av Johan Söderström
Johan Söderström
Leg. psykolog & organisationskonsult på Faktaundersökning.se
0 foruminlägg
3 artiklar

I den förra artikeln beskrevs att arbetsgivare behöver utreda vad som hänt när en medarbetare anmält upplevda kränkande beteenden. Arbetsmiljölagen har ett förebyggande syfte – en utredning syftar alltså till att förhindra att kränkande beteenden fortsätter att förekomma i verksamheten.

 

För att förhindra detta är det förstås viktigt att veta vad som har föregått anmälan. En utredning om kränkande beteenden handlar därför om att bland annat bedöma om de anmälda handlingarna kan styrkas, och om de i så fall kan klassificeras som kränkande särbehandling eller trakasserier så som begreppen definieras i arbetsmiljöföreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) respektive diskrimineringslagen.

Finns det organisatoriska faktorer som skapat grogrund för kränkningar, trakasserier eller mobbning? I så fall vilka, och hur ska de åtgärdas? Allt detta är viktigt att känna till för att situationen ska kunna förbättras. Därför handlar en kränkningsutredning också om att utreda dessa frågor på organisationsnivå.

Kränkande särbehandling definieras som ”Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”

Andra relevanta begrepp

När man hanterar ärenden där det förekommer upplevda kränkningar på arbetsplatsen är det bra att känna till andra begrepp som ibland också förekommer i sådana sammanhang.

 

Mobbning: Mobbning är inte ett juridiskt begrepp och förekommer således inte i lagtext. Däremot är det vanligt att någon som upplever sig utsatt för kränkande beteenden använder detta begrepp för att benämna det den utsatts för. Definitionen av begreppet mobbning, som förekommer inom arbetsmiljöforskning och annan litteratur, liknar den ovanstående definitionen av kränkande särbehandling. Därutöver innebär mobbning att de kränkande beteendena upprepas och förekommer över tid samt att det finns en maktobalans mellan parterna. (Källa: Mobbning på jobbet av Stefan Blomberg).

Diskriminering: Definieras enligt diskrimineringslagen som att någon missgynnas eller kränks med samband till någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. (Källa: Diskrimineringsombudsmannen). 

Trakasserier och sexuella trakasserier: Trakasserier är ett begrepp som förekommer i diskrimineringslagen och definieras där som ett oönskat beteende som kränker någons värdighet med koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det är den som är utsatt som avgör vad som är oönskat och kränkande. Sexuella trakasserier är trakasserier av sexuell natur, t.ex. oönskad beröring och sexuella anspelningar.

 

Brottsbalken: Om de anmälda kränkningarna är grova handlingar som t.ex. misshandel, hot om våld eller andra gärningar som rubriceras som brott i brottsbalken ska ärendet utredas av polis.

Johan Söderström, leg. psykolog och organisationskonsult på Faktaundersökning.se

Del #3: Tänk på detta vid en kränkningsutredning

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.