Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Den kinesiska innovationsklyftan på AI-området

Dela artikeln
fredag, 09 november 2018 0
Den kinesiska innovationsklyftan på AI-området
IMD

av

Kinas potential inom artificiell intelligens

Att artificiell intelligens (AI) kommer att bli en viktig tillväxtskapande faktor är känt inom världens ledande ekonomier och Kina är inget undantag. I juli 2017 meddelade Folkrepubliken Kinas statliga råd att AI var en högt prioriterad fråga. Samtidigt antog rådet en ny plan för utveckling av artificiell intelligens, med målen att komma ikapp västvärlden till 2020 och ta ledningen på området 2025.

Det är inte bara staten som svarar för investeringarna: i april 2018 blev SenseTime Group Ltd, efter att ha erhållit 600 miljoner dollar i finansiering av bland andra Alibaba, världens högst värderade utvecklingsföretag inom artificiell intelligens. AI väntas höja Kinas BNP med 26,1 % till 2030.

Vid sidan av de enorma investeringarna har Kina andra särdrag som ger landet goda förutsättningar i fråga om utvecklingen av AI. En stor fördel är att det finns över 700 miljoner internetanvändare i Kina, vilket ger en överlägsen datavolym som kan användas för att utveckla algoritmer för maskininlärning. Landets speciella variant av socialistisk marknadsekonomi ger staten omfattande kontroll över marknadskrafterna. Detta resulterar i ett närmare samarbete mellan näringslivet och staten, vilket ger Beijing ekonomiska möjligheter att utvidga sina AI-initiativ till att omfatta allt fler branscher. Dessutom innebär den relativt sett svaga lagstiftningen om dataskydd i Kina att staten har tillgång till en mängd uppgifter om konsumenterna, vilket spelar stor roll för utvecklingen av artificiell intelligens.

Brist på innovativ kompetens

Men trots de omfattande investeringarna och de lättillgängliga datamängderna tror vi att Kina kommer att få svårt att förverkliga sina ambitioner på området. Det främsta hindret för AI-utvecklingen i Kina är inte brist på finansiering, utan brist på innovativ kompetens.

Det saknas inte rent teknisk kompetens i landet, tvärtom. Antalet utexaminerade inom MINT-ämnena (matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik) har ökat utan motstycke till följd av regeringens satsning på att skapa tekniskt kunnig arbetskraft. Under 2013 avlade 40 % av de utexaminerade från högre utbildning examen i något av MINT-ämnena. Denna andel är mer än dubbelt så hög som den genomsnittliga andelen i USA .

Icke desto mindre tror vi att framgångarna på AI-området kommer att avstanna i och med den brist på innovativ kompetens som Kina dras med. Det är inte lätt att komma till rätta med denna begränsning genom lagstiftning. Det som krävs är snarare en kultur av entreprenörskap, vilket är någonting som i hög grad saknas i landet.

Under de senaste åren har Kina importerat sin AI-kompetens från utlandet. Enligt LinkedIns rapport Global AI Talent, som publicerades i juli 2017, kommer 44 % av de utlänningar som arbetar med AI i Kina från USA. Den näst största gruppen består av britter, följda av fransmännen på tredje plats. Omkring 90 % av alla AI-befattningar som annonseras ut i Kina kan inte tillsättas om inte företagen välkomnar utländska sökande. Enligt Wang Di, som är direktör hos LinkedIn Kina, ökade antalet annonser om kinesiska AI-jobb på LinkedIn från cirka 50 000 år 2014 till 440 000 år 2016. Kina placerade sig på platserna 40 respektive 31 av 63 länder i IMD:s World Talent Report och Digital Competitiveness Report.

Utbildningsmässiga hinder

Kreativitet undertrycks redan i skolan och detta fortsätter under den högre utbildningen. Alibabakoncernens grundare Jack Ma anser inte att det kinesiska utbildningssystemet ger eleverna tillräckligt med tid för att ha roligt, utforska och experimentera . Det är ofta vid sådana tillfällen som de strålande idéerna kommer. Kinesiska studenter, särskilt på universitetsnivå, är så upptagna av sina teoretiska studier att de sällan får möjlighet att prova på andra former för att lära och växa än de som förekommer i klassrummen.

