Samhällssystemet är nämligen inte konstruerat för uppmuntra egenföretagande och därför är entreprenörskap förenat med flera slags "straffskatter" och sanktioner.
Priset för att bli sin egen kommer bland annat i form av att bli bortsållad både på arbetsmarknaden och av politiker samt att nyföretagaren får minskad privatekonomisk köpkraft och konsumtionsförmåga. Det leder till en situation där entreprenörer (som inte ärvt förmögenheter eller dylikt) ständigt tvingas välja mellan minst två val: till exempel att antingen använda kassan till matpengar eller till verksamhetens likviditetsbudget. Ett överskott att ta ifrån finns inte.
Drivna entreprenörer låter inte minskad komfort stoppa dem utan finner lösningar till kreativ finansiering trots att det kräver uppoffringar.
Massor av människor vill annars starta eget men ingen vill tumma på bekvämligheten och lämna tryggheten i att vara beroende av arbetsgivare eller av statsmaktens byråkrati för sin försörjning.
Några av de som inte låtit sig avskräckas har hittat vägar till att dryga ut ekonomin genom att flytta till platser där levnadskostnaderna inte är lika höga. Det kan vara till glesorter där man inte betalar prestigepriser och fastighetsägares täthetstaxor för boendet.
Men flytten kan också gå utomlands, då Sverige har en materiell standard och livsstil som befinner sig i absoluta världstoppen och, med detta, även upplever både lönekapprustningar och omkostnader och priser som andra befolkningar, exempelvis amerikaner, upplever som vanskligt dyra.
Man jobbar som regel för att överleva och för att betala utgifter såsom hyran. Man jobbar inte för att investera; det blir det sällan finanser över till.
En del mångmiljoner och miljardärer som får frågan om vad ordet "rik" betyder för dem, svarar sonika: "Att slippa välja".
Om man, således, lyckas hitta något sätt där man kan behålla den svenska nivån på sina inkomster, även om det "bara" är en genomsnittslön, men sänka alla övriga utgifter betydligt, så slipper man välja. Inte nog med det, man frigör möjligheter att investera i nödvändiga resurser och kan därigenom skapa en avsevärd produktionsökning i sitt företagande. På originalspråk inom industriell ekonomi kallas dylika effektivitetslösningar för "rationalisering" (man behåller nivån på något och sänker nivån på något annat).
Digitala nomader ("distansarbetare") är gynnade i ett rationaliseringsscenario som innefattar att personen flyttar (eventuellt med närstående) till ett "billigare" land.
Tips: 8 hinder för att samarbeta på distans och hur ni river dem
Pakistan vore exempel på en lönsam besparingsdestination för digitala nomader. Pakistan ligger på cirka plats 77 i världen (av drygt 190) ifråga om IT-infrastruktur och satsar stort på att klättra i rankingen. Landet kryllar av programmerare och IT-specialister (både män och kvinnor) vilka arbetar med kunder i hela världen, inklusive Sverige.
Den genomsnittliga disponibla månadsinkomsten efter skatt i Sverige är 13 gånger högre än i Pakistan, som ligger på cirka 240 dollar (cirka 2,193 SEK i skrivande stund, 20 april 2021). Det motsvarar en timlön om knappt 15 kronor och en dagslön om knappt 114 kronor.
Som jämförelse är den svenska riksnormen år 2021 för ekonomiskt bistånd (”försörjningsstöd”, ”socialbidrag”) för en ensamstående vuxen lika med 3.160:- vilket förväntas täcka kostnader för regelbundna hushållsutgifter såsom livsmedel, kläder och skor, fritid och lek, hygien, förbrukningsvaror samt dagstidning och telefon. En vuxen socialbidragstagare i Sverige uppbär alltså 967 kronor mer grundläggande försörjningsstöd än den genomsnittslön på 2,193:- som en pakistansk arbetare har i månaden. (Då är pengarna som tillkommer i försörjningsstödet utöver den grundläggande riksnormen inte inräknade. Dessa avser fem kostnadsposter; "faktiska skäliga" kostnader för hyra/boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och A-kassa).
Med ett med svenska mått blygsamt sparkapital kan man klara sig långt och leva gott i Pakistan under en period, och lägga undan mer till verksamheten. Man slipper välja.
Se även: 18 heta distansjobb och frilansuppdrag du kan sköta från vilken plats du vill
Det förutsätter förstås att man kan undvara bekvämligheten i Sverige ett tag i alla fall: utmaningarna med distansarbete från Pakistan är bland annat tidsskillnaden (de ligger 3 timmar före), tillgången till uppkoppling och att strömmen ofta går.
Däremot kostar ett par Nike 500 kronor; 1 liter mjölk 7, en biobiljett 50, en färsk brödlimpa 10, en trerummare centralt går på cirka 2.500 kronor i månadshyra, en McDonald's meny kostar 50, och en trerätters restaurangmåltid på en schysst krog en hundring.
UD gör ingen särskild avrådan för att det skulle vara farligt att resa till Pakistan i allmänhet.
