Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2019

Dela artikeln
söndag, 23 december 2018 73
Så beräknas skatt på utdelning 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2019

3:12-regelverket styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel - läs här.

Oförändrade 3:12 regler 2019

Efter att den senaste regeringen kommit med en rad förslag som inte implementerats så är det inför 2019 osannolikt att det kommer att ske några större förändringar, förutom de årliga beloppsförändringarna.

Budgeten som röstades igenom innehåller en utfästelse om att hindren för generationsskiften ska tas bort, något som i och för sig kan påverka utformningen av 3:12 reglerna, men sannolikt inte till det sämre.

Nedan förklarar jag hur reglerna fungerar, vilka belopp som gäller samt ett antal situationer där du bör vara lite extra uppmärksam.

Missa inte: 21 tips för skatteplanering i aktiebolag du bör ha koll på

Ditt gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ditt gränsbelopp. Endast utdelning under ditt gränsbelopp blir beskattat till 20 %.

Det finns två sätt att beräkna ditt gränsbelopp, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger dig det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att ditt gränsbelopp räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

  • Schablonbelopp för 2018: 169 125 kr
  • Schablonbelopp för 2019: 171 875 kr
  • Schablonbelopp för 2020: 177 100 kr

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets totala löner. Underlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du använda 50 % av bolagets löneunderlag som ditt gränsbelopp. Huvudregeln kan ge betydligt högre gränsbelopp än förenklingsregeln om bolaget har stora löner.

Här är minimilönegränserna för att kvalificera sig för huvudregeln:

Utdelning under 2018 som deklareras 2019

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2019 som deklareras 2020

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2019 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2018 på minst 375 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 600 000 kr (9,6 IBB).

Utdelning under 2020 som deklareras 2021

  • Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2020 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2019 på minst 386 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 618 240 kr (9,6 IBB).

Här hittar du en förtydligande artikel med räkneexempel för vad som gäller för bolag som beslutar om utdelning under 2019.

Relaterad läsning: Se fler skattetips här

Var extra uppmärksam vid följande situationer:

  • Om du äger mindre än 4 % - här finns en spärr mot löneunderlag som behöver tas hänsyn till.
  • Innan exit, då bör det ses över om köpeskillingen understiger ditt gränsbelopp och om inte – vilka andra alternativ som finns tillgängliga för dig. 
  • Om du äger flera bolag bör det ses över att rätt regel används i rätt bolag då det finns begränsningar som behöver tas hänsyn till. 
  • Om du nyligen startat ditt bolag – här bör det ses över från och med när du får tillgodoräkna dig förenklingsregeln och om du kvalificerar dig för huvudregeln.
  • Om du äger via holdingbolag bör både frågan om dubbel koncerntillhörighet och löneuttag ses över.
  • Om du ökat eller minskat ditt ägande i bolaget – det påverkar beräkningen av både förenklingsregeln och huvudregeln.
  • Om du planerar att ge bort dina aktier alternativt sälja dem för ett mindre belopp. Här är det enkelt att gå fel med stora konsekvenser och det finns flertalet rättsfall att ta hänsyn till.
  • Om bolaget har ett externt passivt ägande på mer än 30 % kan det vara så att 3:12 reglerna inte är tillämpliga.
  • Om du planerar att ta en större utdelning än ditt gränsbelopp, bör hänsyn tas till takbelopp och ditt löneuttag under året.

Tänk på att även en liten förändring kan ge stora skattemässiga konsekvenser när vi kommer till ägarförändringar. Om du inte själv känner dig bekväm med att hantera skattesituationen som uppstår då kan det vara en bra idé att prata med din revisor eller redovisningskonsult.

Hur stor aktieutdelning får man ta?

Vill du också veta hur stor aktieutdelning man får ta, när man får ta utdelning, hur skatten på utdelning deklareras, när skatten på utdelning betalas, hur man bokför utdelning mm. Läs då vidare i min artikel ”Hur stor aktieutdelning får man ta?” som hanterar just de frågorna.

Se även: 14 avdrag i aktiebolag och enskild firma du inte vill missa

Kommentarer

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi måndag, 31 mars 2014

    Hej Jonas,
    6 inkomstbasbelopp + 5% av lön

  • Jonas S.
    Jonas S. måndag, 31 mars 2014

    Hej,
    Kan du förklara vad vad siffran 357 474 kr kommer ifrån i beräkningsexemplet?

