Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Stress kan vara din bästa vän eller värsta fiende

Dela artikeln
onsdag, 22 mars 2017 0
Stress kan vara din bästa vän eller värsta fiende

Vi får mer och mer information om stress och hur vi ska hantera den, men ändå tycks problemet bara växa. Varför är det så? Och vad kan man göra för att få bukt på den? De närmsta minuterna av ditt liv kommer du inte bara få konkreta tips på vad som fungerar, utan även få följa med på en kunskapsresa för att förstå vad stress är, vad som händer i kroppen, och vad som egentligen gör stress farligt.

Många är stressade idag oavsett om det gäller arbetssituationen eller livspusslet. Företag måste gå med vinst, regler ska följas och leveranser ska ut innan deadline. Barn ska hämtas, schema ska sättas, sysslor ska skötas och relationer ska vårdas. Som om inte det var tillräckligt så finns det en hel värld av möjligheter som pockar på vårt begränsade uppmärksamhetsspann. Hur ska vi kunna minska stressen i samhället under de här premisserna?

Minska inte stressen - lär dig hantera den istället

Tänk om det inte alls handlade om att du behöver minska stressen? Tänk om det bara handlade om att du måste bli bättre för att kunna anpassa dig till världen som den ser ut idag?

I en amerikansk studie mättes 900 personers vardagspuls under under en period på åtta dagar där nästan alla deltagare upplevde stressmoment minst en gång om dagen. Vad som fängslade forskarna var att det i slutändan aldrig var antalet stressmoment som påverkade mest. Istället var det varje deltagares känslor gentemot ett stressmoment.

Man delade upp gruppen i två - en del med en hög och en med låg varierande vardagspuls. Hög variation på vardagspulsen tyder på hög aktivitet medan låg variation visar på motsatsen. Det visade sig att de som kopplade negativa känslor till varje enskilt stressmoment var också de som hade en låg variation på vardagspulsen.

Slutsatsen? Det är viktigare att lära sig hantera stressen än att minska den.

Missa inte: 5 varningstecken på utmattningssyndrom och utbrändhet 

Sambandet mellan stress och magsår

Låt mig berätta en historia. Den tar sin början redan på 1800-talet och slutar inte förrän 2005.

Redan på 1800-talet upptäckte forskare en bakterie i magen hos människan. Man försökte odla den i bägare, men de lyckades aldrig. Bakterierna fortsatte dö i bägaren. Så forskarna lämnade projektet, och snart glömdes det olyckligt bort.

1982 hittade två forskare i australiska Perth en mystisk bakterie i magen på folk som hade magsår. Forskarna hette Barry Marshall och Robin Warren, och precis som våra forskare på 1800-talet försökte Barry och Robin odla bakterierna utanför den mänskliga kroppen - med samma resultat.

Under påskhelgen 1982 råkade forskarna glömma en bägare full av de mystiska bakterierna framme i deras laboratorium. När de återvände hade bakterierna bildat små kolonier.

Det räckte för våra australienska forskare, och de valde att gå ut med att det här är bakterien som orsakar magsår. Det är alltså inte orsakat av stress.

Andra forskare skrattade gott åt detta vilda antagande. Alla visste väl att det orsakades av stress?

Historia har en förmåga att skrivas på de mest brutala sätten. Barry Marshall klampade en dag in i labbet, högg en bägare full med bakterier och hävde i sig hela äcklet.

Efter några dagar blev Barry sjuk. Han mådde illa och kräktes. En endoskopi tio dagar senare visade att Barry Marshall hade vad som var början till magsår.

Men inte nog med det. Våra forskare bevisade att man kunde bota magsår med hjälp av antibiotika. Det dödade bakterierna och behandlade magsåret.

2005 fick Barry Marshall och Robin Warren nobelpriset för upptäckten av bakterien som heter helicobacter pylori.

Det här händer i kroppen när du blir stressad

Hur lär man sig att hantera stress? Först och främst måste du förstå vad stress är och vad som händer i kroppen. Därifrån kan du gå vidare med lösningar.

