Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2019

Dela artikeln
söndag, 23 december 2018 73
Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2019

3:12-regelverket styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel - läs här.

Oförändrade 3:12 regler 2019

Efter att den senaste regeringen kommit med en rad förslag som inte implementerats så är det inför 2019 osannolikt att det kommer att ske några större förändringar, förutom de årliga beloppsförändringarna.

Budgeten som röstades igenom innehåller en utfästelse om att hindren för generationsskiften ska tas bort, något som i och för sig kan påverka utformningen av 3:12 reglerna, men sannolikt inte till det sämre.

Nedan förklarar jag hur reglerna fungerar, vilka belopp som gäller samt ett antal situationer där du bör vara lite extra uppmärksam.

Missa inte: 21 tips för skatteplanering i aktiebolag du bör ha koll på

Ditt gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ditt gränsbelopp. Endast utdelning under ditt gränsbelopp blir beskattat till 20 %.

Det finns två sätt att beräkna ditt gränsbelopp, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger dig det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att ditt gränsbelopp räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för 2018: 169 125 kr
  • Schablonbelopp för 2019: 171 875 kr
  • Schablonbelopp för 2020: 177 100 kr

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets totala löner. Underlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du använda 50 % av bolagets löneunderlag som ditt gränsbelopp. Huvudregeln kan ge betydligt högre gränsbelopp än förenklingsregeln om bolaget har stora löner.

Här är minimilönegränserna för att kvalificera sig för huvudregeln:

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2019 som deklareras 2020

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2019 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2018 på minst 375 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 600 000 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2020 som deklareras 2021

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2020 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2019 på minst 386 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 618 240 kr (9,6 IBB).

Här hittar du en förtydligande artikel med räkneexempel för vad som gäller för bolag som beslutar om utdelning under 2019.

Relaterad läsning: Se fler skattetips här

Var extra uppmärksam vid följande situationer:

  • Om du äger mindre än 4 % - här finns en spärr mot löneunderlag som behöver tas hänsyn till.
  • Innan exit, då bör det ses över om köpeskillingen understiger ditt gränsbelopp och om inte – vilka andra alternativ som finns tillgängliga för dig. 
  • Om du äger flera bolag bör det ses över att rätt regel används i rätt bolag då det finns begränsningar som behöver tas hänsyn till. 
  • Om du nyligen startat ditt bolag – här bör det ses över från och med när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln och om du kvalificerar dig för huvudregeln.
  • Om du äger via holdingbolag bör både frågan om dubbel koncerntillhörighet och löneuttag ses över.
  • Om du ökat eller minskat ditt ägande i bolaget – det påverkar beräkningen av både förenklingsregeln och huvudregeln.
  • Om du planerar att ge bort dina aktier alternativt sälja dem för ett mindre belopp. Här är det enkelt att gå fel med stora konsekvenser och det finns flertalet rättsfall att ta hänsyn till.
  • Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga.
  • Om du planerar att ta en större utdelning än ditt gränsbelopp, bör hänsyn tas till takbelopp och ditt löneuttag under året.

Tänk på att även en liten förändring kan ge stora skattemässiga konsekvenser när vi kommer till ägarförändringar. Om du inte själv känner dig bekväm med att hantera skattesituationen som uppstår då kan det vara en bra idé att prata med din revisor eller redovisningskonsult.

Hur stor aktieutdelning får man ta?

Vill du också veta hur stor aktieutdelning man får ta, när man får ta utdelning, hur skatten på utdelning deklareras, när skatten på utdelning betalas, hur man bokför utdelning mm. Läs då vidare i min artikel ”Hur stor aktieutdelning får man ta?” som hanterar just de frågorna.

Se även: 14 avdrag i aktiebolag och enskild firma du inte vill missa

Kommentarer

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 15 mars 2016

    Hej Fredrik,
    Om du beslutar om utdelning på stämma avseende räkenskapsåret som slutar 160531 så beror din beskattningssituation på hur ditt gränsbelopp ser ut.

    Antingen har du kvalificerat dig för huvudregeln genom att ta ut tillräcklig lön under kalenderåret 2015 alternativt så har ditt gränsbelopp räknats upp med ett schablonbelopp 1:a januari 2016 enligt förenklingsregeln (i vissa fall ger också uppräkning enligt huvudregeln ge ett högre gränsbelopp än schablonen utan att man tar ut tillräcklig lön).

    Situationen är den samma på stämma avseende räkenskapsåret som slutar 20161231 med skillnaden att du räknar på löner under kalenderåret 2016 i huvudregeln.