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi söndag, 16 juni 2013

    Hej Örjan,
    Schablonregeln är numera begränsad till utdelning från ett bolag per person.
    Antti

  • Örjan Andersson
    Örjan Andersson söndag, 16 juni 2013

    Hej
    Bra artikel. Jag är ensam ägare till ett AB och äger 50 % av aktierna i ett annat bolaget. Får jag ta ut utdelning enligt schablonregeln från båda bolagen? Bolagen har helt olika verksamheter.

    Hälsningar
    Örjan

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 13 mars 2013

    Hej Magnus,
    I beräkningen för hur du beskattas för utdelning från ditt AB1, när du räknar enligt huvudregeln, får du också räkna in löner i bolag inom EEs området som du äger mer än 50% av eller på något annat sätt har bestämmande inflytande i.

    Hoppas att jag svarat på din fråga, skriv en rad här annars!
    Antti

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 13 mars 2013

    Hej Lasse,
    1. Det finns inga restriktioner till hur många bolag man kan ta ut en utdelning som beskattas enligt huvudregeln, dvs lönebaserad - precis som du säger.
    2. I ditt bolag B får du tillgodoräkna dig de löner som utbetalats i B samt den del av lönerna motvarande Bs ägande i A för den tid som B ägt aktierna i A under förutsättning att A är ett dotterbolag till B. Att B äger 50% av A betyder inte att A är ett dotterbolag utan B ska äga mer än 50% (alternativt avtalat om att exempelvis få tillsätta fler än hälften av styrelsens ledamöter) eller på något annat sätt utöva ett bestämmande inflytande.

    Hoppas att jag svarat på din fråga!
    Antti

  • Magnus
    Magnus tisdag, 12 mars 2013

    Tack för en bra artikel.
    Jag äger en rörelse (AB 1). AB 1 äger i sin tur två AB till i Sverige och ett ApS bolag i Danmark. Kort sagt är det en liten koncern.
    Min fråga är, kan man (jag) lyfta utdelning som ägare till AB 1 på "dotterbolagen" också?
    Tycker mig ha sökt svar lite varstans utan resultat så jag hoppas min fråga är tydlig.

  • Lars
    Lars måndag, 04 mars 2013

    Hej Antti,
    Efter lite motstridiga uppgifter vore jag tacksam om du kunde ge dina synpunkter på följande:

    Bakgrund: Startade med en kompanjon ett bolag (A) dec 2011 (50/50-ägande). Startade ett nytt bolag (B) dec 2012 (helägt av mig). Nu under våren så komme mitt bolag B att köpa mina 50% av aktierna i Bolag A av mig som privatperson. Det kommer att tas ut löner i båda bolagen under 2013. I bolag A har redan merparten av årets löner tagits ut och i bolag B kommer löner att tas ut (dock ej till gränsbeloppsnivån i B)
    I båda bolagen bedrivs liknande verksamhet
    Nu till mina två frågor.
    1. Kan man generellt (bortse från A och B ovan) ta ut lönebaserad utdening från flera bolag förutsatt att gränsbeloppen uppfylls i båda (ja om jag förstått det rätt)
    2. Hur blir det i mitt fall med löebaserad utdelning 2014 (baserat på löneuttag 2013). Det lönebaserade utrymmet i bolag A tillfaller ju Bolag B som äger aktierna i A. Kan jag som ägare av B i min tur tillgodoräkna mig utrymmet från A. Om så är fallet kan jag addera det till de löner som tagits ut i B under 2012 och få ett samlat löneunderlag eller skulle det kräva att jag bildar en koncern?!

    Hoppas jag uttryckt mej begripligt så du förstod hur jag menade.
    Vänligen
    Lasse

  • Antti J. Niemi
    Antti J. Niemi onsdag, 19 december 2012

    Hej Magnus,
    Japp, det borde vara möjligt i nuläget.
    Antti

  • Magnus
    Magnus måndag, 17 december 2012

    Hej, bra med info kring detta! Funderar om detta fungerar: Om jag som delägare i fåmansbolag 1 startar ett AB som äger en del av bolag 1, kan bolag 1 göra en utdelning där jag räknar en del (den direktägda delen) med lönebaserat utrymme och en del går till AB som jag sedan tar utdelning från enligt schablonmetoden (150 0000). Kan min fru i så fall också starta ett AB som får utdelning från bolag 1 så att hon från sitt bolag kan ta ut utdelning enligt schablonmetoden?

 

Välj kommun från listan