En studie som genomfördes av forskare vid Kyungpook National University i Sydkorea i syfte att analysera kreativiteten inom den högre utbildningen i Kina och Sydkorea visade att kinesiska studenter vid topprankade universitet är mindre kreativa än de som studerar vid mindre prestigefyllda institutioner. När dessa personer utexamineras och kommer ut på arbetsmarknaden har de svårt att frigöra sig från sin disciplinerade och hårt strukturerade miljö. Resultatet blir att de ofta producerar mekaniska innovationer av mindre värde som inte kräver någon större fantasi.

De studenter som antas till Kinas främsta universitet efter att ha klarat det brutala inträdesprovet ”gaokao” hämmas i sin kreativitet av ett system som sätter memorerandet av utantilläxor framför fritt tänkande . Kina producerar visserligen dubbelt så många akademiker som USA, men landet lyckas inte generera entreprenörsanda och kreativitet hos denna högt utbildade arbetskraft .

Kulturella hinder

Kulturen har också en viktig roll. Risktagande och entreprenörskap är naturliga beståndsdelar av många västerländska kulturer. Den kinesiska mentaliteten kännetecknas däremot av enighet, lydnad och aktning. Vikten av social sammanhållning har sina rötter i landets antika kultur och har länge framhållits också under det nuvarande kommunistiska systemet. Människor uppmanas att inte prioritera sina egna intressen, utan tänka kollektivt och sätta majoriteten framför individen. Eftersom det är så viktigt att inte tappa ansiktet är människor rädda att ta risker som kan skada deras anseende i samhället.

Dessa starka kulturella normer försvårar uppkomsten av de djärva innovationsprocesser som är nödvändiga för att skapa nya idéer. Inom konfucianismen betonas också vikten av att lyda sina överordnade, vilket innebär att arbetstagarna ofta blint följer sina ledare utan att ifrågasätta någonting. Dessa kulturella faktorer sätter således gränser för vad kinesiska företag kan producera kvalitativt sett. Och det är knappast till någon hjälp att AI-forskarna i Kina till följd av den statliga censuren inte har tillgång till viktiga forskningsverktyg, som till exempel Google.

Kinesiska digitala jättar som Alibaba, Tencent och Baidu har använt sig av snabbhet och smidighet som kompensation för de kulturella hindren. Summan av många små inkrementella förändringar kan ofta med tiden bli stora innovationer. Tencents WeChat var ursprungligen en ren kopia av WhatsApp, men efter tusentals omgångar med iterativa förbättringar har appen utvecklats till någonting mycket mer imponerande. AI är emellertid obanad terräng och innovationsprocesserna tenderar att vara mindre linjära än när det gäller appar, spel och marknadsplatser. Det är inte troligt att de kinesiska jättarna kan kompensera innovationsbristen på AI-området med snabba, inkrementella insatser.

Att överbrygga innovationsklyftan

Kina har potential att bli den främsta globala stormakten i fråga om AI-relaterad innovation. Pengar och andra resurser finns tillgängliga, och det kinesiska folkets intellektuella kapacitet känner inga gränser. Det som i stor utsträckning begränsar innovationsarbetet för närvarande är emellertid det kulturella klimatet. För att skapa en mer hållbar modell för AI-utveckling skulle Kina behöva främja kreativitet hos barnen redan från tidig ålder och minska de strukturella hindren. Stora investeringar i forskning och utveckling sätter fart på ekonomin under en tid, men om bristen på innovativ kompetens består kan en inbromsning komma.

Professor Michael R. Wade, chef för Global Center for Digital Business Transformation hos IMD, tillsammans med Amanda Bris, före detta praktikant vid IMD Global Center for Digital Business Transformation. Amanda Bris studerar datavetenskap vid Boston College och är informationschef på Canor.

Ämnen
 

Välj kommun från listan