av Örjan Strandberg
Örjan Strandberg
Talesperson på Nationella Innovatörsrådet i Stockholm
0 foruminlägg
4 artiklar

Om Sverige ska fortsätta utveckla stora, starka företag, måste vi förstå hur de uppstår. Vi kan och ska fortsätta glädja oss åt gasellernas innovativa onlinemusiktjänster, smarta betalappar och dataspel men vi behöver titta på proportionerna hos industribranschers samhällsnytta, så att vi styr statens ekonomiska support av näringsliv till de industrigrenar där utfallet gör störst nytta.

 

I mitten av 50-talet hände något revolutionerande för västerländskt näringsliv; en helt ny konsumentkategori uppstod!

Tydligast förknippas kanske det här kundsegmentet med Rock’n’roll-kulturen. Men utöver musikindustrin, påverkade den här unga konsumentgruppen lika mycket produktionen från fordonsindustrin; bilar, MCs, vespor med mera. Likaså modebransch, smink, film & TV, hemelektronik, mat& dryck, restaurangnäring och nöjesindustrin.

Än idag inriktar stora delar av näringslivet sin produktion och marknadsföring mot denna vitala community av 15 – 25 åringar. (Dagens äldre tycks också retrogradera, i läderbrallor, sysselsatta med dataspel, appar och annat ungdomligt…)

Allt tyder på att kundsegmentet 15 – 25-åringar är centralt för näringslivet.

Unicorns, start-ups och gaseller

 

Unicorns, startups och gaseller har kommit att bli oerhört heta. Företag som Spotify, Skype, King, Mojang, Klarna, Evolution Gaming, Avito, iZettle, Truecaller, Tictail, Universal Avenue och Swish med flera hyllas för såväl sin innovativitet som sin höga värdering. Sett inte minst mot Sveriges intensiva satsning på digitalisering, IoT, 5G med mera, framstår de här tolv superföretagen (1 musikapp, 3 dataspel, 2 webtelefoni, 3 fintech, 3 ehandel) rent ikoniska.

 

Och deras upphovsmän är välförtjänt dagens industriella hjältar; Daniel Ek, Niklas Zennström, Markus Persson, Niklas Adalberth, Jens von Bahr, Jonas Nordlander, Jacob de Geer, Nami Zarringhalam, Carl Waldekranz, Johan Lilja, Edvind Nygaard. (jo, de är bara män.)

Allt tyder på att unicorns och gaseller är centrala för näringslivet.

Se även: Miljarder av statligt innovationsstöd hamnar i fel händer

De trista, traditionella företagen

För drygt hundra år sedan var motsvarande hjältar uppfinnarna Jonas Wenström, Alfred Nobel, Gustaf de Laval, Lars Magnus Ericsson, Göran Fredrik Göransson, Carl Daniel Ekman, Sven Wingquist, Janne Lundström, Jonas Hesselman, Viktor Folin och Gustaf von Platen (ja, bara män här också.)

Det var deras uppfinningar/innovationer som i hög grad gjorde Sverige till det fjärde rikaste landet i världen i början av 70-talet. Företagen som bildades utifrån deras uppfinningar blev globala giganter: ABB, Akzo Nobel, Alfa Laval, Ericsson, Sandvik, SCA, SKF, Swedish Match, Atlas Copco, Stora Enso, Electrolux.

Branscherna som de här företagen verkar i (bygg, transport, energi, stål/metall, kemi, verkstads & maskin, trä/papper/massa med flera.) står för hela 87% av varudelen i svensk BNP.

Hajp vs substans

Precis som att näringslivet i hög grad riktar sig mot kundkategorin 15–25 åringar, framhåller och omhuldar beslutsfattare, regeringar och media våra unicorns, gaseller och startups (i synnerhet på online- och digitalområdet).

Men:

15–25 åringarna utgör bara 11% av befolkningen. 89% är i andra åldrar, med andra konsumtionspreferenser, en oerhörd potential för många andra typer av produkter och tjänster än de som tilltalar ungdomar.

