av Antti J. Niemi
Antti J. Niemi
1 följer
1 följare
0 foruminlägg
3 artiklar

3:12-regelverket styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel - läs här.

Oförändrade 3:12 regler 2019

 

Efter att den senaste regeringen kommit med en rad förslag som inte implementerats så är det inför 2019 osannolikt att det kommer att ske några större förändringar, förutom de årliga beloppsförändringarna.

Budgeten som röstades igenom innehåller en utfästelse om att hindren för generationsskiften ska tas bort, något som i och för sig kan påverka utformningen av 3:12 reglerna, men sannolikt inte till det sämre.

Nedan förklarar jag hur reglerna fungerar, vilka belopp som gäller samt ett antal situationer där du bör vara lite extra uppmärksam.

Missa inte: 21 tips för skatteplanering i aktiebolag du bör ha koll på

Ditt gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ditt gränsbelopp. Endast utdelning under ditt gränsbelopp blir beskattat till 20 %.

Det finns två sätt att beräkna ditt gränsbelopp, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger dig det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att ditt gränsbelopp räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för 2018: 169 125 kr
  • Schablonbelopp för 2019: 171 875 kr
  • Schablonbelopp för 2020: 177 100 kr

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets totala löner. Underlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du använda 50 % av bolagets löneunderlag som ditt gränsbelopp. Huvudregeln kan ge betydligt högre gränsbelopp än förenklingsregeln om bolaget har stora löner.

Här är minimilönegränserna för att kvalificera sig för huvudregeln:

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2019 som deklareras 2020

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2019 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2018 på minst 375 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 600 000 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2020 som deklareras 2021

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2020 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2019 på minst 386 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 618 240 kr (9,6 IBB).

Här hittar du en förtydligande artikel med räkneexempel för vad som gäller för bolag som beslutar om utdelning under 2019.

Relaterad läsning: Se fler skattetips här

Var extra uppmärksam vid följande situationer:

  • Om du äger mindre än 4 % - här finns en spärr mot löneunderlag som behöver tas hänsyn till.
  • Innan exit, då bör det ses över om köpeskillingen understiger ditt gränsbelopp och om inte – vilka andra alternativ som finns tillgängliga för dig. 
  • Om du äger flera bolag bör det ses över att rätt regel används i rätt bolag då det finns begränsningar som behöver tas hänsyn till. 
  • Om du nyligen startat ditt bolag – här bör det ses över från och med när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln och om du kvalificerar dig för huvudregeln.
  • Om du äger via holdingbolag bör både frågan om dubbel koncerntillhörighet och löneuttag ses över.
  • Om du ökat eller minskat ditt ägande i bolaget – det påverkar beräkningen av både förenklingsregeln och huvudregeln.
  • Om du planerar att ge bort dina aktier alternativt sälja dem för ett mindre belopp. Här är det enkelt att gå fel med stora konsekvenser och det finns flertalet rättsfall att ta hänsyn till.
  • Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga.
  • Om du planerar att ta en större utdelning än ditt gränsbelopp, bör hänsyn tas till takbelopp och ditt löneuttag under året.

Tänk på att även en liten förändring kan ge stora skattemässiga konsekvenser när vi kommer till ägarförändringar. Om du inte själv känner dig bekväm med att hantera skattesituationen som uppstår då kan det vara en bra idé att prata med din revisor eller redovisningskonsult.

Hur stor aktieutdelning får man ta?

Vill du också veta hur stor aktieutdelning man får ta, när man får ta utdelning, hur skatten på utdelning deklareras, när skatten på utdelning betalas, hur man bokför utdelning mm. Läs då vidare i min artikel ”Hur stor aktieutdelning får man ta?” som hanterar just de frågorna.

Se även: 14 avdrag i aktiebolag och enskild firma du inte vill missa

Visa kommentarer 73
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.
Anmäl | 7 år sedan
Bra artikel! Tack för den...