1. När du blir stressade aktiveras amygdalan - den del av hjärnan som försätter dig i beredskap för skräck och vrede. Rent historiskt är det här en reaktion som människan har haft nytta av i jaktsammanhang. Kroppen får en fysisk kick för att klara påfrestningen vid anfall eller flykt. Hjärna, hjärta och muskulatur får en tillfällig energiboost.

2. På det biologiska planet börjar hela processen med att ditt sympatiska nervsystem eggas igång - någonting som sker både när du stressar eller utsätts för rent fysiskt krävande uppgifter.

3. När det sympatiska systemet är igång skickar det signaler till binjurarnas märg som sätter igång produktionen av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin.

4. Nu är du piggare och mer alert.

5. När det sympatiska nervsystemet har triggats igång kommer hypotalamus igång - den delen av hjärnan som påverkar sömn och blodtryck - och utsöndrar kortisol.

6. Kortisol är kroppens extrabatteri. Det ser till att balansera näringsämnena i blodet för att få ut maximalt av varje cells förmåga. Dessutom hjälper det till att temporärt stärka immunförsvaret.

Kortvarig stress: det sympatiska nervsystemet kan på egen hand hantera situationen med hjälp av adrenalin och noradrenalin.

Långvarig stress: det sympatiska nervsystemet klarar inte påfrestningen på egen hand. Hypotalamus aktiveras och utsöndrar dunderhonung - kortisol.

Du måste bli bättre

Nu vet du hur stress fungerar rent biologiskt, att det är din inställning till stress som gör den farlig och att det inte finns något bevisat samband mellan stress och magsår. Nu vet du också vilken potential det finns i att lära sig hantera den. Samtidigt är du väl medveten om att samma kraft slår tillbaka på dig själv om du inte tar kontroll.

Läs även: Varför meditera? Här är nio anledningar

Ta kontroll på riktigt

Så då är det dags att gå in på hur du rent konkret tar kontroll över stressen. Det är ditt ansvar gentemot företaget, familjen, vännerna och drömmarna.

1. HÅLL KOSTEN. En av kortisolets huvudsakliga uppgifter är att hålla balansen mellan kolhydrater, fett och protein i blodet för att maximera kroppens förmåga att klara påfrestning. Du kan hjälpa till att hålla näringsbalansen genom att sköta kosten.

2. SEPARERA TANKAR OCH KÄNSLOR. Hur bra kontroll har du över dina tankar och känslor? Amygdala aktiveras när kroppen försätts i beredskap. Ta kontroll över tankar och känslor så behöver inte amygdalan och hypotalamus jobba så hårt med att täcka upp för att du inte kan kontrollera dig själv.

3. KONFRONTERA ENSAMHETEN. Den moderna människans största skräck. När vi befinner i fullständigt ensamhet, utan ljud och utan människor i närheten, då triggar hjärnan igång vad neuroforskarna kallar för konstruktiv inre reflektion. Hjärnan får en chans att processa alla nya intryck i vad som kan liknas vid en inkubationstid, och i den moderna världen är det ditt kanske viktigaste verktyg.

4. TRÄNA. Det här är en så uttjatad klyscha att den som inte är genuint intresserad av träning har svårt att ta det på allvar. Men det är precis lika viktigt som kosten. I ett uttalande till P4 Stockholm den 15 november 2016 säger Anders Hansen, författaren till succéboken Hjärnstark, att “det finns delar av hjärnan som arbetar med att bromsa stress, och forskningen visar att dessa delar faktiskt växer när vi tränar fysiskt”.

5. SÄG NEJ. Också en klyscha, men går du och säger ja till alla så blir du stressad - om du inte redan är det. Men tänk på följande: att säga nej är bara en färdighet som går att lära sig, precis som att cykla, simma eller köra bil.

Nu tänker jag inte skriva mer.
Du vet vad du behöver göra.

Senaste nytt

Välj kommun från listan