av Redaktionen
Redaktionen
Författare på Foretagande.se
46 foruminlägg
1217 artiklar

 

Åttonde och sista partiet i vår granskning av riksdagspartiernas företagspolitik är Socialdemokraterna. Frågorna har vi ställt utifrån offentlig information om Socialdemokraternas politik. Vi har valt att dela upp Socialdemokraternas förslag utifrån tre kategorier: skatter, regelförenklingar och övriga företagsfrågor.

Sammanfattning

Socialdemokraterna vill sammanfattningsvis genomföra följande förslag gentemot företag:

Skatter:

1. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hela momslagen så att den blir mycket lättare att förstå och använda.
2. Regeringen är en pådrivande aktör i det internationella samarbetet mot skatteundandragande genom det så kallade BEPS-projektet. Regeringen vill verka för att alla företag ska konkurrera på lika villkor och frågan om avancerad skatteplanering kan inte enbart lösas genom nationellt engagemang.

Regelförenklingar:

1. Regeringen har ett fortlöpande förenklingsarbete som utgår från två målområden: Bättre myndighetsservice – det ska vara enklare och ta kortare tid. Mer ändamålsenliga regler – främja tillväxt och minska kostnader.

Övriga företagsfrågor:

 

1. Prioriterad aktivitet – Att genom statsministerns innovationsråd, strategiska samverkansprogram och Industrisamtalen stärka samverkan mellan näringsliv, fackförbund, akademi och politik.
2. Vi gör stora investeringar i kompetensförsörjning med satsningar på yrkeshögskola och investeringar i bostäder och infrastruktur.
3. Det statliga riskkapitalet reformeras så att fler bolag i tillväxtfasen kan få tillgång till riskvilligt kapital.
4. Nyligen lanserades en strategi för utveckling av industrin i Sverige som kallas Smart industri. De fokusområden denna strategi har är att främja en snabb digital omvandling, global grön omställning, förmågan att möta de höga kompetenskrav som uppstår i global konkurrens och att öka konkurrens om företagens FoU-investeringar.
5. Vi kommer bilda ett nytt nationellt bolag som genom olika fond-i-fond lösningar kommer att verka tillsammans med privat riskkapital och riktas mot innovativa bolag i tidiga faser. Genom propositionen vill vi också komma åt problemet med affärsbankernas ibland begränsade utlåningskapacitet genom att även främja utlåning.
6. Vi har utarbetat en exportstrategi som har följande fokusområden och som svarar mot 22 konkreta insatser: ökat fokus på tillväxtmarknaderna, att öka andelen exporterande bolag, att komma högre upp i internationella förädlingskedjor, att verka för öppen global handel, att stärka svensk attraktionskraft och att effektivisera och samordna statens främjarresurser.
7. Infrastruktur – Underhållet av järnvägen har stärkts kraftigt och ökar med 1,24 miljarder årligen fram till 2018. Regeringen har sjösatt en maritim strategi som bland annat omfattar att titta på hur kustsjöfarten kan utvecklas. Inom kort kommer förslag om såväl tyngre lastbilar som längre och tyngre tåg. Kopplat till detta pågår också ett arbete att främja ny teknikutveckling på transportområdet.
8. En utredning om betalningstider pågår, som ska utgöra en plattform för fortsatt arbete och eventuella förslag.
9. Regeringen gör satsningar på att locka hit utländska investeringar och öka turismen, för att göra Sverige mer känt utanför Europa och för att locka hit utländska talanger inom utbildning och forskning. Samtidigt så fortsätter arbetet emot protektionism. För att åtgärderna ska börja genomföras har regeringen avsatt totalt 800 miljoner kronor fram till och med 2019.

De fullständiga svaren från Socialdemokraterna finns nedan.