/Johan
malte@goerilla.se
Anmäl | 7 år sedan
Du skriver att en person bara får utbyttja ett schablonbelopp. Men det finns väl inget hinder från att ta använda schablonbeloppet i ett företag och lönebaserat utrymme i ett annat?
Anmäl | 7 år sedan
Hej Malte,
Nejdå, det går fint. Det är bara schablonbeloppet som är begränsat till ett per person. Har du flera bolag där du kvalificerar dig för det lönebaserade utrymmet är det också ok.
//Antti
Fredrik S
Anmäl | 6 år sedan
Hej och tack för en bra artikel. Vet man redan nu hur det ser ut för 2013? Så att man kan planera lite inför framtiden 8).
Anmäl | 6 år sedan
Vi är två delägare och de enda som jobbar i bolaget. Har vi då 143275/2 = 71600 vardera att nyttja till låg beskattning?

Tack //T
Antt J. Niemi
Anmäl | 6 år sedan
Hej Fredrik S.
Roligt att du tycket att artikeln var bra.Schablonbeloppet blir 150 150 kr för 2013 enligt tidningen koncist. Jag planerar att uppdatera artikeln efter att budgetpropositionen antagits av riksdagen!
Antt J. Niemi
Anmäl | 6 år sedan
Hello Karma,
Japp, under förutsättningen att ni ägde aktierna vid ingången av räkenskapsåret och att ni som privatpersoner inte utnyttjar fler schablonbelopp i andra bolag ägda av er.
Uffe
Anmäl | 6 år sedan
Hej
Tack för en intressant artikel och tråd här.
Jag kommer att få en del av min lön utbetald som provision i framtiden.
Skulle jag kunna låta provisionsdelen gå in i ett bolag som jag sedan tar utdelning ifrån istället för lön.? eller kan man ta en del som lön och en del som utdelning? Uffe
Olof Sandberg
Anmäl | 6 år sedan
Hej,

tack för en bra artikel!
Jag har en fråga gällande
"Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2012 måste ägare eller närstående till ägare ha tagit ut en lön under 2011 på minst 312 600 kr (6 IBB) + 5 % av löneunderlaget eller 521 000 kr (10 IBB)."
Vad ingår i begreppet "ägare" i detta fallet? Innebär det att alla ägare tillsammans (i mitt fall 4st) skall ha tagit ut en gemensam lön på minst 512 000kr, eller måste varje ägare var och en ha tagit ut egen lön över detta belopp. Vi 4 är inte närstående.
Om jag tagit ut lön över detta belopp men inte de övriga, höjs då gränsbeloppet för mig men inte för företaget?
Anmäl | 6 år sedan
Hej Olof,
Om ni inte är närstående till varandra så ska var och en av er ta ut en lön på minst 6 IBB + 5% av löneunderlaget eller 10 IBB för att ni ska få räkna enligt huvudregeln. Om du tagit ut tillräcklig lön men inte de andra så räknas ditt K10 underlag upp enligt huvudregeln och de andra ägarnas K10 underlag räknas upp efter förenklingsregeln. Oavsett om du räknar efter förenklingsregeln eller huvudrageln får du bara räkna upp motsvarande din ägarandel.
Anmäl | 6 år sedan
Hej Uffe,
Det finns en överhängande risk för att det upplägget är en dålig lösning. Även om du fakturerar provisionen från ett av dig ägt bolag så finns det en riskt för SKV kommer att betrakta provisionen som om den skulle avse lön. Så gör inte så utan att undersöka saken närmare.
Lars
Anmäl | 6 år sedan
Hej Antti, En riktigt bra samanställd artikel!!. Vill bara kolla en uppgift jag fått av en revisionskonsult men som jag hela tiden misstänkt var fel.
Frågan är egentligen rätt enkel. Startade ett AB med en kompanjon dec 2011. Har tot betalat ut drygt 1 milj i löner 2012. Nu frågan: Kan vi lyfta lönebaserat utrymme 2013 eller först 2014?
Lasse
Anmäl | 6 år sedan
Hej Lars!
Utdelning enligt huvudregeln under 2013 beräknas på löner utbetalda under 2012. Utdelningen deklareras 2014. Uppfyller ni inte lönekraven som ställs i huvudregeln så får ni dela på ett schablonbelopp.
//Antti
Magnus
Anmäl | 6 år sedan
Hej, bra med info kring detta! Funderar om detta fungerar: Om jag som delägare i fåmansbolag 1 startar ett AB som äger en del av bolag 1, kan bolag 1 göra en utdelning där jag räknar en del (den direktägda delen) med lönebaserat utrymme och en del går till AB som jag sedan tar utdelning från enligt schablonmetoden (150 0000). Kan min fru i så fall också starta ett AB som får utdelning från bolag 1 så att hon från sitt bolag kan ta ut utdelning enligt schablonmetoden?
Anmäl | 6 år sedan
Hej Magnus,
Japp, det borde vara möjligt i nuläget.
Antti
Lars
Anmäl | 6 år sedan
Hej Antti,
Efter lite motstridiga uppgifter vore jag tacksam om du kunde ge dina synpunkter på följande:

