av Redaktionen
Redaktionen
Författare på Foretagande.se
46 foruminlägg
1217 artiklar

 

I andra delen av Granskning av riksdagspartiernas företagspolitik har vi intervjuat Penilla Gunther, riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Frågorna har vi ställt utifrån Kristdemokraternas information och motioner. Vi har valt att dela upp Kristdemokraternas förslag utifrån tre kategorier: skatter, regelförenklingar och övriga företagsfrågor.

Sammanfattning

Kristdemokraterna vill sammanfattningsvis genomföra följande förslag gentemot företag:

Skatter

1. Allmänt – skatten på arbete bör sänkas.
2. Unga under 25 år samt nyanlända ska få tjäna sin första halvmiljon skattefritt.
3. Taket för RUT-avdraget bör behållas på 50 000 kr och ROT avdraget på 50 procent av kostnaden. RUT-avdraget bör även utvecklas till att omfatta tvätteritjänster.
4. Momsen bör sänkas från 25 procent till 6 procent avseende reparationen av cyklar, skor, lädervaror och kläder.
5. Den nedsatta arbetsgivaravgiften för ungdomar bör behållas för unga upp till 22 år.
6. Momsen inom besöksnäringen bör harmoniseras.
7. Skatten på kärnkraft bör sänkas.

Regelförenklingar

1. Reglerna bör förenklas kring att starta och driva företag.
2. Företagen ska bara behöva lämna uppgifter till myndigheterna en gång.
3. 3:12 reglerna bör ses över i syfte att täppa till orimliga skattefördelar.
4. Regelverket om personaloptioner bör förenklas.

Övriga företagsfrågor

 

1. Tillgången till riskkapital bör öka. Reformera och effektivisera det statliga riskkapitalet så att det alltid investeras parallellt med privat riskkapital.
2. Kravet på aktiekapital vid start av aktiebolag bör sänkas från 50 000 kr till 25 000 kr.
3. Regeringens satsning på traineejobb bör avskaffas och istället bör fokus läggas på att göra det enklare och billigare för företag att anställa.
4. Arbetsgivarnas sjuklöneansvar bör halveras till att omfatta enbart en vecka.
5. Möjligheten att arbeta bör vara längre än nuvarande 67 års gräns.
6. Ett s.k. kompetenskonto bör införas. Detta är en extra förmån utöver uppsägningslön som ska användas till vidareutbildning.
7. Karensreglerna vid generationsväxlingar bör ses över.
8. Ett s.k. entreprenörskonto bör införas som möjliggör sparande till kapitalinsatsen vid nystartat bolag.
9. För att stimulera investeringar i tidiga skeden bör beloppsgränserna i investeraravdraget ses över.
10. Ytterligare reformer av kapitalinkomstbeskattningen bör utredas och prövas med inriktning att understödja kapitalförsörjningen för framförallt små onoterade bolag och bolag i tidiga skeden.

 

 

De fullständiga svaren från Kristdemokraterna finns nedan.

Hela intervjun med Penilla Gunther, riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson för Kristdemokraterna

1. Vad vill Kristdemokraterna göra för att öka företagandet i Sverige?

En grundförutsättning för ett gott företagsklimat är att företag har råd och möjlighet att anställa. Men med dagens höga skatter på arbete och krångliga regler riskerar dock människors företagsambitioner att gå om intet. Det vill vi förändra. I vår budgetmotion 2016 har vi därför lagt en rad förslag för fler jobb. Vi vill sänka skatten på arbete, förenkla reglerna kring att starta och driva företag och öka tillgången på riskkapital. Vi anser att kravet på aktiekapital vid start av aktiebolag bör sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Vi vill även att unga under 25 år samt nyanlända ska få tjäna sin första halvmiljon skattefritt. Kristdemokraterna anser också att taket för RUT-avdraget ska behållas på 50 000 kronor och ROT-avdraget på 50 procent av kostnaden. RUT-avdraget bör även utvecklas till att omfatta även tvätteritjänster. Kristdemokraterna vill också sänka momsen från 25 procent till 6 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror och kläder. Vi tycker också att det bör vara enklare för företag i kontakten med myndigheter och vi vill därför införa en så kallad ”En dörr in” som innebär att företagen bara behöver lämna uppgifter en gång till myndigheterna.