Unicorn-företagen som listats här, sysselsätter inte fler än 5 000 svenskar, eller 1,7% av de 295 000 som de trista traditionella företagen anställer

Unicorns’en omsätter knappt 99 miljarder (3,9% av -) mot trist-trad-företagens 2 543 miljarder kr.

Ändå satsades 2017 hela 95% av allt svenskt statligt och privat riskkapital i IKT (Informations- & kommunikationsteknologi, Life science samt Konsumentprodukter/tjänster/ detaljhandel.

Dvs 418 mkr (42,2%) i IKT, 393 mkr (39,83%) i Life science samt 126 mkr (12,8%) i konsumentprodukter/tjänster/detaljhandel.

Konklusion

Som tidigare nämnts, baserar sig Sveriges välfärd - med peak under 70-talet – huvudsakligen på ett antal unika innovationer/uppfinningar vilka då gav upphov till ett litet antal mikroföretag. Dessa startups expanderade sedermera under 1900-talet till de här listade giganterna. Det är dessa stora företag, inom mestadels ’traditionell’ industri som ger en stor del av befolkningen deras välfärd, genom sysselsättning och inkomst.

Om Sverige ska fortsätta utveckla stora, starka företag, måste vi förstå hur de uppstår. 

Vi måste sätta ’hajpen’ i sin rätta proportion mot det trista, välbekanta - hur attraktiv och medial än hajpen är.

Vi kan inte bortse från att Sveriges idag allra största företag, springer ur ett antal individers snilleblixtar.

De har inte uppstått ur teoretiska teser som Triple Helix (universitet+företag+statligt stöd=innovation).

Vi kan och ska fortsätta glädja oss åt gasellernas innovativa onlinemusiktjänster, smarta betal-appar och dataspel. 

Men vi behöver titta på proportionerna hos industribranschers samhällsnytta, så att vi styr statens ekonomiska support av näringsliv till de industrigrenar där utfallet gör störst nytta.

Och – framförallt – till det sådd-skede där individer som tar fram innovation huvudsakligen finns.

Örjan Strandberg, talesperson för Nationella Innovatörsrådet och ordförande för STIK Stockholms Innovatörskrets

DATA:


Nedan är femton av Sveriges och världens allra största företag och deras bas i disruptiva uppfinningar.

Parenteserna anges (F) för fristående uppfinnare, (A) för företagsanställd samt (U) för akademiskt anknuten.

Ericsson – Lars Magnus Ericsson: Telefonluren bl.a. (F), BG Magnusson: AXE-växeln (A)

Atlas Copco – Jonas Hesselman: Reversibel dieselmotor för fartyg (A)

Sandvik – Göran Fredrik Göransson: Bessemermetoden/järnframställning (F)

ABB – Jonas Wenström: Dynamomaskinen, tre-fasöverföring (F)

SCA – Carl Daniel Ekman: Sulfitcellulosa (F)

SKF  – Sven Winquist: Sfäriska kullagret (F)

Akzo Nobel  – Alfred Nobel: Nobelkrutet, tändhatten, dynamiten mm (F)

Swedish Match –Janne Lundström/Alexander Lagerman: Säkerhetständstickan (A)

Alfa Laval  – Gustaf de Laval: Ångturbinen, mjölkmaskinen, mjölkseparatorn mm (F)

Tetrapack – Erik Wallenberg: Tetraeder (A)

Astra Zeneca – Sven Erik Sjöstrand: Losec (A)

Telia Sonera – B.G. Magnusson & Göran Hemdahl: AXE-systemet (A)

Stora Enso -  Viktor Folin: Betydande uppfinningar inom massatillverkning (A)

IKEA – Ingvar Kamprad: Kundmonterade möbler (F)

Electrolux – Von Platen & Munters: Kylskåpet (U)

Facit: Av ovanstående urval, kommer 8 företagsgrundande innovationer från fristående uppfinnare, 7 från företagsanställda innovatörer och en (Electrolux) från universitet/högskola.