Bakgrund: Startade med en kompanjon ett bolag (A) dec 2011 (50/50-ägande). Startade ett nytt bolag (B) dec 2012 (helägt av mig). Nu under våren så komme mitt bolag B att köpa mina 50% av aktierna i Bolag A av mig som privatperson. Det kommer att tas ut löner i båda bolagen under 2013. I bolag A har redan merparten av årets löner tagits ut och i bolag B kommer löner att tas ut (dock ej till gränsbeloppsnivån i B)
I båda bolagen bedrivs liknande verksamhet
Nu till mina två frågor.
1. Kan man generellt (bortse från A och B ovan) ta ut lönebaserad utdening från flera bolag förutsatt att gränsbeloppen uppfylls i båda (ja om jag förstått det rätt)
2. Hur blir det i mitt fall med löebaserad utdelning 2014 (baserat på löneuttag 2013). Det lönebaserade utrymmet i bolag A tillfaller ju Bolag B som äger aktierna i A. Kan jag som ägare av B i min tur tillgodoräkna mig utrymmet från A. Om så är fallet kan jag addera det till de löner som tagits ut i B under 2012 och få ett samlat löneunderlag eller skulle det kräva att jag bildar en koncern?!

Hoppas jag uttryckt mej begripligt så du förstod hur jag menade.
Vänligen
Lasse
Magnus
Anmäl | 6 år sedan
Tack för en bra artikel.
Jag äger en rörelse (AB 1). AB 1 äger i sin tur två AB till i Sverige och ett ApS bolag i Danmark. Kort sagt är det en liten koncern.
Min fråga är, kan man (jag) lyfta utdelning som ägare till AB 1 på "dotterbolagen" också?
Tycker mig ha sökt svar lite varstans utan resultat så jag hoppas min fråga är tydlig.
Anmäl | 6 år sedan
Hej Lasse,
1. Det finns inga restriktioner till hur många bolag man kan ta ut en utdelning som beskattas enligt huvudregeln, dvs lönebaserad - precis som du säger.
2. I ditt bolag B får du tillgodoräkna dig de löner som utbetalats i B samt den del av lönerna motvarande Bs ägande i A för den tid som B ägt aktierna i A under förutsättning att A är ett dotterbolag till B. Att B äger 50% av A betyder inte att A är ett dotterbolag utan B ska äga mer än 50% (alternativt avtalat om att exempelvis få tillsätta fler än hälften av styrelsens ledamöter) eller på något annat sätt utöva ett bestämmande inflytande.

Hoppas att jag svarat på din fråga!
Antti
Anmäl | 6 år sedan
Hej Magnus,
I beräkningen för hur du beskattas för utdelning från ditt AB1, när du räknar enligt huvudregeln, får du också räkna in löner i bolag inom EEs området som du äger mer än 50% av eller på något annat sätt har bestämmande inflytande i.

Hoppas att jag svarat på din fråga, skriv en rad här annars!
Antti
Örjan Andersson
Anmäl | 6 år sedan
Hej
Bra artikel. Jag är ensam ägare till ett AB och äger 50 % av aktierna i ett annat bolaget. Får jag ta ut utdelning enligt schablonregeln från båda bolagen? Bolagen har helt olika verksamheter.

