Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

När blev vi kreativa? En historisk tillbakablick

Dela artikeln
måndag, 06 mars 2017 0
När blev vi kreativa? En historisk tillbakablick Text av Peter Österberg som är Fil Dr i psykologi och lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Göteborgs universitet.

Det finns något magiskt över begreppet kreativitet, och ofta beskrivs det i samband med storslagna personer som Steve Jobs och Elon Musk. Men är kreativitet något bara vissa människor har?

För att reda ut den här frågan är en viktig premiss avgörande: människan är biologisk varelse som är känslig för påverkan Under årmiljoner har vi anpassats genom evolution: biologiskt, psykologiskt och socio-kulturellt (Cacioppo & Berntson, 1992; Darwin, 1959; Hodder, 2007; Pickford, 2006; Pringle, 2004; Wallas, 1859).

Biologiskt blev vi långdistanslöpare för ca 1,5 miljoner år sedan och kunde därmed utforska savannen och skogsområden. För att hitta tillbaka krävdes bättre minne. Därmed utökades den kognitiva funktionen så att våra förfäder kunde lagra information om platser men även minnas hur ett visst verktyg såg ut.

För drygt 100 000 år sedan stod våra förfäder på randen till utplåning. Analytiskt tänkande till trots krävdes något mer. Genom vad som kan betraktas som en psykologisk evolution anpassades psyket till att kunna blanda eller kombinera kunskapsmönster. Plötsligt hade människan en ny förmåga – kreativitet – en mental process där man kombinerar icke-relaterade kunskapsmönster, eller fragment av dessa, till nya koncept (Turner, 2014; Österberg, 2012).

För 11 500 år sedan kom denna förmåga väl till pass när någon skissade på en tempelplats på gränsen mellan dagens Turkiet och Syrien. Göbekli Tepe grävdes fram under 1900-talet och är den första kända demonstrationen om hur man använder symboliska avbildningar för att påverka lärande och kreativitet hos andra.

10 000 år sedan, i början av 1400 – talet, använde guldsmeden Filippo Brunelleschi (1377-1446) sannolikt samma ansats när han konstruerade kupolen till katedralen i Florens. En del säger att det var startskottet för renässansen.

Den här kulturen fick spridning och drygt 400 år senare, 1840, skrev Elizabeth Ricord: 

“The highest developement of the Intellect is in the power it has of combining its conceptions, so as to form creations of its own; a world within itself. This is the province of Imagination.” (Ricord, 1840, p. 284).

Detta nytänkande fortsatte med Darwin och i början av 1900-talet var kreativitet ett hett ämne; 1926 publiceras Wallas sin fyrstegsmodell. Max Wertheimer (1945), Karl Duncker (1945) och Jaques Hadamard (1945) formulerade modeller för produktivt tänkande och hur man löser komplexa problem med kreativitet.

Duncker menar bland annat att individen runt 7 års ålder drabbas av något som kallas functional fixedness – oförmågan att se ett objekts alternativa användningsområden som är avgörande för kreativitet. Idag vet man att det handlar om Theory of mind – att individen runt fyra års ålder börjar ta hänsyn till vad andra tycker och därmed avstår från att berätta om sina smarta idéer.

Dessvärre hänger den här blockeringen med oss upp i vuxen ålder. Det är sannolikt functional fixedness som gör att formella möten fungerar som produktionsblockerare (Kerr & Tindale, 2004). Men det går att trigga igång vår medfödda kreativitet.

Ett sätt är att som ledare tilldelar tydliga och utmanande mål till personalen och decentraliserar beslutsrätten om att skapa strategier för att nå målen till operativ nivå. Det kanske vanligaste exemplet på hur det här kan funka är John F Kennedys två tal till kongressen respektive nationen i början 1960-talet.

Tydlig utmaning triggar motivation och emotionen nyfikenhet (James & James, 1989; Fenker & Schutze, 2009), men ibland tar det ändå stopp. Då visar forskning att några minuters dans kan lösa upp mentala blockeringar. Exempel: Vetenskapsfestivalen i Göteborg (2012).

 

Peter Österberg är Fil Dr i psykologi och lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Göteborgs universitet.

Förutom undervisning är han Executive Coach och gör även öppna föreläsningar. Exempel: ”Mår vi verkligen dåligt på jobbet? Ett forskningsperspektiv”, ”The talk: evolutionsperspektiv” på kreativitet och ”Att utmana medarbetare – ett kommunikativt perspektiv”

Referenser
Cacioppo & Berntson, (1992). Social Psychological Contributions to the Decade of the Brain. American Psychologist, 47 (8), 1019-1028.

Darwin, C. (1959). On the Origins of Species – by Means of Natural Selection. London. Murray & Street.

Duncker, K. (1945). On Problem-Solving. Psychological Monographs, 58(5), 1-113.

Hadamard, J. (1945). The Mathematician’s Mind: The Psychology of Invention in the Mathematical Field. New Jersey, Princeton University Press.

Hodder, I. (2007). Çatalhoyuk in the Context of the Middle Eastern Neolithic. Annual Review of Anthropology, 36, 105–20.

James, L. A. & James, L., R. (1989). Integrating work environment perceptions: Explorations
into the measurement of meaning. Journal of Applied Psychology, 74(5), 739-751.

Kerr, N. L., & Tindale, R. S. (2004). Group Performance and Decision making. Annual Review of Psychology, 55, 623-55.

Pickford, M. (2006). Aleoenvironments, Peioecology, Adaptations, and the Origins of Bipedalism in Hominidae (pp. 175-198 ). In Ishida, H., Tuttle, R., Pickford, M., Ogihara, N., Nakatsukasa, M. (eds.). Human Origins and Environmental backgrounds. Springer.

Pringle, (2004). The Origins of Creativity - New evidence of ancient ingenuity forces scientists to reconsider when our ancestors started thinking outside the box. Scientific American.
Wallas, 1859

Ricord, E. (1840). Elements of the Philosophy of Mind, Applied to the Developement of Thought and Feeling.

Turner, M. (2014) The Origins of Ideas: Bledning, Creativity, and the human spark.

Wertheimer, M. (1945). Productive thinking. New York, NY, Harper.

Österberg, P. (2012) Generative learning management: A dual-role leadership model for creativity in organizations. Doktorsavhandling. Institutionen för psykologi, Lunds universitet.

Senaste nytt

Välj kommun från listan