 

[sexypolling id="1"]

Hela intervjun med Socialdemokraterna

1. Ni vill stärka de näringspolitiska insatserna. På vilka sätt?

Näringspolitiken är en bärande del i regeringens jobbagenda och handlar om att underlätta för företag att skapa, växa och exportera. Vi jobbar för ett förbättrat innovationsklimat, stärkt konkurrenskraft och ett aktivt exportfrämjande. Några av de prioriterade aktiviteterna handlar om att genom statsministerns innovationsråd, strategiska samverkansprogram och Industrisamtalen stärka samverkan mellan näringsliv, fackförbund, akademi och politik. Vi gör också stora investeringar i kompetensförsörjning med satsningar på yrkeshögskola och investeringar i bostäder och infrastruktur.

2. Hur skapar man bättre förutsättningar för småföretag och entreprenörer att växa? Vad är dessa bättre förutsättningar?

Vi reformerar det statliga riskkapitalet så att fler bolag i växtfasen kan få tillgång till riskvilligt kapital, vi satsar på besöksnäringen och har nyligen lanserat en strategi för utveckling av industrin i Sverige som kallas Smart industri. Dessutom satsar vi på exportfrämjande, både för att hjälpa små- och medelstora företag ut i världen och stimulera till mer investeringar i Sverige.

3. Förutom att staten tar över ansvaret för andra sjuklöneveckan, vilka andra risker vill ni att staten ska dela och på vilket sätt?

Staten ska se till att vi har ett bra företagsklimat i Sverige så att entreprenörer kan och vågar satsa på sina idéer. I det ligger olika aspekter beroende på vilken typ av företag det gäller, för somliga är det viktigt med rådgivning, för andra handlar det mer om att säkra trygghetssystem och för en tredje kan det handla om det statliga riskkapitalet.

4. Hur avser ni öka möjligheterna till företagens förmåga att finansiera expansion?

Framförallt genom omstöpningen av det statliga riskkapitalet. En fråga som regeringen snabbutrett under våren och som inom kort lämnas som proposition till riksdagen. Vårt förslag går ut på att låsa upp de geografiska och branschvisa inlåsningar som idag styr det statliga riskkapitalet och som till stora delar gör det overksamt. Istället föreslår vi bildandet av ett nytt nationellt bolag som genom olika fond-i-fond-lösningar kommer att verka tillsammans med privat riskkapital och riktas mot innovativa bolag i tidiga faser. Inom ramen för propositionen vill vi också komma åt den problematik som många företag upplever kopplat till affärsbankernas ibland begränsade utlåningskapacitet genom att även främja utlåning.

5. Hur skapar ni bättre möjligheter för företagen att anställa nyckelpersoner, utveckla nya varor och tjänster och stöd för export till växande marknader?

Att anställa nyckelpersoner är självklart många gånger en fråga om tillgång till finansiering, en fråga som vi hanterar enligt ovan men också genom att utreda beskattningen av personaloptioner –ett instrument som företag särskilt inom startup-sektorn efterfrågar. Utredning ska vara klar i mars i år.

Våra insatser för att främja svenskt näringslivs internationalisering återfinns i den exportstrategi som regeringen presenterade i höstas. I denna identifierar vi fem stora utmaningar som svensk export står inför och presenterar 22 konkreta insatser som svarar upp mot dessa utmaningar. I korthet går de ut på ökat fokus på tillväxtmarknaderna, att öka andelen exporterande bolag, att komma högre upp i internationella förädlingskedjor, att verka för öppen global handel, att stärka svensk attraktionskraft och att effektivisera och samordna statens främjarresurser.

Regeringens Nyindustrialiseringsstrategi ”Smart industri” tar sikte på de utmaningar som är kopplade till industrins utveckling och framtid, definierade som digitalisering, hållbarhet, kompetens och innovationskraft. De fokusområden för åtgärder som följer av dessa syftar till att främja en snabb digital omvandling, global grön omställning, förmågan att möta de höga kompetenskrav som uppstår i global konkurrens och att öka konkurrens om företagens FoU-investeringar.

6. Varför skulle bättre infrastruktur direkt påverka alla företagare? Vilka typer av företag påverkas på vilket sätt om infrastrukturen utvecklas på vilket sätt?

