Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2017

Dela artikeln
torsdag, 13 april 2017 71
Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2017

UPPDATERING EFTER SENASTE HÄNDELSERNA:

Regeringen lämnade ett utkast till lagrådsremiss den 22 mars 2017 som förändrade spelplanen ytterligare en gång i fråga om hur fåmansföretagare kommer att beskattas för utdelning framöver. I den här artikeln så har jag sammanfattat regelverket hur det ser ut 2017 samt de nu föreslagna förändringarna.

Jag har också skrivit en sammanfattning om regeringens utkast, läs den här om du vill fördjupa dig.

Utkastet är inte fullt lika dåligt för Sveriges småföretagare som det ursprungliga betänkandet som lämnades av Utredningen om översyn av 3:12-reglerna i november 2016, men fortfarande så föreslår regeringen att skattesituationen ska försämras för samtliga som omfattas av regelverket.

Revidecos VD Erik Emilsson kommenterar utkastet ”Det blir fortfarande sämre för alla företagare

3:12 regelverket 2017

3:12-reglerna är de regler som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel läs här.

Gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ett värde som kallas gränsbeloppet. Endast utdelning under gränsbeloppet blir beskattat till 20 %. Skatten förblir 20 % på utdelningar under gränsbeloppet som beslutas under 2017, men om regeringens utkast till lagrådsremiss blir lag så ökar beskattningen till 25 % för utdelningar under gränsbeloppet som beslutas 2018.

312-kalkylatornDet finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2016 159 775 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2017 163 075 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2018 lämnas på samma nivå som 2017, exakt belopp beror på vad inkomstbasbeloppet 2018 beslutas bli.

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

OBS: Detta föreslås att ändras from 1 januari 2018 till en trappa på 15, 30 respektive 40 % och att trappan ska beräknas för varje ägare för sig.

  • 15 % av delägarens andel av löner upp till 6 inkomstbasbelopp (369 000 kr)
  • 30 % av delägarens andel av löner mellan 6 och 60 inkomstbasbelopp (369 000 kr – 3 690 000 kr)
  • 40 % av delägarens andel av löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 690 000 kr)

Beräkningen för löneunderlag föreslås bli individbaserad med undantag för att närstående ska beräkna utrymmet gemensamt. En mycket stor försämring jämfört med nuvarande regelverk men gäller som sagt inte förrän from 2018 om förslaget röstas igenom. För utdelningar under 2017 gäller 50 % av kontanta löner 2016.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2016 som deklareras 2017

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB)

Och om jag beslutar om en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

OBS: Om förslaget röstas igenom så införs ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst. Förslaget innebär ett gemensamt takbelopp om 120 inkomstbasbelopp (7 380 000 kr för 2017) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år föreslås få inkluderas i takbeloppet.

4 % spärren

Idag kan löneunderlag kan bara beräknas i huvudregeln om du äger mer än 4 % av aktierna i bolaget. Om du har ett högt omkostnadsbelopp så kan det vara så att huvudregeln ger ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln, det på grund av att viss uppräkning får ske varje år.

OBS: 4 % spärren som exkluderat ägare med en mindre ägarandel än 4 % från uppräkning av det lönebaserade utrymmet, ersätts med en spärr där det lönebaserade utrymmet maximalt får uppgå till 1/4 av det egna (och närståendes) kontanta ersättning från företaget inklusive dotterbolag, om förslaget röstas igenom.

Tänk på att:

  • Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning en annan gång. Men att utdelning under 2017 beskattas till 20 % och om förslaget röstas igenom så beskattas utdelning from 2018 till 25 % (till den del som är under gränsbeloppet).
  • Säljer du dina aktier så beräknas beskattningen av vinsten efter sparade gränsbelopp.
  • Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen, sk nettolöneavdrag. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
  • Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.
  • Förenklingsregeln är begränsad så att du bara kan räkna med ett schablonbelopp från ett bolag, inte flera bolag under 2017. OBS Och om förslaget röstas igenom så kan du bara använda dig av antingen förenklingsregeln (på ett bolag) eller huvudregeln (på samtliga dina bolag) from 2018, innebärande att du inte kan kombinera reglerna om du äger flera bolag. Använder du förenklingsregeln på ett bolag så diskvalificerar du dig mao från att använda huvudregeln på andra bolag det året.
  • Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
  • Huvudregeln kan max kan beräknas till 50 gånger din egen eller närståendes kontanta lön. 
  • Löner i dotterbolag får tas med i beräkningen av huvudregeln om dotterbolaget ägs till mer än 50 %.

De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.

Summering – till hösten vet vi mer

De delar av regeringens utkast till lagrådsremiss som inte tidigare varit ute på remiss skickades den 22 mars 2017 ut på remiss. Remisstiden går ut den 24 april. Efter remisstidens slut presenteras antagligen en slutlig lagrådsremiss. Lagrådet har sedan i uppgift att uttala sig om förslaget är i enlighet med grundlagar och övrig lagstiftning på området och om syftet med förslaget uppnås. Efter det återkommer Regeringen med ett slutligt lagförslag. Förändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2018.

Kommentarer

  • Jonas
    Jonas tisdag, 24 februari 2015

    Hej Anti,

    Jag äger en AB som startades mitten av 2013. Vi ska ta aktieutdelning för 2014 och 2015 på en gång. Låt oss säga att vi hade en vinst på 400 000 och ska ta då 155 650 för 2014 och 156 475 för 2015 blir det totalt 312 000 som vi ska skatta 20%. Min fråga är över vi direkt 310 000 till våra konto eller 80% av 312 000, dvs 249 000? Hoppas du har förstått min fråga.