2. Hur skulle avskaffandet av traineejobb påverka företag?

Kristdemokraterna tycker att det är fortsatt viktigt att hålla nere kostnaderna för att anställa yngre personer. Men regeringen väljer istället att helt ta bort den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga och istället finansiera utbyggda arbetsmarknadsprogram, med bland annat traineejobb och extratjänster. Vi tror att detta är fel väg att gå. Riktiga jobb skapas genom att företag har råd och möjlighet att anställa. Dessutom är extratjänsterna och en stor del av traineejobben inriktade mot den offentliga sektorn samtidigt som vi vet att tre av fyra jobb skapas av småföretagen. Kristdemokraterna väljer därför att behålla den nedsatta arbetsgivaravgiften för ungdomar upp till 22 år, eftersom den jobbskapande effekten är större ju lägre ålder det handlar om. För några veckor sedan rapporterade även SVT om att regeringens satsning på 32 000 tilltänkta traineejobb endast har lett till ett enda traineejobb. Det är ett tydligt tecken på att regeringens jobbpolitik inte fungerar. Vi anser att insatserna istället bör riktas mot att göra det enklare och billigare för företag att anställa.

3. Vilken momssats skulle ni vilja ha i besöksnäringen?

I dag är det en mängd olika momssatser inom besöksnäringen. Exempelvis har guidade turer en momssats på 25 procent samtidigt som konserter har en momssats på 6 procent. Momsen att hyra ut rum på pensionat är 12 procent. Kristdemokraterna anser att momsen så långt det är möjligt bör harmoniseras för att stimulera till ytterligare tillväxt av både turism och mötesindustrin, i likhet med exempelvis restaurangmomsen som numera har samma nivå oavsett om man äter mat på restaurang eller köper mat för avhämtning. Vi anser också att restaurangmat i samband med konferenser bör ha samma momssats som övrig servering av mat, det vill säga tolv procent.

4. Vem ska bära ansvar för sjuklön om den helt slopas? Ska inte den anställde få någon sjuklön alls vid sjukdom? Om ni kraftfullt reducerar sjuklönen, hur kraftfullt skulle detta vara?

Det finns ingen som säger att sjuklönen ska avskaffas. Diskussionen har handlat om vem som ska betala för den, arbetsgivare eller det offentliga. Vi har drivit frågan att arbetsgivarnas sjuklöneansvar ska halveras till att endast omfatta en vecka. För att ytterligare förbättra framförallt för småföretagarnas förutsättningar att våga anställa ansåg vi att även högkostnadsskyddet skulle förstärkas. Denna hållning framfördes först av alliansen under valrörelsen för att sedan adopteras av nuvarande regering. Sedan 1 januari i år finns ett nytt högkostnadsskydd för småföretag. Vi anser att det är en angelägen reform. Undersökningar visar att var sjätte småföretagare har avstått eller senarelagt en anställning på grund av höga och osäkra sjuklönekostnader.

5. Hur mycket skulle ni vilja sänka arbetsgivaravgifterna? Skulle ni sänka dem för särskilda grupper, hur mycket i så fall?

Regeringen vill höja den tidigare sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Det är inte ett förslag som gynnar ungdomars position på arbetsmarknaden. Hur mycket vi kan sänka arbetsgivaravgifterna beror på budgetutrymmet. I den budgetmotion vi själva lagt fram under hösten sänker vi ålderstaket för när en sänkt arbetsgivaravgift skulle vara aktuell, till 22 år. Vi lägger också ett förslag om att den första halvmiljonen som intjänas för en person under 25 år ska vara skattefri.

