Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2017

Dela artikeln
onsdag, 30 augusti 2017 73
Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2017

UPPDATERING EFTER SENASTE HÄNDELSERNA:

Regeringen har den 26 augusti 2017 beslutat att inte gå vidare med det kritiserade förslaget om försämrade 3:12 regler. 3:12 reglerna styr hur utdelning blir beskattad hos ägare till fåmansföretag. Här är en summering av hur reglerna ser ut idag.

Revidecos VD Erik Emilsson kommenterar slopandet av förslaget ”förutsägbarhet önskvärd” Läs kommentaren här.

3:12 regelverket 2017

3:12-reglerna är de regler som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel läs här.

Gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ett värde som kallas gränsbeloppet. Endast utdelning under gränsbeloppet blir beskattat till 20 %.
Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

312-kalkylatorn

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2016 159 775 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2017 163 075 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2018 lämnas på samma nivå som 2017, exakt belopp beror på vad inkomstbasbeloppet 2018 beslutas bli.

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2016 som deklareras 2017

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB)

Och om jag beslutar om en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

4 % spärren

Idag kan löneunderlag bara beräknas i huvudregeln om du äger mer än 4 % av aktierna i bolaget. Om du har ett högt omkostnadsbelopp så kan det vara så att huvudregeln ger ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln, det på grund av att viss uppräkning får ske varje år.

Tänk på att:

  • Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning en annan gång.
  • Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen, sk nettolöneavdrag. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
  • Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.
  • Förenklingsregeln är begränsad så att du bara kan räkna med ett schablonbelopp från ett bolag, inte flera bolag.
  • Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
  • Huvudregeln kan max beräknas till 50 gånger din egen eller närståendes kontanta lön. 
  • Löner i dotterbolag får tas med i beräkningen av huvudregeln om dotterbolaget ägs till mer än 50 %.

De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.

Summering – vilken berg-och dalbana

Att regeringen planerade att försämra förutsättningarna för lågbeskattad utdelning spred sig snabbt. Många var upprörda och frågorna många, förslaget förändrades och många var fortsatt kritiska. Som en avslutning på den berg- och dalbana som regeringen tagit Företagar-Sverige på dras förslaget in och vi är tillbaka på perrongen med de gamla reglerna som plötsligt, i förhållande till de nervpirrande försämringarna vi stod inför, framstår som både trygga och inte alls så krångliga. Vi får väl se hur länge vi tycker så.

Kommentarer

  • Nicklas
    Nicklas fredag, 21 november 2014

    Hej Anti,
    jag har som ägare av en aktiebolag ej tagit lön under inkomstår 2014 utan bara betalat anställdas lön. Låt oss säga att jag har gjort en vinst på 500 000 kr och vill ta allt som aktieutdelning, hur mycket skatt ska jag betala totalt och hur mycket får jag i fickan så att säga? Tacksam för svar.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 10 november 2014

    Hej Sven,
    Du får räkna upp ditt gränsbelopp med minst ett schablonbelopp & uppfyller du kraven för huvudregeln så kan du räkna på den. Sedan så behöver du också ett plusresultat som du kan dela ut. Tänk på att det är bolagsstämman som beslutar om utdelningen och inför det så behöver bokslut och årsredovisning vara klara.

    Lycka till med nya företaget!

    /Antti

  • Sven
    Sven söndag, 09 november 2014

    Hej
    Jag startade ett aktiebolag i mars 2014.Kan jag ta ut utdelning för det första verksamhetsåret 2014 i Jan 2015?

  • Irina
    Irina onsdag, 05 november 2014

    Tack Antti för din nderbara pedagogiska förklaringen!

    Hälsningar

    Irina Ericson, student i högskolan i Skövde

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 28 oktober 2014

    Hej BengtOlof,
    Det är en intressant kommentar du gör. Det stämmer att man får göra en uppräkning omkostnadsbeloppet och man bara kan göra det i det fall man använder sig av huvudregeln. Huvudregeln är precis som du skriver inte begränsad till ett bolag så som förenklingsregeln är. Att man använder huvudregeln betyder i många fall att man räknar på löneunderlagen men om man har flera bolag där man inte tagit ut tillräcklig lön så räknas gränsbeloppet upp så som du beskriver. Det här blir ovanligt intressant i de fall så man har höga omkostnadsbelopp då huvudregeln, utan att man tar ut tillräcklig lön även kan ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

    Ska man sedan använda sig av K10ans terminologi så ingår beräkningen av löneunderlag i huvudregeln, men det är ju bara en fråga om terminologi.

    MvH
    Antti

  • BengtOlof Sandberg
    BengtOlof Sandberg söndag, 26 oktober 2014

    Skulle vilja förtydliga att, åtminstone så vitt jag förstår, det finns tre regler. Förenklingsregeln, Huvudregeln och Lönesummeregeln. Huvudregeln bygger på anskaffningsbeloppet av andelarna och om man använder Lönesummeregeln så kombinerar man dom två. Förenklingsregeln kan inte kombineras med någon annan. Har man flera bolag idag så får man ju bara använda Förenklingsregeln på ett bolag. Men huvudregeln, idag 11,09% på anskaffningsvärdet, får man alltid använda....
    Så har jag i alla fall förstått det.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi torsdag, 09 oktober 2014

    Hej Robert,
    I Fredriks case så är han ensam ägare och ensam anställd i bolaget och i och med att det räcker med att ta ut en lön på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets löner så kvalificerar han sig för huvudregeln iom att 365 000 kr då blir ett belopp högre än det.

    Men kontanta löner menar jag att man inte får ta hänsyn till förmåner, möjligen något otydligt formulerat, men det är alltså bruttolön jag menar.

    Hoppas att jag svarat på din fråga. /Antti

  • Robert
    Robert torsdag, 09 oktober 2014

    Hej Antti och Fredrik,
    om jag läser huvudregeln rätt måsta man ta ut antingen 341.400 SEK + 5 % av bolagets totala löner eller 10 IBB, dvs minst 569.000 SEK i kontant ersättning (= nettolön ?) för att kvalificera för huvudregeln, hur kan då 365.000 räcka för Fredrik ? / Med vänlig hälsning Robert

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 12 augusti 2014

    Hej Bengt,
    Det här är en situation som det ofta finns stora risker involverade i varför du bör diskutera det här med en skattejurist eller en revisor! Speciellt om du ska bo kvar i huset då det finns en förmånsproblematik som man behöver ta hänsyn till.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 12 augusti 2014

    Hej Fredrik,
    1) ja
    2) det stämmer, tänk på att du måste ha fritt eget kapital att dela ut också för att det ska funka!
    3) japp
    /Antti

Senaste nytt

Flest reaktioner i veckan

Välj kommun från listan