Hälsningar
Örjan
Anmäl | 6 år sedan
Hej Örjan,
Schablonregeln är numera begränsad till utdelning från ett bolag per person.
Antti
Jonas S.
Anmäl | 5 år sedan
Hej,
Kan du förklara vad vad siffran 357 474 kr kommer ifrån i beräkningsexemplet?
Anmäl | 5 år sedan
Hej Jonas,
6 inkomstbasbelopp + 5% av lön
Jonas S
Anmäl | 5 år sedan
Jag heter Jonas, har gått i skola i 17 år men är uppenbarligen inte smartare än en 5e-klassare. ;) Hur jag än vänder och vrider på siffrorna så kan jag omöjligen komma fram till siffran 357474kr
Anmäl | 5 år sedan
Hej igen Jonas,
(6*56600)/0,95=357474

Nu ser jag att jag summerat 6IBB fel i artikeln, bra att du uppmärksammade det så att jag kan korrigera det.
/Antti
Jonas
Anmäl | 5 år sedan
Tack, då förstår jag bättre.
Men...
För att lägga till 5 procent till ett belopp så multiplicerar man med 1.05, division med 0.95 är ju knappast samma sak, eller hur!? Eller är det fortfarande något med texten som jag inte förstår...
Fredrik
Anmäl | 4 år sedan
Hej!

Startade AB i mars 2014 med förlängt räkenskapsår (1/6 2015). Har inte riktigt fått klart för mig hur regelverket för utdelning ser ut avseende aktieutdelning och har ett par frågor:

1) Kan jag beräkna gränsbelopp för utdelning 1/1 2015 trots att AB:t startades i mars 2014?

2) Om ja på fråga 1, när "tar man ut" den utdelningen, efter bokslut i juni 2015?

3) Är enda ägare och enda anställd. Tom november 2014 kommer jag att ha en bruttolön på 265000kr. Om svar ja på fråga 1, skulle jag då i december kunna ta en lön på säg 100000kr för att "kvalificera mig" för huvudregeln 1/1 2015?

Tack på förhand,
Fredrik
Bengt
Anmäl | 4 år sedan
Hej Antti!
Jag tänker sälja mitt privata hus till mitt AB. Marknadsvärdet är 4 miljoner. Jag säljer för 3,7 miljoner. AB betalar 3,2 miljoner kontant och 500.000 kr läggs upp som skuld. Hur skriver jag skuldbrevet och hur bokförs det? Är det något annat jag bör tänka på? Hälsar Bengt
Anmäl | 4 år sedan
Hej Fredrik,
1) ja
2) det stämmer, tänk på att du måste ha fritt eget kapital att dela ut också för att det ska funka!
3) japp
/Antti
Anmäl | 4 år sedan
Hej Bengt,
Det här är en situation som det ofta finns stora risker involverade i varför du bör diskutera det här med en skattejurist eller en revisor! Speciellt om du ska bo kvar i huset då det finns en förmånsproblematik som man behöver ta hänsyn till.
Robert
Anmäl | 4 år sedan
Hej Antti och Fredrik,
om jag läser huvudregeln rätt måsta man ta ut antingen 341.400 SEK + 5 % av bolagets totala löner eller 10 IBB, dvs minst 569.000 SEK i kontant ersättning (= nettolön ?) för att kvalificera för huvudregeln, hur kan då 365.000 räcka för Fredrik ? / Med vänlig hälsning Robert
Antti J. Niemi
Anmäl | 4 år sedan
Hej Robert,
I Fredriks case så är han ensam ägare och ensam anställd i bolaget och i och med att det räcker med att ta ut en lön på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets löner så kvalificerar han sig för huvudregeln iom att 365 000 kr då blir ett belopp högre än det.

Men kontanta löner menar jag att man inte får ta hänsyn till förmåner, möjligen något otydligt formulerat, men det är alltså bruttolön jag menar.

