Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2018

Dela artikeln
Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2018

3:12-regelverket styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel - läs här.

Oförändrade 3:12 regler 2018

2017 försökte regeringen förändra 3:12 reglerna, tanken var att regelverket inte längre skulle vara fullt så gynnsamt som tidigare. Förslaget blev hårt ansatt och regeringen drog tillbaka förslaget innebärande att regelverket lämnats oförändrat jämfört med 2017, med undantag för beloppsmässiga uppräkningar.

Ditt gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ditt gränsbelopp. Endast utdelning under ditt gränsbelopp blir beskattat till 20 %.

Det finns två sätt att beräkna ditt gränsbelopp, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger dig det högsta gränsbeloppet.

312-kalkylatorn

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att ditt gränsbelopp räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för 2017: 163 075 kr
  • Schablonbelopp för 2018: 169 125 kr
  • Schablonbelopp för 2019: 171 875 kr

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets totala löner. Underlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du använda 50 % av bolagets löneunderlag som ditt gränsbelopp. Huvudregeln kan ge betydligt högre gränsbelopp än förenklingsregeln om bolaget har stora löner.

Här är minimilönegränserna för att kvalificera sig för huvudregeln:

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2019 som deklareras 2020

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2019 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2018 på minst 375 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 600 000 kr (9,6 IBB)

Och se upp i följande situationer:

  • Om du äger mindre än 4 % - här finns en spärr mot löneunderlag som behöver tas hänsyn till.
  • Innan exit, då bör det ses över om köpeskillingen understiger ditt gränsbelopp och om inte – vilka andra alternativ som finns tillgängliga för dig. 
  • Om du äger flera bolag bör det ses över att rätt regel används i rätt bolag då det finns begränsningar som behöver tas hänsyn till. 
  • Om du nyligen startat ditt bolag – här bör det ses över från och med när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln och om du kvalificerar dig för huvudregeln. 
  • Om du äger via holdingbolag bör både frågan om dubbel koncerntillhörighet och löneuttag ses över.
  • Om du ökat eller minskat ditt ägande i bolaget – det påverkar beräkningen av både förenklingsregeln och huvudregeln.
  • Om du planerar att ge bort dina aktier alternativt sälja dem för ett mindre belopp. Här är det enkelt att gå fel med stora konsekvenser och det finns flertalet rättsfall att ta hänsyn till.
  • Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga.
  • Om du planerar att ta en större utdelning än ditt gränsbelopp, bör hänsyn tas till takbelopp och ditt löneuttag under året.

Vanligaste felen

Om jag skulle summera de vanligaste felen jag stött på genom åren så handlar det ofta tillräcklig lön. Det har visat sig att det inte alltid är solklart vad som ingår i lön och hur man ska räkna. Lyckligtvis är de frågorna oftast hanterbara såvida man gör det i tid, värre är det med ovan ägarrelaterade händelser som man ofta inte genomlyst ordentligt, ja ibland inte alls. Här kan skattepåverkan mellan olika alternativ vara milsvid varför mitt råd är att ta hjälp av en erfaren konsult eller revisor om du inte själv satt dig in i frågorna. Och se nu till att göra det innan du gör en förändring då det ofta inte finns något att göra för att rädda upp situationen i efterhand. Flera byråer på marknaden erbjuder en 3:12 hjälp om du vill ha hjälp med att räkna eller säkerställa effekterna av ägarförändringar.

Kommentarer

  • mats hansson
    mats hansson tisdag, 26 maj 2015

    Hej

    Det står under "Tänk på att" - •Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.

    Vilket år? Om jag startar ett AB nu (mitten av 2015) och gör en vinst på 450 000 sek. Kan jag då efter stämman 2016 ta utdelning enligt schablon utifrån resultatet 2015?

    Mvh
    Mats

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 24 februari 2015

    Hej Jonas,
    Du kan gör hur du vill. Skatten på de 312 000 kronorna är du som privatperson skyldig att deklarera och betala in vilket betyder att du kan ta ut hela beloppet. Men en del lämnar kvar skatten i bolaget på ett avräkningskonto, för att betala in det till skatteverket när det är dags. Kan man hitta en riskfri alternativ placering under tiden som ger lite ränta så tycker jag att man ska ta ut pengarna .

  • Jonas
    Jonas tisdag, 24 februari 2015

    Hej Anti,

    Jag äger en AB som startades mitten av 2013. Vi ska ta aktieutdelning för 2014 och 2015 på en gång. Låt oss säga att vi hade en vinst på 400 000 och ska ta då 155 650 för 2014 och 156 475 för 2015 blir det totalt 312 000 som vi ska skatta 20%. Min fråga är över vi direkt 310 000 till våra konto eller 80% av 312 000, dvs 249 000? Hoppas du har förstått min fråga.

