Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2017

Dela artikeln
torsdag, 13 april 2017 71
Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2017

UPPDATERING EFTER SENASTE HÄNDELSERNA:

Regeringen lämnade ett utkast till lagrådsremiss den 22 mars 2017 som förändrade spelplanen ytterligare en gång i fråga om hur fåmansföretagare kommer att beskattas för utdelning framöver. I den här artikeln så har jag sammanfattat regelverket hur det ser ut 2017 samt de nu föreslagna förändringarna.

Jag har också skrivit en sammanfattning om regeringens utkast, läs den här om du vill fördjupa dig.

Utkastet är inte fullt lika dåligt för Sveriges småföretagare som det ursprungliga betänkandet som lämnades av Utredningen om översyn av 3:12-reglerna i november 2016, men fortfarande så föreslår regeringen att skattesituationen ska försämras för samtliga som omfattas av regelverket.

Revidecos VD Erik Emilsson kommenterar utkastet ”Det blir fortfarande sämre för alla företagare

3:12 regelverket 2017

3:12-reglerna är de regler som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel läs här.

Gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ett värde som kallas gränsbeloppet. Endast utdelning under gränsbeloppet blir beskattat till 20 %. Skatten förblir 20 % på utdelningar under gränsbeloppet som beslutas under 2017, men om regeringens utkast till lagrådsremiss blir lag så ökar beskattningen till 25 % för utdelningar under gränsbeloppet som beslutas 2018.

312-kalkylatornDet finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2016 159 775 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2017 163 075 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2018 lämnas på samma nivå som 2017, exakt belopp beror på vad inkomstbasbeloppet 2018 beslutas bli.

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

OBS: Detta föreslås att ändras from 1 januari 2018 till en trappa på 15, 30 respektive 40 % och att trappan ska beräknas för varje ägare för sig.

  • 15 % av delägarens andel av löner upp till 6 inkomstbasbelopp (369 000 kr)
  • 30 % av delägarens andel av löner mellan 6 och 60 inkomstbasbelopp (369 000 kr – 3 690 000 kr)
  • 40 % av delägarens andel av löner överstigande 60 inkomstbasbelopp (3 690 000 kr)

Beräkningen för löneunderlag föreslås bli individbaserad med undantag för att närstående ska beräkna utrymmet gemensamt. En mycket stor försämring jämfört med nuvarande regelverk men gäller som sagt inte förrän from 2018 om förslaget röstas igenom. För utdelningar under 2017 gäller 50 % av kontanta löner 2016.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2016 som deklareras 2017

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB)

Och om jag beslutar om en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % – 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

OBS: Om förslaget röstas igenom så införs ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst. Förslaget innebär ett gemensamt takbelopp om 120 inkomstbasbelopp (7 380 000 kr för 2017) per år. Tilläggsköpeskillingar som utfaller senare år föreslås få inkluderas i takbeloppet.

4 % spärren

Idag kan löneunderlag kan bara beräknas i huvudregeln om du äger mer än 4 % av aktierna i bolaget. Om du har ett högt omkostnadsbelopp så kan det vara så att huvudregeln ger ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln, det på grund av att viss uppräkning får ske varje år.

OBS: 4 % spärren som exkluderat ägare med en mindre ägarandel än 4 % från uppräkning av det lönebaserade utrymmet, ersätts med en spärr där det lönebaserade utrymmet maximalt får uppgå till 1/4 av det egna (och närståendes) kontanta ersättning från företaget inklusive dotterbolag, om förslaget röstas igenom.

Tänk på att:

  • Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning en annan gång. Men att utdelning under 2017 beskattas till 20 % och om förslaget röstas igenom så beskattas utdelning from 2018 till 25 % (till den del som är under gränsbeloppet).
  • Säljer du dina aktier så beräknas beskattningen av vinsten efter sparade gränsbelopp.
  • Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen, sk nettolöneavdrag. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
  • Förenklingsregeln får endast användas om du ägt aktierna vid årets ingång.
  • Förenklingsregeln är begränsad så att du bara kan räkna med ett schablonbelopp från ett bolag, inte flera bolag under 2017. OBS Och om förslaget röstas igenom så kan du bara använda dig av antingen förenklingsregeln (på ett bolag) eller huvudregeln (på samtliga dina bolag) from 2018, innebärande att du inte kan kombinera reglerna om du äger flera bolag. Använder du förenklingsregeln på ett bolag så diskvalificerar du dig mao från att använda huvudregeln på andra bolag det året.
  • Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
  • Huvudregeln kan max kan beräknas till 50 gånger din egen eller närståendes kontanta lön. 
  • Löner i dotterbolag får tas med i beräkningen av huvudregeln om dotterbolaget ägs till mer än 50 %.

De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.

Summering – till hösten vet vi mer

De delar av regeringens utkast till lagrådsremiss som inte tidigare varit ute på remiss skickades den 22 mars 2017 ut på remiss. Remisstiden går ut den 24 april. Efter remisstidens slut presenteras antagligen en slutlig lagrådsremiss. Lagrådet har sedan i uppgift att uttala sig om förslaget är i enlighet med grundlagar och övrig lagstiftning på området och om syftet med förslaget uppnås. Efter det återkommer Regeringen med ett slutligt lagförslag. Förändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2018.