Hoppas att jag svarat på din fråga. /Antti
BengtOlof Sandberg
Anmäl | 4 år sedan
Skulle vilja förtydliga att, åtminstone så vitt jag förstår, det finns tre regler. Förenklingsregeln, Huvudregeln och Lönesummeregeln. Huvudregeln bygger på anskaffningsbeloppet av andelarna och om man använder Lönesummeregeln så kombinerar man dom två. Förenklingsregeln kan inte kombineras med någon annan. Har man flera bolag idag så får man ju bara använda Förenklingsregeln på ett bolag. Men huvudregeln, idag 11,09% på anskaffningsvärdet, får man alltid använda....
Så har jag i alla fall förstått det.
Anmäl | 4 år sedan
Hej BengtOlof,
Det är en intressant kommentar du gör. Det stämmer att man får göra en uppräkning omkostnadsbeloppet och man bara kan göra det i det fall man använder sig av huvudregeln. Huvudregeln är precis som du skriver inte begränsad till ett bolag så som förenklingsregeln är. Att man använder huvudregeln betyder i många fall att man räknar på löneunderlagen men om man har flera bolag där man inte tagit ut tillräcklig lön så räknas gränsbeloppet upp så som du beskriver. Det här blir ovanligt intressant i de fall så man har höga omkostnadsbelopp då huvudregeln, utan att man tar ut tillräcklig lön även kan ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

Ska man sedan använda sig av K10ans terminologi så ingår beräkningen av löneunderlag i huvudregeln, men det är ju bara en fråga om terminologi.

MvH
Antti
Irina
Anmäl | 4 år sedan
Tack Antti för din nderbara pedagogiska förklaringen!

Hälsningar

Irina Ericson, student i högskolan i Skövde
Sven
Anmäl | 4 år sedan
Hej
Jag startade ett aktiebolag i mars 2014.Kan jag ta ut utdelning för det första verksamhetsåret 2014 i Jan 2015?
Anmäl | 4 år sedan
Hej Sven,
Du får räkna upp ditt gränsbelopp med minst ett schablonbelopp & uppfyller du kraven för huvudregeln så kan du räkna på den. Sedan så behöver du också ett plusresultat som du kan dela ut. Tänk på att det är bolagsstämman som beslutar om utdelningen och inför det så behöver bokslut och årsredovisning vara klara.

Lycka till med nya företaget!

/Antti
Nicklas
Anmäl | 4 år sedan
Hej Anti,
jag har som ägare av en aktiebolag ej tagit lön under inkomstår 2014 utan bara betalat anställdas lön. Låt oss säga att jag har gjort en vinst på 500 000 kr och vill ta allt som aktieutdelning, hur mycket skatt ska jag betala totalt och hur mycket får jag i fickan så att säga? Tacksam för svar.
Anmäl | 4 år sedan
Hej Nicklas,
Om din vinst efter bolagsskatt är 500 000 kr och du startat bolaget under 2014 så får du tillgodoräkna dig ett schablonbelopp som för 2015 är 156 475 kr. 156 475 beskattas till 20%. Ägde du aktierna 1 januari 2014 så får du räkna med 2014 års schablon också vilket var 155 650 kr (såvida du inte utnyttjat det redan).

Resterande belopp skattar du för som lön.

Skatt på schablon 165 475 * 20% = 31295 kr
Skatt som lön 500 000 - 156 475 = 343 575 * 32% (kommunalskatt) 109 944 kr
Total skattekostnad 141 239 kr. Kvar efter skatt blir då 358 761 kr

Skatten på lön kan ju skilja sig ganska så mycket mellan olika orter mm men jag räknade på 32% och tog inte hänsyn till några grundavdrag mm.

Hoppas att jag har svarat på din fråga.
Antti
Nicklas
Anmäl | 4 år sedan
Hej Antii,
Tack så mycket för informationen. Jag har en följdfråga bara. Om jag förstått dig rätt så har jag rätt att beskatta 20% på 156 645 för 2014 och 2015 på en gång om jag har inte fortfarande utnyttjade det för 2014? Min fråga är jag startade mitt företag 2013 december och har ej deklarerat ännu, har jag fortfarande rätt att ta aktieutdelning för både 2014 och 2015 för 20% beskattning?
Anmäl | 4 år sedan
Hallå igen Nicklas,
Helt rätt, om du startat (stiftat) ditt bolag i december 2013 och beslutar om utdelning på stämma under 2015 så har ditt gränsbelopp ökat med schablonbeloppet för 2014 och schablonbeloppet för 2015.