Källa: Tillväxtanalys: Riskkapitalstatistik 2017.pdf

Läs vidare: Nobelpriset hedrar inte Alfreds vilja

Visa kommentarer 2
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.
| Anmäl | 1 månad sedan
Riktigt bra skrivet - instämmer fullt ut!

I din källa, Tillväxtanalys: Riskkapitalstatistik 2017.pdf, beskrivs bland annat hur riskkapitalet når marknaden. En intressant läsning som visar på en del av den problematik som uppfinnare och innovatörer kan uppleva i sina försök att hitta kapital.

Citat:
"Riskkapital är en samlingsterm för alla investeringar i ett företags ägarkapital. I internationella sammanhang används ofta den breda termen ”private equity”. Begreppet har även fått genomslag i Sverige och används därför i denna rapport. Tillsammans med ett sådant riskkapital tillhandahålls i regel även såväl branschkompetens som ett aktivt ägande, med målsättningen att bygga långsiktigt hållbara företag samt att skapa värdetillväxt i dessa.
Private equity-kapitalet tillskjuts av såväl statliga som privata aktörer med hjälp av både mer organiserade fondstrukturer (formella investeringar), och affärsänglar (informella investeringar).
Private equity-fonder kan ses som ”mellanmän” som gör det möjligt för institutionella placerare (såsom de svenska pensionsfonderna) att kunna investera i onoterade företag, för att på så sätt öka avkastningen för sina bakomstående samt kunna sprida riskerna i sina investeringsportföljer. Att investera direkt i onoterade bolag är ofta inte praktiskt möjligt för en enskild institutionell investerare, och där det alls är möjligt är det i regel mycket resurskrävande och förenat med höga kostnader. Därför behövs private equity-fonderna, inte bara för företagen som genom dessa får tillgång till nödvändigt kapital och kompetens, utan även för att institutionella investerare med flera ska kunna få möjlighet att placera sitt kapital på bästa sätt."

Även dessa så kallade "mellanmän" har svårigheter att göra ett bra jobb och satsa på rätt saker. Bland det svåraste som finns är att bedöma en uppfinning eller en innovation, hur ska man veta om den kommer att bli en framgång eller en flopp? Enklast är att hänga på trenderna! Om alla andra tycker en viss teknologigren verkar bra så är det både enklast och säkrast att bara hoppa på tåget, om det går bra kan kan surfa på framgången och om det går dåligt kan man ducka och "skylla på trenden", och går det riktigt dåligt kommer staten in och stöttar. Som under 90-talets IT-boom, när alla följde trenderna och framtidstron på IT var helt oemotsagd, med katastrofala konsekvenser när allt rasade och i början av 00-talet.

Som det ser ut just nu satsar alla på samma saker, och länder hela vägen från Asien till Europa pratar om samma saker, alla satsar på samma saker för att de tror de ska kunna bli ledande leverantörer av alla slags digitala tjänster. Även om man inte kan veta vem som kommer att lyckas kan man i alla fall vara helt säker på en sak: alla kommer inte att lyckas! Med tanke på att Sverige är ett litet land med få människor och begränsade resurser, ser jag stora risker i att vi hamnar bland de som drar det kortaste strået.

Min enkla slutsats: Vi behöver utnyttja vår traditionellt starka innovationskraft till att ta fram NYA STRUKTURER och NYA METODER, för att få fram nya typer av lösningar med produkter som både kan ge välstånd och skapa framtidens nya kvalificerade jobb.

/Peter, Suxini ngo
| Anmäl | 1 månad sedan
Understruket med fet stil:
Vi behöver hitta nya vägar för att bättre kunna utnyttja vår traditionellt starka innovationskraft, till att ta fram NYA STRUKTURER och NYA METODER, för att få fram nya typer av lösningar med produkter som både kan ge välstånd och skapa framtidens nya kvalificerade jobb.

/Peter, Suxini ngo