Kommentarer

  • Sven
    Sven söndag, 09 november 2014

    Hej
    Jag startade ett aktiebolag i mars 2014.Kan jag ta ut utdelning för det första verksamhetsåret 2014 i Jan 2015?

  • Irina
    Irina onsdag, 05 november 2014

    Tack Antti för din nderbara pedagogiska förklaringen!

    Hälsningar

    Irina Ericson, student i högskolan i Skövde

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 28 oktober 2014

    Hej BengtOlof,
    Det är en intressant kommentar du gör. Det stämmer att man får göra en uppräkning omkostnadsbeloppet och man bara kan göra det i det fall man använder sig av huvudregeln. Huvudregeln är precis som du skriver inte begränsad till ett bolag så som förenklingsregeln är. Att man använder huvudregeln betyder i många fall att man räknar på löneunderlagen men om man har flera bolag där man inte tagit ut tillräcklig lön så räknas gränsbeloppet upp så som du beskriver. Det här blir ovanligt intressant i de fall så man har höga omkostnadsbelopp då huvudregeln, utan att man tar ut tillräcklig lön även kan ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

    Ska man sedan använda sig av K10ans terminologi så ingår beräkningen av löneunderlag i huvudregeln, men det är ju bara en fråga om terminologi.

    MvH
    Antti

  • BengtOlof Sandberg
    BengtOlof Sandberg söndag, 26 oktober 2014

    Skulle vilja förtydliga att, åtminstone så vitt jag förstår, det finns tre regler. Förenklingsregeln, Huvudregeln och Lönesummeregeln. Huvudregeln bygger på anskaffningsbeloppet av andelarna och om man använder Lönesummeregeln så kombinerar man dom två. Förenklingsregeln kan inte kombineras med någon annan. Har man flera bolag idag så får man ju bara använda Förenklingsregeln på ett bolag. Men huvudregeln, idag 11,09% på anskaffningsvärdet, får man alltid använda....
    Så har jag i alla fall förstått det.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi torsdag, 09 oktober 2014

    Hej Robert,
    I Fredriks case så är han ensam ägare och ensam anställd i bolaget och i och med att det räcker med att ta ut en lön på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets löner så kvalificerar han sig för huvudregeln iom att 365 000 kr då blir ett belopp högre än det.

    Men kontanta löner menar jag att man inte får ta hänsyn till förmåner, möjligen något otydligt formulerat, men det är alltså bruttolön jag menar.

    Hoppas att jag svarat på din fråga. /Antti

  • Robert
    Robert torsdag, 09 oktober 2014

    Hej Antti och Fredrik,
    om jag läser huvudregeln rätt måsta man ta ut antingen 341.400 SEK + 5 % av bolagets totala löner eller 10 IBB, dvs minst 569.000 SEK i kontant ersättning (= nettolön ?) för att kvalificera för huvudregeln, hur kan då 365.000 räcka för Fredrik ? / Med vänlig hälsning Robert

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 12 augusti 2014

    Hej Bengt,
    Det här är en situation som det ofta finns stora risker involverade i varför du bör diskutera det här med en skattejurist eller en revisor! Speciellt om du ska bo kvar i huset då det finns en förmånsproblematik som man behöver ta hänsyn till.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 12 augusti 2014

    Hej Fredrik,
    1) ja
    2) det stämmer, tänk på att du måste ha fritt eget kapital att dela ut också för att det ska funka!
    3) japp
    /Antti

  • Bengt
    Bengt onsdag, 06 augusti 2014

    Hej Antti!
    Jag tänker sälja mitt privata hus till mitt AB. Marknadsvärdet är 4 miljoner. Jag säljer för 3,7 miljoner. AB betalar 3,2 miljoner kontant och 500.000 kr läggs upp som skuld. Hur skriver jag skuldbrevet och hur bokförs det? Är det något annat jag bör tänka på? Hälsar Bengt

  • Fredrik
    Fredrik måndag, 14 juli 2014

    Hej!

    Startade AB i mars 2014 med förlängt räkenskapsår (1/6 2015). Har inte riktigt fått klart för mig hur regelverket för utdelning ser ut avseende aktieutdelning och har ett par frågor:

    1) Kan jag beräkna gränsbelopp för utdelning 1/1 2015 trots att AB:t startades i mars 2014?

    2) Om ja på fråga 1, när "tar man ut" den utdelningen, efter bokslut i juni 2015?

    3) Är enda ägare och enda anställd. Tom november 2014 kommer jag att ha en bruttolön på 265000kr. Om svar ja på fråga 1, skulle jag då i december kunna ta en lön på säg 100000kr för att "kvalificera mig" för huvudregeln 1/1 2015?

    Tack på förhand,
    Fredrik

Välj kommun från listan