/Antti
Anmäl | 4 år sedan
Jag har en fråga om beräkning av löneunderlaget. Om jag äger ett AB själv och detta AB är delägare av ett annat AB kallat AB 2.
AB2 ägs av totalt tre andra AB, kan vi alla som är ägare av våra egna AB räkna in löner för anställda i det gemensamma AB´ts anställdas löner?
Om vi kan, måste vi själva ta ut lön i det gemensamma AB 2 eller räcker det med att vi tar ut lön i våra egna AB?

Om vi använder oss av löneutdelningen i våra egna AB, kan vi väl inte använda oss av utdelning enligt schablon i det gemensamma AB 2.
Anmäl | 4 år sedan
Hej Annsofie,
Om något av de tre ägarbolagen äger mer än 50% av AB2, så får det bolaget räkna på löneunderlagen på AB2s löner, motsvarande sin ägarandel.

Äger man mindre än 50% så får man räkna på löneunderlag i sitt ägarbolag om ni tar tillräcklig lön alternativt en hel schablon, dvs inte på AB2s löneunderlag. Utdelningen mellan bolagen är skattefri.

Hoppas att jag svarat på din fråga!

God jul!!

/Antti
pmt
Anmäl | 4 år sedan
Jag har en fråga ang aktieutdelning. Har försökt läsa men blir bara förvirrad minst sagt. Startade AB 2014 med vinst 3,4 milj och betalade inga löner. Får jag inte ta
ut aktieutdelning 2,5 milj till 30% kapitalvinstskatt? Alla snackar löner hit och löner dit blankett K10 eller K12. Ska man inte använda blankett K12 i mitt fall.
Jag har endast 50 000 kr i aktiekapital.
Ytterst tacksam om jag får svar
Anmäl | 4 år sedan
Hej pmt,
Först ska du ta reda på om du omfattas av fåmansbolagsreglerna, (3:12) eller inte. Är du en ensam ägare så omfattas du av dem och ska deklarera din utdelning i blankett K10. Har du en passiv delägare till minst 30% så kan det vara så att du ska deklarera utdelningen i blankett K12.

Om du har landat i att det är i K10an du ska deklarera utdelningen så kommer du att bli beskattad till 20% upp till det belopp som kallas gränsbeloppet, utdelning över gränsbeloppet beskattas så som lön. Hur gränsbeloppet beräknas kan du läsa i min artikel ovan.

Landar du i att du ska deklarera utdelningen i blankett K12 så beskattas du till 25% på hela utdelningen.

Reglerna är inte jätteenkla och det är en del att hålla reda på. Behöver du ha hjälp med att reda ut din situation så föreslår jag att du kontaktar din revisor eller redovisningskonsult.

/Antti
Anmäl | 4 år sedan
Hej Anti,

Jag äger en AB som startades mitten av 2013. Vi ska ta aktieutdelning för 2014 och 2015 på en gång. Låt oss säga att vi hade en vinst på 400 000 och ska ta då 155 650 för 2014 och 156 475 för 2015 blir det totalt 312 000 som vi ska skatta 20%. Min fråga är över vi direkt 310 000 till våra konto eller 80% av 312 000, dvs 249 000? Hoppas du har förstått min fråga.

Mvh
Jonas
Anmäl | 4 år sedan
Hej Jonas,
Du kan gör hur du vill. Skatten på de 312 000 kronorna är du som privatperson skyldig att deklarera och betala in vilket betyder att du kan ta ut hela beloppet. Men en del lämnar kvar skatten i bolaget på ett avräkningskonto, för att betala in det till skatteverket när det är dags. Kan man hitta en riskfri alternativ placering under tiden som ger lite ränta så tycker jag att man ska ta ut pengarna .
Anmäl | 4 år sedan
Hej

Det står under "Tänk på att" - •Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.

Vilket år? Om jag startar ett AB nu (mitten av 2015) och gör en vinst på 450 000 sek. Kan jag då efter stämman 2016 ta utdelning enligt schablon utifrån resultatet 2015?

Mvh
Mats
Anmäl | 4 år sedan
Hej Mats,
Du får en schablon 1a januari 2016.
Japp. På utdelningar beslutade på stämma efter 1a januari så får du tillgodoräkna dig en schablon.
Anmäl | 3 år sedan
Hej.
Jag har startat Aktiebolag 2013. Börjat jobba januari 2014 dvs. nu blir det 2-års jubileum...
Har inte fått ngn lön än... (har c.a 100 000 i vinst / det blir 50 000 per år, om det har ngn betydelse?)

