av John Knutsson
John Knutsson
jur. kand. på Juristfirma John Knutsson i Malmö
2 foruminlägg
113 artiklar

Juridik i allmänhet är svårt. Där finns ofta formuleringar som är så snåriga, begrepp och subjektiva uttryck som innefattar så många perspektiv och en del lagar är överhuvudtaget jobbigt att leta i med alla huvudregler och undantag. Men sedan många år i landet har regelförenklingar legat i fokus för regeringen.

 

Det finns exempelvis ett regelråd som har hand om regelförenklingar. Men 2012 släppte Riksrevisionen en rapport om regelförenklingar där slutsatsen var att företagen inte tycker att regelbördan har lättat, utan snarare blivit tyngre.

Det är emellertid inte det denna artikel skall handla om. Juridik kommer alltid vara svårt, oavsett hur många regelförenklingar som införs i lagarna. Vår ambition är att istället ge dig en kortare inblick i några av de redskap du behöver för att handskas med juridik.

Lär dig förstå hur juristen tänker och de uttryck och texter som advokater och jurister ofta använder sig av. I denna artikel får du mer kött på benen genom att studera de enkla principer som presenteras. Använd sedan checklistan när du har ett juridiskt problem.

Allmänt utformad lagtext

I juridiken finns ofta ord och uttryck som avsiktligen saknar precision. Ord som exempelvis skäligt, omständigheterna i övrigt och obilligt. Anledningen till att dessa uttryck förekommer är främst för att skapa utrymme för nyanserade bedömningar av olika situationer. Det inträffar allt som oftast att situationer liknar varandra, men likväl finns vissa olikheter som rättfärdigar att man gör olika.

Det kan vara skäligt att låta en underlägsen konsument komma ifrån ett för denne oförmånligt avtal, men samma sak kanske inte borde gälla för en stark näringsidkare (ett stort företag). Det är omöjligt att kunna förutse alla tänkbara situationer, därför utformas ofta lagtexten på ett mer allmänt hållet sätt.

Juristens expertis

Jurister är lika litet experter på all juridik, som IT-konsulter är på allt som berör datorer och Internet, eller som statsvetaren inom alla områden inom statsvetenskapen. Jurister är experter på den juridiska metoden. Juristen känner ofta till hur och var svar på frågor skall sökas. Han eller hon är bekant med rättssystemets uppbyggnad av regler, rättsområden (civilrätt eller straffrätt, exempelvis), reglernas hierarki och juridikens källor (bland annat lagar, förarbeten och rättspraxis).

Utgången i en domstolstvist är ofta oklar

Vissa frågor har inte besvarats av lagstiftningen. Det kan bli domstolens uppgift att utifrån befintligt underlag (bland annat lag eller tidigare rättspraxis) besvara en fråga som inte direkt täcks av tidigare avgöranden. I dessa fall kan inte juristen med säkerhet besvara frågan. Juridiken är inte någon exakt vetenskap, där man stoppar ner en skriven fråga i en maskin, som sedan spottar ut ett svar. Det finns ingen begränsning av antalet olika situationer som kan uppkomma. Nästan inget fall är det andra likt. Det går därför inte alltid att förutse hur en ny situation kommer att bedömas. Juristen kan ofta uttala sig om hur frågan kan komma att bedömas av en domstol, men det är endast en prognos. Det är som med väderprognoser eller sjukdomsprognoser.

Materiella frågor och bevisfrågor

Ofta är det inte den materiella frågan (dvs. lagen som är tillämplig på fallet) utan bevisningen för att en part ska anses ha materiellt rätt i domstolen, som är den avgörande frågan. Det gör detsamma om man har materiellt rätt – det viktigaste i domstolen är att man använder de bevismedel som framställer bevisningen som tillräckligt robust för att den ska uppnå den bevisgrad som krävs för att vinna målet. I civilmål är det sannolika skäl och i straffrättsliga mål, bortom allt rimligt tvivel. För att veta när bevisgraden är uppnådd, kan man finna ledning i praxis!

