Tänk dig att vi ska skapa en ny butikskampanj för att sälja mer ost. Vi arbetar och har erfarenhet i branschen och således förväntar sig alla att vi ska komma på något riktigt bra. Problemet är att om man är väldigt insatt i området känner man till hindren, tidsaspekterna, och vilka resurser som går åt för att göra vad. Så istället för att ta fram en kampanj på ett traditionellt vis ska vi tänka tvärt om. Hur kan vi ta fram en butikskampanj så att ingen jävel vill köpa ost?

Några tankar som dyker upp kan vara:

    Vi ser till att den smakar illa
    Att det är tomt i hyllan
    Att priset är högt
    Att förpackningen är ful
    Att det är svårt att plocka osten ur hyllan

När vi har identifierat ”the worst case scenario” kan vi arbeta med att hitta motsatsen och förbättra den.

Gällande smaken kan vi förbättra den lite i taget och lägga till ingredienser som gör den godare? kanske köra en lördagsspecial med whiskeysmak för farsan. Förpackingen? Vi kanske kan göra den häftigare och genomskinlig så att man nästan känner hur fräsch osten är. Åtkommligheten? Vi kanske kan göra så att osten nästan hoppar in i handen på köparen. Dessa förbättringar kan låta självklara i efterhand, men hade inte dykt upp lika lätt med vanlig brainstorm. Därför använder vi inversen.

Problemet mitt framför ögonen – Anekdot är från en stor chipstillverkare

En gång var vi på uppdrag hos en stor svensk chipstillverkare där vi använde inversen. Problemet var att produktiviteten var låg och chefen misstänkte att någon saboterade maskinerna på något sätt. Vi träffade chefen och började prata om kreativa verktyg. Det visade sig att han kände till hur man brainstormar. Vi började prata om andra typer av idégenereringsmetoder och nämnde inversen.

Vi föreslog att testa den på provfrågan: hur vi kan göra huvudentrén så motbjudande som möjligt? Hans idéer var:  vi kan se till att dörren är låst. Det ska inte finnas någon information uppsatt alls. Det ska vara mörkt, kallt och fuktigt. Det ska inte finnas någon människa som tar emot en. Väldigt ovälkomnande.

Då var det dags att besöka huvudentrén för att inspektera . Tror ni inte att vi möts av precis den skräckbild vi precis målat upp!? Och chefen för anläggningen tappade självklart hakan trots att det hade funnits framför ögonen på honom i flera år.