Kam jag ta ngn utdelning i alla fall?
Tack för svar.
Julia
Anmäl | 3 år sedan
Hej Julia,
Om du, från förra räkenskapsåret, har en vinst och du under innevarande räkenskapsår går med vinst, så bör du kunna besluta om utdelning på nästkommande årsstämma.

Mer info om hur stor utdelning du kan ta, när den ska deklareras och när skatten ska betalas hittar du på :

http://www.revideco.se/hur-stor-aktieutdelning-far-man-ta-famansbolag/
Anmäl | 3 år sedan
Hej, mitt AB har för närvarande brutet räkenskapsår med bokslut 160531. Funderar på att ändra till kalenderår vilket skulle betyda ett förkortat (7mån) räkenskapsår med bokslut 161231.

Har förmånen att bolaget går med bra vinst så min fråga är om man kan lyfta maximal utdelning efter bokslutet 160531 och sedan även för det förkortade räkenskapsåret med bokslut 161231?

Med vänlig hälsning,
Fredrik
Anmäl | 3 år sedan
Hej Fredrik,
Om du beslutar om utdelning på stämma avseende räkenskapsåret som slutar 160531 så beror din beskattningssituation på hur ditt gränsbelopp ser ut.

Antingen har du kvalificerat dig för huvudregeln genom att ta ut tillräcklig lön under kalenderåret 2015 alternativt så har ditt gränsbelopp räknats upp med ett schablonbelopp 1:a januari 2016 enligt förenklingsregeln (i vissa fall ger också uppräkning enligt huvudregeln ge ett högre gränsbelopp än schablonen utan att man tar ut tillräcklig lön).

Situationen är den samma på stämma avseende räkenskapsåret som slutar 20161231 med skillnaden att du räknar på löner under kalenderåret 2016 i huvudregeln.
Anmäl | 3 år sedan
Tack för snabbt och konkret svar Antti.
Anmäl | 3 år sedan
Hej igen Antti,

har ytterligare en fråga angående 3:12 reglerna och huvudregeln:

Jag är ensam ägare och enda anställd i mitt AB. Kan jag om jag uppfyller ovanstående årslönekriterie inklusive då 5% av totala lönesumman under 2015 ta ut utdelning enligt huvudregeln?

Har fått sagt till mig att jag måste ha en andra person anställd också för att det ska gå men tror själv att det är fel, någon som vet?

Med vänlig hälsning,
Fredrik
Anmäl | 3 år sedan
Hej igen Fredrik,
Nejdå, du behöver inte ha någon anställd i ditt AB förutom dig själv för att kunna utnyttja huvudregeln.
Anmäl | 2 år sedan
Hej!

Jag startade AB-t i maj 2016.
Kan jag använda huvudregeln i första rekenskapsåret i 2016 också för att ta ut utdelning?
Vi betalar ut cca 500 000 som lön och vinsten är cca 900 000.

Du skriver att "under 2015", men jag började 2016.

"Utdelning under 2016 som deklareras 2017

Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB)."
Anmäl | 2 år sedan
Hej Janos,
Du kommer att besluta om utdelning på en bolagsstämma under 2017- då det sker efter räkenskapsårets utgång.

Då kan du räkna upp ditt gränsbelopp med antingen en schablon alternativt med huvudregeln om du tagit ut tillräcklig lön under 2016. Utdelningen deklareras sedan 2018.

Hoppas att det var svar på din fråga!
/Antti

Läs mer om utdelning här: http://www.revideco.se/hur-stor-aktieutdelning-far-man-ta-famansbolag/
Anmäl | 2 år sedan
Ett AB som startas under "innevarande år" t ex 2016-06-10 - vad gäller då?

Ska löneunderlaget baseras på kalenderår, eller räcker det med 7:12?
- En ägare som innehar 100% av aktierna och omfattas av 3:12, inga anställda. Ska ägaren då ta ut 6 IBB + 5% eller räcker det med ((6 IBB / 12 x 7) + 5%), alternativt måste ta ut 9,6 IBB eller räcker det med (9,6 IBB) / 12 x 7, under inkomstår 2016.
Anmäl | 2 år sedan
Hej Jam-Zing
Din lön måste vara minst 6 IBB + 5% och alternativt 9,6 IBB för innevarande år att kunna räkna på löneunderlag oavsett hur länge du ägt bolaget. Ingen avräkning eller kvotering sker mao av dessa belopp.

