Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2018

Dela artikeln
Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2018

3:12-regelverket styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel - läs här.

Oförändrade 3:12 regler 2018

2017 försökte regeringen förändra 3:12 reglerna, tanken var att regelverket inte längre skulle vara fullt så gynnsamt som tidigare. Förslaget blev hårt ansatt och regeringen drog tillbaka förslaget innebärande att regelverket lämnats oförändrat jämfört med 2017, med undantag för beloppsmässiga uppräkningar.

Ditt gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ditt gränsbelopp. Endast utdelning under ditt gränsbelopp blir beskattat till 20 %.

Det finns två sätt att beräkna ditt gränsbelopp, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger dig det högsta gränsbeloppet.

312-kalkylatorn

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att ditt gränsbelopp räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för 2017: 163 075 kr
  • Schablonbelopp för 2018: 169 125 kr
  • Schablonbelopp för 2019: 171 875 kr

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets totala löner. Underlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du använda 50 % av bolagets löneunderlag som ditt gränsbelopp. Huvudregeln kan ge betydligt högre gränsbelopp än förenklingsregeln om bolaget har stora löner.

Här är minimilönegränserna för att kvalificera sig för huvudregeln:

Utdelning under 2017 som deklareras 2018

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2019 som deklareras 2020

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2019 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2018 på minst 375 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 600 000 kr (9,6 IBB)

Och se upp i följande situationer:

  • Om du äger mindre än 4 % - här finns en spärr mot löneunderlag som behöver tas hänsyn till.
  • Innan exit, då bör det ses över om köpeskillingen understiger ditt gränsbelopp och om inte – vilka andra alternativ som finns tillgängliga för dig. 
  • Om du äger flera bolag bör det ses över att rätt regel används i rätt bolag då det finns begränsningar som behöver tas hänsyn till. 
  • Om du nyligen startat ditt bolag – här bör det ses över från och med när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln och om du kvalificerar dig för huvudregeln. 
  • Om du äger via holdingbolag bör både frågan om dubbel koncerntillhörighet och löneuttag ses över.
  • Om du ökat eller minskat ditt ägande i bolaget – det påverkar beräkningen av både förenklingsregeln och huvudregeln.
  • Om du planerar att ge bort dina aktier alternativt sälja dem för ett mindre belopp. Här är det enkelt att gå fel med stora konsekvenser och det finns flertalet rättsfall att ta hänsyn till.
  • Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga.
  • Om du planerar att ta en större utdelning än ditt gränsbelopp, bör hänsyn tas till takbelopp och ditt löneuttag under året.

Vanligaste felen

Om jag skulle summera de vanligaste felen jag stött på genom åren så handlar det ofta tillräcklig lön. Det har visat sig att det inte alltid är solklart vad som ingår i lön och hur man ska räkna. Lyckligtvis är de frågorna oftast hanterbara såvida man gör det i tid, värre är det med ovan ägarrelaterade händelser som man ofta inte genomlyst ordentligt, ja ibland inte alls. Här kan skattepåverkan mellan olika alternativ vara milsvid varför mitt råd är att ta hjälp av en erfaren konsult eller revisor om du inte själv satt dig in i frågorna. Och se nu till att göra det innan du gör en förändring då det ofta inte finns något att göra för att rädda upp situationen i efterhand. Flera byråer på marknaden erbjuder en 3:12 hjälp om du vill ha hjälp med att räkna eller säkerställa effekterna av ägarförändringar.