6. Om man vill jobba efter man är 72 år, vill ni förbjuda det?

Det handlar om rätten att få arbeta. I dag har du rätt att arbeta kvar hos din arbetsgivare tills du är 67 år. Vi vill förlänga denna rättighet.

7. Vad är ett kompetenskonto för något? Hur stora avdrag ska kunna göras för detta kompetenskonto?

Ett kompetenskonto ska vara en extra förmån utöver uppsägningslön och andra förmåner som redan anges av lagar och avtal. Syftet är att främja arbetstagarens omställningsförmåga, att kunna utveckla sin kompetens så att arbetstagaren kan förbättra sin position på arbetsmarknaden kontinuerligt. Avsättningens storlek är något som arbetsmarknadens parter får komma överens om.

8. Hur ska antalet patent i Sverige öka med 10 procent årligen?

Kristdemokraterna anser att ett gott företagsklimat är avgörande för att innovation och entreprenörskap ska ges goda förutsättningar att utvecklas. Vi vill därför förbättra företagsklimatet bland annat genom en konkurrenskraftig beskattning, minskat regelkrångel och sänkta avgifter för företagen.

9. Hur skulle ni förenkla fåmansföretagsreglerna?

Vi anser att reglerna är onödigt krångliga och ger allt för frikostiga möjligheter till inkomstförvandling i ägarledda företag med få delägare, samtidigt som de upplevs lägga hinder i vägen för tillväxten och personalförsörjningen i större delarägarledda företag. Kristdemokraterna vill därför att 3:12 reglerna bör ses över i syfte att täppa till orimliga skattefördelar. En översyn bör göras med bred representation och långsiktighet.

10. Skulle ni ta bort karenstiden helt vid försäljning av fåmansbolag? Vad skulle ni göra för att underlätta generationsväxlingar mer konkret?

Skatten för den som överlåter sitt företag inom familjen kan i dag, i vissa fall, bli mer än dubbelt så hög som för den som säljer företaget till en extern part. Den skattemässiga skillnaden är inte rimlig om familjeföretag ska ha goda förutsättningar att leva vidare i nya generationer. Den karenstid som finns på fem år vid försäljning av fåmansbolag och som gör att många fåmansföretagare väljer att lägga sitt bolag i fem år för att få en gynnsam beskattning bör förändras. Vi anser att de karensregler som utgör ett hinder för generationsväxlingar bör ses över. Ett annat konkret exempel som skulle underlätta generationsväxlingar är att fortsätta förbättra trygghetssystemen för företagare. Nya generationer företagare med hemmavarande barn måste känna att steget från en anställning till eget företagande är tryggt för en själv och för familjen.

11. Skulle ni införa ett ehrvervskonto i Sverige om inte något annat parti hade satt stopp?

Många saknar i dag de medel som krävs för att kunna starta ett företag eller har svårt att göra avsättningar av sina löpande inkomster till en grundplåt för företaget. En möjlighet är att utveckla investeraravdraget för att underlätta för privatpersoner att spara ihop till de minst 50 000 kronor i aktiekapital som krävs för att starta ett aktiebolag. Vi anser dock att kravet på aktiekapital bör sänkas till 25 000 kronor. I Danmark finns ett system med entreprenörskonto som gör det möjligt att i deklarationen göra en skattefri avsättning av sparmedel som endast får användas till kapitalinsatsen i ett nystartat eget företag. Kristdemokraterna anser att förutsättningarna att i Sverige införa ett sådant regelverk med motsvarande syfte, till exempel genom utveckling av investeraravdraget, bör prövas.

12. Skulle ni vilja ändra avdragsmöjligheten i investeraravdraget? Hur mycket?

För Kristdemokraterna var införandet av ett investeraravdrag 2013 en stor framgång som vi länge arbetat för. Investeraravdraget stimulerar investeringar i mindre företag och ökar de mindre företagens tillgång på kapital. Vi anser att avdragets införande utgör ett principgenombrott och är ett första viktigt steg. Beloppsgränserna behöver nu följas upp och ses över för att vi ska kunna maximera investeraravdragets möjligheter att stimulera investeringar i tidiga skeden.