Hoppas att jag svarat på din fråga!
/Antti
Anmäl | 2 år sedan
Hej! Jag driver just nu egen firma som konsult och tänkte konvertera till AB. Håller på att sätta mig in i allting. Jag jobbar för närvarande 75% på ett företag och tänkte jobba 25% för mitt AB. Årsinkomsten för företaget kommer ligga på 430 000kr och inkomsten till AB ca 550 000kr. Får jag ta utdelning från mitt företag enligt huvudregeln? Eller måste "lönen" betalas ut från det företag som utdelningen tas ifrån?

Med vänlig hälsning,
Joachim
Anmäl | 2 år sedan
Hej Joachim,
Lönen måste komma från det bolaget som du tar utdelning ifrån när du använder huvudregeln.
Anmäl | 2 år sedan
Hej!

Ny lätt och enkel fråga 🙂 Om jag konverterar min enskilda firma till AB nu i januari, kan jag då ta utdelning upp till gränsbeloppet 163 075kr nu under året alltså?

Tack för fint stöd!

Med vänlig hälsning,
Joachim
Anmäl | 2 år sedan
Hej igen Joachim,
Sorry men det blir fel. "Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång" betyder att du måste ha startat ditt AB redan under 2016 för att du ska kunna ta en utdelning under 2017 motsvarande en schablon.
Anmäl | 2 år sedan
Hej!

Tack! Så alltså kan jag inte ta någon lågbeskattad utdelning alls förrän nästa år, och då till troligtvis lägre gränsbelopp, för de pengar som kommer in i företaget i år?

Med vänlig hälsning,
Joachim
Anmäl | 2 år sedan
Hej igen Joachim, det stämmer. Men man behöver ju också ha ett bokslut innan man kan besluta om utdelning vilket skjuter på tidpunkten. Läs gärna mer om det på den här länken:

http://www.revideco.se/hur-stor-aktieutdelning-far-man-ta-famansbolag/

/Antti
Anmäl | 2 år sedan
Hej!
När får man tidigast ta ut schablonbelopp 2017 som deklareras 2018? Kan man göra ett uttag innan årets slut? Låt säga att jag har ett vilande bolag, kan jag ta ut schablonbeloppet redan nu? Jag undrar också om man kan göra överföring innan årsredovisningen är inskickad?

Mvh Ali
Anmäl | 2 år sedan
Hej Ali Al-Shatrawi,
Jag tror att du får svar på samtliga dina frågor i den här länken:

http://www.revideco.se/hur-stor-aktieutdelning-far-man-ta-famansbolag/
Anmäl | 2 år sedan
Hej Antti,

Har sedan den 1 januari 2017 startat en konsultverksamhet i AB.
Bolaget som varit vilande under några år har jag ägt sedan flera år.
Finns det krav på att ta ut lön från Bolaget för att få utnyttja utdelnings
möjligheten enligt förenklingsregeln?

Tack på förhand

Med vänlig hälsning Mats
Anmäl | 2 år sedan
Hej Mats,
Det finns inte något lönekrav kopplat till förenklingsregeln.

/Antti
Anmäl | 2 år sedan
Regeringen har den 22 mars 2017 lämnat ett nytt förslag på utformning av 3:12 regelverket. Ett förslag som är mer gynsammt för Sveriges företagare. När jag gått igenom detaljerna kommer jag att uppdatera min artikel.

Mer info finns på: https://www.revideco.se/spannande-utveckling-312-debatten/
Anmäl | 1 år sedan
Regering slopar remissförslagen, bra.

Ingen förändring alls mao.
Anmäl | 1 år sedan
Hej Fredrik,
Vilka trevliga nyheter!

För er som ser det här och vill läsa mer, kolla här:

https://www.revideco.se/312-forslaget-slopas/

Jag kommer att uppdatera min artikel ovan inom kort.