    Mvh
    Jonas

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 04 februari 2015

    Hej pmt,
    Först ska du ta reda på om du omfattas av fåmansbolagsreglerna, (3:12) eller inte. Är du en ensam ägare så omfattas du av dem och ska deklarera din utdelning i blankett K10. Har du en passiv delägare till minst 30% så kan det vara så att du ska deklarera utdelningen i blankett K12.

    Om du har landat i att det är i K10an du ska deklarera utdelningen så kommer du att bli beskattad till 20% upp till det belopp som kallas gränsbeloppet, utdelning över gränsbeloppet beskattas så som lön. Hur gränsbeloppet beräknas kan du läsa i min artikel ovan.

    Landar du i att du ska deklarera utdelningen i blankett K12 så beskattas du till 25% på hela utdelningen.

    Reglerna är inte jätteenkla och det är en del att hålla reda på. Behöver du ha hjälp med att reda ut din situation så föreslår jag att du kontaktar din revisor eller redovisningskonsult.

    /Antti

  • pmt
    pmt tisdag, 03 februari 2015

    Jag har en fråga ang aktieutdelning. Har försökt läsa men blir bara förvirrad minst sagt. Startade AB 2014 med vinst 3,4 milj och betalade inga löner. Får jag inte ta
    ut aktieutdelning 2,5 milj till 30% kapitalvinstskatt? Alla snackar löner hit och löner dit blankett K10 eller K12. Ska man inte använda blankett K12 i mitt fall.
    Jag har endast 50 000 kr i aktiekapital.
    Ytterst tacksam om jag får svar

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 23 december 2014

    Hej Annsofie,
    Om något av de tre ägarbolagen äger mer än 50% av AB2, så får det bolaget räkna på löneunderlagen på AB2s löner, motsvarande sin ägarandel.

    Äger man mindre än 50% så får man räkna på löneunderlag i sitt ägarbolag om ni tar tillräcklig lön alternativt en hel schablon, dvs inte på AB2s löneunderlag. Utdelningen mellan bolagen är skattefri.

    Hoppas att jag svarat på din fråga!

    God jul!!

    /Antti

  • Annsofie Isaksson
    Annsofie Isaksson onsdag, 17 december 2014

    Jag har en fråga om beräkning av löneunderlaget. Om jag äger ett AB själv och detta AB är delägare av ett annat AB kallat AB 2.
    AB2 ägs av totalt tre andra AB, kan vi alla som är ägare av våra egna AB räkna in löner för anställda i det gemensamma AB´ts anställdas löner?
    Om vi kan, måste vi själva ta ut lön i det gemensamma AB 2 eller räcker det med att vi tar ut lön i våra egna AB?

    Om vi använder oss av löneutdelningen i våra egna AB, kan vi väl inte använda oss av utdelning enligt schablon i det gemensamma AB 2.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 24 november 2014

    Hallå igen Nicklas,
    Helt rätt, om du startat (stiftat) ditt bolag i december 2013 och beslutar om utdelning på stämma under 2015 så har ditt gränsbelopp ökat med schablonbeloppet för 2014 och schablonbeloppet för 2015.

    /Antti

  • Nicklas
    Nicklas lördag, 22 november 2014

    Hej Antii,
    Tack så mycket för informationen. Jag har en följdfråga bara. Om jag förstått dig rätt så har jag rätt att beskatta 20% på 156 645 för 2014 och 2015 på en gång om jag har inte fortfarande utnyttjade det för 2014? Min fråga är jag startade mitt företag 2013 december och har ej deklarerat ännu, har jag fortfarande rätt att ta aktieutdelning för både 2014 och 2015 för 20% beskattning?

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi fredag, 21 november 2014

    Hej Nicklas,
    Om din vinst efter bolagsskatt är 500 000 kr och du startat bolaget under 2014 så får du tillgodoräkna dig ett schablonbelopp som för 2015 är 156 475 kr. 156 475 beskattas till 20%. Ägde du aktierna 1 januari 2014 så får du räkna med 2014 års schablon också vilket var 155 650 kr (såvida du inte utnyttjat det redan).

    Resterande belopp skattar du för som lön.

    Skatt på schablon 165 475 * 20% = 31295 kr
    Skatt som lön 500 000 - 156 475 = 343 575 * 32% (kommunalskatt) 109 944 kr
    Total skattekostnad 141 239 kr. Kvar efter skatt blir då 358 761 kr

    Skatten på lön kan ju skilja sig ganska så mycket mellan olika orter mm men jag räknade på 32% och tog inte hänsyn till några grundavdrag mm.

    Hoppas att jag har svarat på din fråga.
    Antti

Flest reaktioner i veckan

Välj kommun från listan