Advokater och jurister

En advokat är en jurist, som förenklat, har arbetat på en advokatbyrå under några år efter avlagd examen och som efter en kortare kurs ansöker om inträde i Advokatsamfundet. Man brukar säga att titeln ”advokat” är skyddad. Det betyder att endast den som är advokat har rätt använda titeln. Den som använder titeln utan att vara advokat kan bestraffas med böter.

En rättsregels uppbyggnad

En rättsregel är vanligtvis uppbyggd så att du kan sätta in orden ”om” och ”så” för att kontrollera vad som är rättsfaktum och rättsföljd. Rättsfaktum är de begrepp/rekvisit i bestämmelsen som måste vara uppfyllt/uppfyllda av exempelvis en faktisk handling för att bestämmelsen skall bli tillämplig (rekvisit betyder förenklat de förutsättningar, uttryckt i begrepp/ord, i en paragraf/rättsregel som måste föreligga eller vara uppfyllda för att rättsregeln skall kunna tillämpas).
Rättsfaktum kan ersättas med ett ”om”. Rättsföljden är det eller de rekvisit i bestämmelsen som talar om vad som blir konsekvensen av att ett eller flera rättsfaktum föreligger. Rättsföljd kan ersättas med ordet ”så”.

Exempel: (Om) bilen visar sig vara felaktig … rättsfaktum

(så) får B exempelvis begära prisavdrag eller häva köpet … rättsföljd

Om olika brott i aktiebolag och fallgropar du ska undvika

Tvistemål

I civilrättsliga rättsområden kan du upprätta en stämningsansökan som inlämnas till tingsrätten och utgör där ett s.k. tvistemål. Förmögenhetsrättsliga tvister är vanligtvis dispositiva. Det innebär att ”förlikning om saken är tillåten”, alltså att parterna fritt kan bestämma hur de vill göra upp. Domstolen i indispositiva mål är däremot förhindrad att pröva om svarandens medgivande är juridiskt förnuftigt – dvs. domstolen har utslagsgivande bestämmanderätt. Vårdnadstvist är ett exempel på ett indispositivt mål. Det säger sig själv – där är det barnets bästa som är i fokus. Vad föräldrarna kommer överens om och anser vara barnets bästa kanske inte just är barnets bästa. Därför faller det sig naturligt att domstolen ska ha den slutgiltiga beslutanderätten.
Parterna bestämmer vilka yrkanden, grunder och bevis som skall prövas av domstolen. Däremot är det domstolen som avgör innebörden av den gällande rätten – jura novit curia (dvs. domstolen känner rätten. Principen innebär att en part inför domstolen inte behöver visa hur rättsreglerna ska tillämpas; det anses domstolen veta).
Kort om yrkanden, grunder och bevisning:

1. Yrkanden
Partens yrkanden kan vara ett eller flera. I tvistemål kan ett yrkande av part (kallad käranden) exempelvis avse en begäran om ett penningbelopp, som skall betalas av en annan part (kallad svaranden).

2. Grunder
Avseende grunder, måste käranden ange en eller flera grunder för sitt anspråk. Det betyder att käranden måste ange varför svaranden skall betala det belopp som anges. Ett avtal med angiven förfallodag som infallit, men utan att betalning skett, kan vara en grund. Ett annat exempel på grund för betalning kan vara att svaranden har förstört egendom som tillhör käranden.

3. Bevisning
Käranden måste även ange de bevis som han eller hon önskar åberopa/framhålla för att styrka sitt anspråk. Det sagda innebär att det vanligtvis krävs att den som påstår något (betalningsskyldighet eller fel med avhjälpande som påföljd) också måste visa att det finns grund för påståendet. Att styrka sin talan/anspråk är att bevisa att man har rätt. Bevis kan exempelvis utgöras av ett kontrakt/skriftligt avtal, vittnen eller ett utlåtande/skriftligt uttalande från en verkstad att det fel som åberopas faktiskt är ett fel.