Som ett geografiskt stort land med betydande exportvolymer är Sverige helt beroende av en god transportinfrastruktur. Att vi har pålitlig och effektiv IT- och transportinfrastruktur är lika grundläggande för LKAB:s gruvverksamhet i norr, pendlingen till huvudkontor och science parks i Stockholmsregionen, som för Ikeas möjligheter att kunna koppla ihop sin globala verksamhet med företagets hemort Älmhult. Malmen ska kunna nå utskeppningshamnarna i Narvik och Luleå. Människor ska kunna ta sig från bostaden i Aspudden till jobbet i Kista. De som arbetar med Ikeas produktutveckling i Älmhult behöver kunna ta sig till Malmö och vidare ut i världen.

Regeringen arbetar brett för att förbättra infrastrukturen. Underhållet av järnvägen har stärkts kraftigt och ökar med 1,24 miljarder årligen fram till 2018. Regeringen har sjösatt en maritim strategi som bland annat omfattar att titta på hur kustsjöfarten kan utvecklas. Inom kort kommer förslag om såväl tyngre lastbilar som längre och tyngre tåg. Kopplat till detta pågår också ett arbete att främja ny teknikutveckling på transportområdet. Sverige är redan idag världsledande på teknik för bland annat autonoma fordon, trafiksäkerhet och fjärrstyrd flygledning. Denna potential behöver tas om hand, lika mycket för att stärka svensk infrastruktur, som för att främja nya svenska exportframgångar.

7. Hur skapar man bättre samverkan mellan politik, näringsliv och akademi? Varför skulle detta göra det bättre för den enskilde företagaren?

Regeringen har flera forum för samverkan, bland annat statsministerns innovationsråd, industrisamtal och Vinnovas strategiska innovationsområden, SIO:er. Det är viktiga arenor för politiker att höra andra perspektiv och få en bild av hur utmaningarna ser ut. Det är också viktigt att näringsliv och stat gör utvecklingsprojekt tillsammans, det kan ske genom gemensamma investeringar eller gemensamma forskningssatsningar.

8. Vad innebär nyföretagargarantier? Varför skulle detta vara bättre för företagen? Finns någon nackdel?

Nyföretagargarantier är ett förslag som innebär att staten på försök skulle gå in och dela risk med banken när en person går in och tar över ett företag i samband med generationsväxling. Socialdemokraterna gick dock inte fram med förslaget i valet 2014.

9. Vad menar ni med kortare betalningstider? Inom vilka områden?

Med kortare betalningstider menar vi de betalningstider som upplevs som för långa särskilt för de mindre leverantörerna som är mer sårbara likviditetsmässigt och som kanske egentligen skulle vilja ha kortare betalningstider. Vad gäller betalningstider finns både långa avtalade betalningstider och sena betalningar. De företag som i dag är mest utsatta för problem med betalningstider är mindre leverantörer som står i beroendeställning till en större kund där leverantören inte vill riskera att bli av med kunden.

I december 2015 tillsattes en utredning för att kartlägga betalningstiderna i näringslivet. Uppdraget går ut på att kartlägga hur betalningstiderna ser ut generellt och även inom olika branscher, samt om det har skett någon förändring i någon riktning under de senaste två åren. Kartläggningen är ett första steg för att avgöra om och hur det är ett problem med långa betalningstider i näringslivet och ska utgöra beslutsunderlag för fortsatt arbete och eventuella förslag.

10. Nationellt innovationsråd, vad innebär detta för den enskilde företagarens möjligheter att sälja sin produkt/tjänst?

Innovationsrådets roll är att stärka samverkan och till att ge innovationspolitiken ett tydligt sammanhållet perspektiv. Behovet av ett innovationsråd på Statsrådsberedningen under statsministern finns genom att många frågor som kan effektivisera och stärka innovationssystemet berör flera departement. Samordningen medverkar också till att underlätta att perspektiv som kommer fram av innovationsrådets arbete kan integreras med regeringens ambitioner inom flera områden såsom klimatpolitiken, nyindustrialisering, exportfrämjande och kompetensförsörjning.