13. Hur skulle nya ytterligare reformer av kapitalinkomstbeskattningen se ut för att understödja kapitalförsörjningen för framförallt små onoterade bolag och bolag i tidiga skeden?

Ett grundläggande problem med den privata kapitalförsörjningen är att många hushåll helt saknar ett eget sparande. Reformer som syftar till att öka kapitalförsörjningen underifrån måste därför syfta till att skapa långsiktigt bättre förutsättningar för privatpersoner att spara.

Kristdemokraterna har i Alliansregeringen varit med och förbättrat möjligheterna att på ett enkelt och skattemässigt attraktivt sätt investera i svenska bolag genom så kallade investeringssparkonton. Vi anser att ytterligare reformer av kapitalinkomstbeskattningen bör utredas och prövas med inriktning att understödja kapitalförsörjningen för framförallt små onoterade bolag och bolag i tidiga skeden.

14. Ni vill strama upp det statliga riskkapitalet, inklusive det som placeras genom AP-fonderna, så att det alltid investeras parallellt med privat kapital och i syfte att generera mer privat kapital. Hur mycket skulle ni strama upp? Har ni ett procentuellt intervall eller beloppsmässiga gränser/tak till hur ni menar med ”parallellt”?

Tillgången till kapital för företag i tidiga skeden är ett ofta omvittnat problem för många småföretag. Det statliga riskkapitalet har en viktig marknadskompletterande roll att fylla, men vi ser också att detta många gånger istället får en effekt som tränger undan det privata kapitalet eller verkar som direkta konkurrenter. Vi anser därför att det är viktigt att strama upp det statliga riskkapitalet. Kristdemokraterna ställer sig därför positiva till principerna i den nyligen presenterade utredningen SOU 2015:64 där förslag presenterades om hur investeringar i företag i tidiga utvecklingsfaser ska underlättas.

15. Hur skulle ni förändra, förenkla och förtydliga regelverket kring personaloptioner?

Frågan om personaloptioner är något som Kristdemokraterna drivit länge och vår hållning är att personaloptioner kan skapa drivkrafter för experter och andra nyckelpersoner att verka i unga och lovande företag. En utvecklad användning av optioner skulle därför kunna spela en viktig roll för företag som befinner sig i specifika skeden. Det handlar om tillväxtföretag som ännu inte har några intäkter, utan måste finansiera löner från det kapital som ägarna satt in i verksamheten.

Dock så är skatteregelverket kring personaloptioner i dag mycket komplext. Osäkerheten kring hur stor beskattningen kan bli gör att många företag i dag avstår från att ge sina anställda personaloptioner. Detta menar vi kristdemokrater, försvårar för entreprenörer i tidiga stadier att attrahera nödvändig kompetens. Vi vill därför att regelverket ska ses över i syfte att förenkla användningen av personaloptioner.

16. Vad är effektskatt för något? Hur mycket skulle ni sänka effektskatten?

I Sverige betalas skatt på den termiska effekten i kärnkraftsreaktorer. Med termisk effekt avses kärnkraftsreaktorernas värmeproduktionsförmåga. Ett konkurrenskraftigt näringsliv och en stark basindustri förutsätter en trygg elförsörjning. Vi ser dock att rådande marknadsförutsättningar med låga elpriser och ökade produktionskostnader skapar stor osäkerhet på elmarknaden. Vi är därför mycket kritiska till den skattehöjning som regeringen införde den 1 augusti i år på termisk effekt i kärnkraftsreaktorerna. Konsekvenserna av detta har vi kunnat se inte minst genom de aviserade tidigare nedläggningarna av kärnkraftsreaktorer innan 2020. Att höja punktskatten på kärnkraft försvårar ytterligare för den elkrävande industrin. Kristdemokraterna anser därför att skatten på termisk effekt bör sänkas till den nivå som var innan den 1 augusti i år, vilket skulle leda till en minskad skatteintäkt för staten med 250 miljoner kronor per år.

Taggar:

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.