Mer om affärsjuridik

Närmare om stämningsansökan i tvistemål

Sammanfattningsvis kan man ställa upp följande schematiska bild över kärandens stämningsansökan, svarandens inställning och domstolens befogenheter i tvistemål:

1. Stämningsansökan

1.1 Käranden. Stämningsansökan inges av den som påstår sig ha ett krav mot annan. Man väcker talan.

1.2 Svaranden. Kravet riktar sig mot svaranden.

1.3 Domstolen. Kontrollerar att viss formalia är uppfylld och att ansökningsavgiften är betald. Därefter skickas ansökan till svaranden för delgivning/ta del av och med en uppmaning att inkomma med ett svar på kravet/svaromål.

2. Yrkanden (rättsföljd)

2.1 Käranden. Det krav som käranden önskar att domstolen skall få svaranden att uppfylla. Betalning, leverans, avhjälpande av fel, hävande av avtal m.m.

2.2 Svaranden. Svaranden kan bestrida/förneka yrkandet. Svaranden kan i och för sig medge att käranden istället kan få rätt till en annan prestation än vad käranden yrkat. Om käranden accepterar detta så får han ändra eller göra ett tillägg till sitt huvudyrkande. Svaranden kan också förbehållslöst medge/acceptera yrkandet. Då är målet avgjort och domstolen skall meddela dom i enlighet med kärandens yrkande. Medgivandet är bindande för domstolen.

2.3 Domstolen. Domstolen är bunden av yrkandenas omfattning. Det innebär att den inte kan bifalla/bestämma annan prestation än vad käranden yrkat. Exempel: Om käranden vill häva köpet, så kan inte domstolen besluta att denne istället får godta ersättning i pengar. Notera dock den omständigheten att talan kan ändras.

3. Grunder

3.1 Käranden. Käranden måste ange ett eller flera grunder för sin talan. Ett grundlöst påstående kan inte godtas. Varför skall svaranden betala? Kravet skall ha sin grund i en rättslig skyldighet att betala.

3.2 Svaranden. Svaranden avger en invändning mot kravet som har rättsligt stöd. Därför skall svaranden inte betala!

3.3 Domstolen. Domstolen har att pröva om parternas grunder har den rättsliga betydelse som de påstår. Domstolen anger rättsligt stöd för sitt beslut (tolkning av gällande rätt),

4. Bevisning

4.1 Käranden. Käranden skall ange de bevis denne åberopar och som han eller hon vill skall visa att kravet är riktigt. Bevisningen styrker grunden för kärandens talan. Käranden visar varför svaranden skall betala!

4.2 Svaranden. Svaranden kan åberopa s.k. motbevisning, som ett vittne som försvagar ett av kärandens påståenden och bevis. Svaranden visar varför denne inte skall betala!

4.3 Domstolen. Domstolen är fri i sin prövning av den framförda/presenterade bevisningen. I Sverige tillämpar vi fri bevisföring och fri bevisprövning.

Juridisk metod

En jurist ägnar sig dagligen åt olika tolkningar. Tre tolkningsmodeller är vanliga:

- Objektiv lagtolkning. Lagtext är i regel kortfattad och generell till sin utformning och säger mycket lite om syftena bakom regeln. Det är därför oftast nödvändigt att söka stöd i exempelvis förarbeten eller rättspraxis för tolkning av och ökad förståelse för innebörden av lagtexten. Objektiv lagtolkning innebär annars att tolka enligt bokstaven.

- Subjektiv lagtolkning. Det innebär kortfattat att den som har till uppgift att tolka en lagtext använder förarbetena till hjälp. Den som läser lagtexten och stöter på ordet ”dröjsmål” kanske inte vet vad som menas med detta uttryck. Att det rör sig om en försening förstår nog de flesta, men vid vilken tidpunkt blir rekvisitet ”dröjsmål” tillämpligt? Med uttalanden i förarbetena kan den som har att tillämpa lagbestämmelsen få hjälp med förståelsen av vissa uttryck och begrepp (även kallade rekvisit). Lagstiftaren kan ha uttalat sig i propositionen till lagen om hur rekvisitet ”dröjsmål” skall tolkas i olika situationer.