    Mvh
    Jonas

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 04 februari 2015

    Hej pmt,
    Först ska du ta reda på om du omfattas av fåmansbolagsreglerna, (3:12) eller inte. Är du en ensam ägare så omfattas du av dem och ska deklarera din utdelning i blankett K10. Har du en passiv delägare till minst 30% så kan det vara så att du ska deklarera utdelningen i blankett K12.

    Om du har landat i att det är i K10an du ska deklarera utdelningen så kommer du att bli beskattad till 20% upp till det belopp som kallas gränsbeloppet, utdelning över gränsbeloppet beskattas så som lön. Hur gränsbeloppet beräknas kan du läsa i min artikel ovan.

    Landar du i att du ska deklarera utdelningen i blankett K12 så beskattas du till 25% på hela utdelningen.

    Reglerna är inte jätteenkla och det är en del att hålla reda på. Behöver du ha hjälp med att reda ut din situation så föreslår jag att du kontaktar din revisor eller redovisningskonsult.

    /Antti

  • pmt
    pmt tisdag, 03 februari 2015

    Jag har en fråga ang aktieutdelning. Har försökt läsa men blir bara förvirrad minst sagt. Startade AB 2014 med vinst 3,4 milj och betalade inga löner. Får jag inte ta
    ut aktieutdelning 2,5 milj till 30% kapitalvinstskatt? Alla snackar löner hit och löner dit blankett K10 eller K12. Ska man inte använda blankett K12 i mitt fall.
    Jag har endast 50 000 kr i aktiekapital.
    Ytterst tacksam om jag får svar

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 23 december 2014

    Hej Annsofie,
    Om något av de tre ägarbolagen äger mer än 50% av AB2, så får det bolaget räkna på löneunderlagen på AB2s löner, motsvarande sin ägarandel.

    Äger man mindre än 50% så får man räkna på löneunderlag i sitt ägarbolag om ni tar tillräcklig lön alternativt en hel schablon, dvs inte på AB2s löneunderlag. Utdelningen mellan bolagen är skattefri.

    Hoppas att jag svarat på din fråga!

    God jul!!

    /Antti

  • Annsofie Isaksson
    Annsofie Isaksson onsdag, 17 december 2014

    Jag har en fråga om beräkning av löneunderlaget. Om jag äger ett AB själv och detta AB är delägare av ett annat AB kallat AB 2.
    AB2 ägs av totalt tre andra AB, kan vi alla som är ägare av våra egna AB räkna in löner för anställda i det gemensamma AB´ts anställdas löner?
    Om vi kan, måste vi själva ta ut lön i det gemensamma AB 2 eller räcker det med att vi tar ut lön i våra egna AB?

    Om vi använder oss av löneutdelningen i våra egna AB, kan vi väl inte använda oss av utdelning enligt schablon i det gemensamma AB 2.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 24 november 2014

    Hallå igen Nicklas,
    Helt rätt, om du startat (stiftat) ditt bolag i december 2013 och beslutar om utdelning på stämma under 2015 så har ditt gränsbelopp ökat med schablonbeloppet för 2014 och schablonbeloppet för 2015.

    /Antti

  • Nicklas
    Nicklas lördag, 22 november 2014

    Hej Antii,
    Tack så mycket för informationen. Jag har en följdfråga bara. Om jag förstått dig rätt så har jag rätt att beskatta 20% på 156 645 för 2014 och 2015 på en gång om jag har inte fortfarande utnyttjade det för 2014? Min fråga är jag startade mitt företag 2013 december och har ej deklarerat ännu, har jag fortfarande rätt att ta aktieutdelning för både 2014 och 2015 för 20% beskattning?

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi fredag, 21 november 2014

    Hej Nicklas,
    Om din vinst efter bolagsskatt är 500 000 kr och du startat bolaget under 2014 så får du tillgodoräkna dig ett schablonbelopp som för 2015 är 156 475 kr. 156 475 beskattas till 20%. Ägde du aktierna 1 januari 2014 så får du räkna med 2014 års schablon också vilket var 155 650 kr (såvida du inte utnyttjat det redan).

    Resterande belopp skattar du för som lön.

    Skatt på schablon 165 475 * 20% = 31295 kr
    Skatt som lön 500 000 - 156 475 = 343 575 * 32% (kommunalskatt) 109 944 kr
    Total skattekostnad 141 239 kr. Kvar efter skatt blir då 358 761 kr

    Skatten på lön kan ju skilja sig ganska så mycket mellan olika orter mm men jag räknade på 32% och tog inte hänsyn till några grundavdrag mm.

    Hoppas att jag har svarat på din fråga.
    Antti

  • Nicklas
    Nicklas fredag, 21 november 2014

    Hej Anti,
    jag har som ägare av en aktiebolag ej tagit lön under inkomstår 2014 utan bara betalat anställdas lön. Låt oss säga att jag har gjort en vinst på 500 000 kr och vill ta allt som aktieutdelning, hur mycket skatt ska jag betala totalt och hur mycket får jag i fickan så att säga? Tacksam för svar.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 10 november 2014

    Hej Sven,
    Du får räkna upp ditt gränsbelopp med minst ett schablonbelopp & uppfyller du kraven för huvudregeln så kan du räkna på den. Sedan så behöver du också ett plusresultat som du kan dela ut. Tänk på att det är bolagsstämman som beslutar om utdelningen och inför det så behöver bokslut och årsredovisning vara klara.

    Lycka till med nya företaget!

    /Antti

Senaste nytt

Flest reaktioner i veckan

Välj kommun från listan