11. Vad kommer kraven vara för att man ska få draghjälp till investeringar från innovationsfonden som ni vill starta?

Utgångspunkten för Fondinvest, det nya bolag som regeringen föreslår inrätta är att rikta investeringar mot innovativa företag i tidiga skeden, det vill säga dit riskkapital i relativt liten utsträckning söker sig på grund av riskläget. Inom ramen för Fondinvest kommer ett antal fonder att resas, med inriktning mot olika branscher och områden som är av särskild betydelse för svensk konkurrens- och innovationskraft. De här fonderna kommer att verka genom en så kallad fond-i-fondstruktur som innebär att de faktiska investeringarna kommer att ske genom upphandlade privata aktörer som kommer att avgöra vilka krav som ställs i det enskilda fallet.

12. Ökat exportstöd - hur skulle det ökas, hur skulle detta se ut?

Främst genom regeringens exportstrategi. Den innehåller satsningar på 22 prioriterade områden, baserade på de behov och önskemål som framförts från stora men inte minst små och medelstora företag. Det handlar om att ge exportstöd på plats i tillväxtmarknaderna, att göra så att fler företag hittar och tar del av det exportstöd som finns och att svenska företag vinner de stora affärerna och upphandlingarna världen över.

Vi tar även ett bredare grepp, med satsningar på att öka turismen och de utländska investeringarna i Sverige, för att göra Sverige mer känt utanför Europa och för att locka hit utländska talanger inom utbildning och forskning. Samtidigt fortsätter arbetet emot protektionism. För att åtgärderna ska börja genomföras har regeringen avsatt totalt 800 miljoner kronor fram till och med 2019.

13. Hur vill Socialdemokraterna förenkla reglerna för företagare?

En av de viktigaste faktorerna för ökad tillväxt och sysselsättning är att svenska företag har konkurrenskraftiga förutsättningar i förhållande till omvärlden. Att göra det enklare för företag att utveckla och driva sin verksamhet är ett prioriterat arbete av regeringen. Regler som omfattar företagande är en sådan faktor och det är därför centralt att reglerna är ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Lika viktigt är också myndigheters service och bemötande samt korta handläggningstider. Därför är det viktigt att hela tiden jämföra företagares situation i Sverige med andra i länder, till exempel om utformningen och tillämpningen av regelverk som påverkar företagen.

Regeringens förenklingsarbete utgår från mindre företags förutsättningar och behov. Regelverk och rutiner som är anpassade efter det mindre företaget fungerar ofta väl för det större företaget men inte alltid tvärtom. Förenklingsarbetet arbetar med två målområden: Bättre myndighetsservice – det ska vara enklare och ta kortare tid. Mer ändamålsenliga regler – främja tillväxt och minska kostnader.

14. Vad vill Socialdemokraterna göra för företagare på skatteområdet?

Viktigast är att det ska vara lätt att göra rätt samt att företag inte ska konkurreras ut av skatteplanering. Ett av de regelverk som vi vet att många företagare kämpar med är momsreglerna. Den svenska momslagen skrevs innan Sverige gick med i EU och därefter har lagen anpassats till EU-regler så många gånger att lagen ofta upplevs som ett lapptäcke. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över hela momslagen så att den blir mycket lättare att förstå och använda. Inte minst kommer det att leda till att det blir lättare för företag att exportera till andra länder utan att behöva lägga tid och energi på momsregler.

Arbetet mot skattekonkurrens handlar om att företag ska konkurrera på lika villkor. I dagsläget kan många stora företag använda olika former av avancerad skatteplanering för att få ner sina kostnader och flytta pengar till lågskatteländer. Det är inte bara skadligt för små och medelstora företag som inte har råd att köpa in den sortens tjänster utan drabbar alla företag som vill göra rätt för sig och inte konkurrera med skatteplanering. De här frågorna kan inte lösas politiskt i Sverige utan kräver internationellt samarbete och därför är Sverige en pådrivande aktör i det internationella arbetet mot skatteundandragande, det så kallade BEPS-projektet. Nu pågår också implementeringen av detta arbete som kommer att leda till att svenska företag ska kunna konkurrera på lika villkor, oavsett konkurrenternas storlek eller hemvist.

Taggar:

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.