  • Fredrik
    Fredrik söndag, 13 mars 2016

    Hej, mitt AB har för närvarande brutet räkenskapsår med bokslut 160531. Funderar på att ändra till kalenderår vilket skulle betyda ett förkortat (7mån) räkenskapsår med bokslut 161231.

    Har förmånen att bolaget går med bra vinst så min fråga är om man kan lyfta maximal utdelning efter bokslutet 160531 och sedan även för det förkortade räkenskapsåret med bokslut 161231?

    Med vänlig hälsning,
    Fredrik

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 30 december 2015

    Hej Julia,
    Om du, från förra räkenskapsåret, har en vinst och du under innevarande räkenskapsår går med vinst, så bör du kunna besluta om utdelning på nästkommande årsstämma.

    Mer info om hur stor utdelning du kan ta, när den ska deklareras och när skatten ska betalas hittar du på :

    http://www.revideco.se/hur-stor-aktieutdelning-far-man-ta-famansbolag/

  • Julia J. Lilja
    Julia J. Lilja onsdag, 30 december 2015

    Hej.
    Jag har startat Aktiebolag 2013. Börjat jobba januari 2014 dvs. nu blir det 2-års jubileum...
    Har inte fått ngn lön än... (har c.a 100 000 i vinst / det blir 50 000 per år, om det har ngn betydelse?)

    Kam jag ta ngn utdelning i alla fall?
    Tack för svar.
    Julia

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 26 maj 2015

    Hej Mats,
    Du får en schablon 1a januari 2016.
    Japp. På utdelningar beslutade på stämma efter 1a januari så får du tillgodoräkna dig en schablon.

  • mats hansson
    mats hansson tisdag, 26 maj 2015

    Hej

    Det står under "Tänk på att" - •Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.

    Vilket år? Om jag startar ett AB nu (mitten av 2015) och gör en vinst på 450 000 sek. Kan jag då efter stämman 2016 ta utdelning enligt schablon utifrån resultatet 2015?

    Mvh
    Mats

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 24 februari 2015

    Hej Jonas,
    Du kan gör hur du vill. Skatten på de 312 000 kronorna är du som privatperson skyldig att deklarera och betala in vilket betyder att du kan ta ut hela beloppet. Men en del lämnar kvar skatten i bolaget på ett avräkningskonto, för att betala in det till skatteverket när det är dags. Kan man hitta en riskfri alternativ placering under tiden som ger lite ränta så tycker jag att man ska ta ut pengarna .

  • Jonas
    Jonas tisdag, 24 februari 2015

    Hej Anti,

    Jag äger en AB som startades mitten av 2013. Vi ska ta aktieutdelning för 2014 och 2015 på en gång. Låt oss säga att vi hade en vinst på 400 000 och ska ta då 155 650 för 2014 och 156 475 för 2015 blir det totalt 312 000 som vi ska skatta 20%. Min fråga är över vi direkt 310 000 till våra konto eller 80% av 312 000, dvs 249 000? Hoppas du har förstått min fråga.

    Mvh
    Jonas

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 04 februari 2015

    Hej pmt,
    Först ska du ta reda på om du omfattas av fåmansbolagsreglerna, (3:12) eller inte. Är du en ensam ägare så omfattas du av dem och ska deklarera din utdelning i blankett K10. Har du en passiv delägare till minst 30% så kan det vara så att du ska deklarera utdelningen i blankett K12.

    Om du har landat i att det är i K10an du ska deklarera utdelningen så kommer du att bli beskattad till 20% upp till det belopp som kallas gränsbeloppet, utdelning över gränsbeloppet beskattas så som lön. Hur gränsbeloppet beräknas kan du läsa i min artikel ovan.

    Landar du i att du ska deklarera utdelningen i blankett K12 så beskattas du till 25% på hela utdelningen.

    Reglerna är inte jätteenkla och det är en del att hålla reda på. Behöver du ha hjälp med att reda ut din situation så föreslår jag att du kontaktar din revisor eller redovisningskonsult.

    /Antti

  • pmt
    pmt tisdag, 03 februari 2015

    Jag har en fråga ang aktieutdelning. Har försökt läsa men blir bara förvirrad minst sagt. Startade AB 2014 med vinst 3,4 milj och betalade inga löner. Får jag inte ta
    ut aktieutdelning 2,5 milj till 30% kapitalvinstskatt? Alla snackar löner hit och löner dit blankett K10 eller K12. Ska man inte använda blankett K12 i mitt fall.
    Jag har endast 50 000 kr i aktiekapital.
    Ytterst tacksam om jag får svar

 

Välj kommun från listan