Kommentarer

  • BengtOlof Sandberg
    BengtOlof Sandberg söndag, 26 oktober 2014

    Skulle vilja förtydliga att, åtminstone så vitt jag förstår, det finns tre regler. Förenklingsregeln, Huvudregeln och Lönesummeregeln. Huvudregeln bygger på anskaffningsbeloppet av andelarna och om man använder Lönesummeregeln så kombinerar man dom två. Förenklingsregeln kan inte kombineras med någon annan. Har man flera bolag idag så får man ju bara använda Förenklingsregeln på ett bolag. Men huvudregeln, idag 11,09% på anskaffningsvärdet, får man alltid använda....
    Så har jag i alla fall förstått det.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi torsdag, 09 oktober 2014

    Hej Robert,
    I Fredriks case så är han ensam ägare och ensam anställd i bolaget och i och med att det räcker med att ta ut en lön på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets löner så kvalificerar han sig för huvudregeln iom att 365 000 kr då blir ett belopp högre än det.

    Men kontanta löner menar jag att man inte får ta hänsyn till förmåner, möjligen något otydligt formulerat, men det är alltså bruttolön jag menar.

    Hoppas att jag svarat på din fråga. /Antti

  • Robert
    Robert torsdag, 09 oktober 2014

    Hej Antti och Fredrik,
    om jag läser huvudregeln rätt måsta man ta ut antingen 341.400 SEK + 5 % av bolagets totala löner eller 10 IBB, dvs minst 569.000 SEK i kontant ersättning (= nettolön ?) för att kvalificera för huvudregeln, hur kan då 365.000 räcka för Fredrik ? / Med vänlig hälsning Robert

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 12 augusti 2014

    Hej Bengt,
    Det här är en situation som det ofta finns stora risker involverade i varför du bör diskutera det här med en skattejurist eller en revisor! Speciellt om du ska bo kvar i huset då det finns en förmånsproblematik som man behöver ta hänsyn till.

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi tisdag, 12 augusti 2014

    Hej Fredrik,
    1) ja
    2) det stämmer, tänk på att du måste ha fritt eget kapital att dela ut också för att det ska funka!
    3) japp
    /Antti

  • Bengt
    Bengt onsdag, 06 augusti 2014

    Hej Antti!
    Jag tänker sälja mitt privata hus till mitt AB. Marknadsvärdet är 4 miljoner. Jag säljer för 3,7 miljoner. AB betalar 3,2 miljoner kontant och 500.000 kr läggs upp som skuld. Hur skriver jag skuldbrevet och hur bokförs det? Är det något annat jag bör tänka på? Hälsar Bengt

  • Fredrik
    Fredrik måndag, 14 juli 2014

    Hej!

    Startade AB i mars 2014 med förlängt räkenskapsår (1/6 2015). Har inte riktigt fått klart för mig hur regelverket för utdelning ser ut avseende aktieutdelning och har ett par frågor:

    1) Kan jag beräkna gränsbelopp för utdelning 1/1 2015 trots att AB:t startades i mars 2014?

    2) Om ja på fråga 1, när "tar man ut" den utdelningen, efter bokslut i juni 2015?

    3) Är enda ägare och enda anställd. Tom november 2014 kommer jag att ha en bruttolön på 265000kr. Om svar ja på fråga 1, skulle jag då i december kunna ta en lön på säg 100000kr för att "kvalificera mig" för huvudregeln 1/1 2015?

    Tack på förhand,
    Fredrik

  • Jonas
    Jonas söndag, 06 april 2014

    Tack, då förstår jag bättre.
    Men...
    För att lägga till 5 procent till ett belopp så multiplicerar man med 1.05, division med 0.95 är ju knappast samma sak, eller hur!? Eller är det fortfarande något med texten som jag inte förstår...

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 31 mars 2014

    Hej igen Jonas,
    (6*56600)/0,95=357474

    Nu ser jag att jag summerat 6IBB fel i artikeln, bra att du uppmärksammade det så att jag kan korrigera det.
    /Antti

  • Jonas S
    Jonas S måndag, 31 mars 2014

    Jag heter Jonas, har gått i skola i 17 år men är uppenbarligen inte smartare än en 5e-klassare. ;) Hur jag än vänder och vrider på siffrorna så kan jag omöjligen komma fram till siffran 357474kr

Flest reaktioner i veckan

Välj kommun från listan