bestridda fakturan. Viktigt är att komma ihåg är att fortsätta att bestrida även om motparten överlämnar fakturan till Kronofogdemyndigheten. Kronofogden får visserligen inte ta upp ärendet om det finns ett bestridande, men detta sker likväl i flera fall pga av att sökanden undanhåller detta faktum i sin ansökan. Om du inte bestrider en ansökan om betalningsföreläggande kommer alltså Kronofogden fastställa betalningskravet, även om du tidigare har bestritt fakturan. Fakturautställaren får en s.k. exekutionstitel vilket innebär att en utmätning kan ske i din eller ditt företags egendom.
  • Har du bestritt fakturan till Kronofogden måste motparten väcka talan (stämma dig) i domstol. Oseriösa företag brukar sällan vilja figurera i domstol och relativt få bluffakturor går därför till rättegång. Om du mot förmodad blir stämd måste du bestrida kravet även i tingsrätten, genom att inge ett svaromål. I domstolen är det emellertid företaget som skickat fakturan som har bevisbördan för att ett avtal har ingåtts och en betalningsskyldighet föreligger. Sannolikheten att motparten ska kunna få fram sådan bevisning är ofta minimal. Motparten kommer därmed förlora målet och du behöver i detta fall varken stå för eventuella ombudskostnader eller betala den påstådda fordringen. Det finns dock exempel på blufföretag som framställer falsk bevisning, ex genom att manipulera inspelningar från muntliga säljsamtal och liknande. I Sverige kan sådant beteende vinna bifall då muntliga avtal är lika bindande som skriftliga Det gäller därför att vara vaksam om vad som du säger när du t.ex. talar med telefonförsäljare.
Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.