- Teleologisk lagtolkning. Det innebär att man ser till ändamålet med en viss reglering. Det man vill ha fram är (förenklat) framförallt vilka konsekvenser och effekter som eftersträvas av en rättsregel. Förarbetena till en viss bestämmelse kan vara till hjälp vid efterforskningen av lagens syfte och ändamål.

Sammanfattning av tolkningsprocessen - checklista

Grunden för tolkning av alla lagar är teleologisk tolkning. En jurist skall ha följande riktmärken i ryggmärgen:

1. Vid klar lagtext är givetvis enbart den objektiva tolkningsmetoden för handen.

2. Om det aktuella fallet inte helt klart kan föras in under ordalydelsen i lagregeln och om det används subjektiva begrepp i lagregeln, så bör ni kontrollera förarbeten (subjektiv tolkningsmetod) för att se vad som sagts om begreppens innebörd och betydelse och vilket syfte regeln skall fylla.

3. Om det aktuella fallet faller utanför lagregelns ordalydelse bör man, om aktuellt fall trots allt är av likartad natur som de klara fallen, undersöka möjligheten till ett s.k. analogislut (regelns ändamål kanske avser att träffa även aktuellt fall).

4. Vid undersökning av gällande rätt måste du lägga fokus på vilken lag som skall tillämpas. Det kan vara lätt att hamna fel. Det finner man genom att studera de initiala paragraferna i en lag – där finner ni en definition av lagens tillämpning. Därefter fungerar lagen på ett dispositionsmässigt ”etappmässigt” vis. Ni scannar därför igenom lagen steg för steg för att hitta tillämpliga rättsregler. Detta kan ni göra på ett ”kronologiskt” vis, dvs. genom en läsning av lagen från början till slut – ofta har denna ordning ett logiskt inneboende samband.

5. När ni hittat tillämpliga rättsregler undersöker ni dessa paragrafers huvudregler och undantag. Missa inte undantagen i rättsreglerna – detta kan vara tillämpligt i just ditt fall!

6. När ni samlat samtliga tillämpliga rättsregler läser ni lagkommentaren. Norstedts juridik tillhandahåller en uppsjö av lagkommentarer. Databasen Zeteo samlar dem. Utöver detta kan ni behöva komplettera er läsning med böcker inom aktuellt rättsområde där ni läser relevanta delar i förhållande till rättsreglerna ni skall tillämpa.

7. Jämför rättsreglerna med sakomständigheterna i fallet. Placera rättsfaktum och rättsföljd i förhållande till rättsreglerna.

8. Upprätta stämningsansökan – ni kan använda vår mall. Till denna mall har vi en steg-för-steg guide.

9. Studera vår artikel om bevisning så du får kött på benen även i detta avseende.

10. Studera domstolsverkets rättsinformation om hur processen går till i domstolen, www.domstol.se/rattegang

Avslutande ord

Denna artikel är enbart till för att ”lufta” lite enkla principer som juristen handlar utefter. För att göra korrekta tolkningar i varje enskilt fall krävs ofta mycket erfarenhet, en erfarenhet som jurister besitter. Men i fall som ni själva anser solklara, kan ni våga er på ett domstolsförfarande. Rådgör emellertid alltid med en jurist. Artikelns syfte är dock att ge er självförtroende att kontrollera gällande rätt själva i de rättsområden ni behöver undersöka. Det mesta handlar om att våga, att tro på sig själv. Särdeles svårt är det inte att tillämpa juridiken. Rättsregler är ofta så noggrant och detaljerat beskrivna och tolkade i lagkommentarer, att det ofta skulle krävas några skruvar ordentligt lösa för att hamna fel. Men lura er inte, ni måste vara klipska för att handskas med juridik!

Taggar:

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.