Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Kan jag helt enkelt inte bara bygga mitt hus lite som jag själv vill?

Dela artikeln
tisdag, 05 december 2017 0
Kan jag helt enkelt inte bara bygga mitt hus lite som jag själv vill?

Det samtalas mycket nu för tiden om bostadsbristen i Sverige. Jag skulle vilja påstå att det i princip är omöjligt att undgå att läsa något om den rådande bostadsbristen. Det är faktiskt positivt att det både debatteras, skrivs och samtalas om nybyggnation av bostäder i både tv och tidningar och förhoppningsvis föranleder detta till än fler nyproducerade bostäder, vilket är bra och behövs, om ni nu frågar mig.

Möjligen kan man tycka det är motsägelsefullt att det samtalas om bostadsbristen samtidigt som nya lagkrav om än strängare amorteringskrav införs, men det är möjligen en annan diskussion, men för det kan man inte låta bli att tycka syns om dagen ungdom som för första gången skall ut på bostadsmarknaden utan fickorna fulla med pengar om man nu ser till förändringar gällande amortering.

Det som jag däremot finner märkligt i samtal om bostadsbristen är detta ständigt återkommande om att kraven är för stränga för att kunna bygga nya bostäder och samtidigt efterfölja dom tekniska egenskaps krav som återfinns i 8 kap. 4 §. plan- och bygglagen (2010:900).

Men hur är det nu, har man tidigare fått bygga som man ville utan att behöva efterfölja några krav uppsatta av samhället som är till för oss alla i samhället?

Svaret är faktisk nej på den frågan, möjligen har kraven ändrat fokus beroende på tidens norm och frågeställningar, men likväl så har det tidigare funnits krav relativt långt tillbaka i tiden.

Redan 1874 så fanns det krav när man byggde. Givetvis var denna byggnadsstadga och brandstadga för rikets städer aningen mer sparsmakad med krav än dagens regelverk, men likväl krav på hur man skall bebygga landet och där med inkluderat bostäder. Lag angående stadsplan och tomtindelning gjorde sig även gällande 1874 och genom det blev stadsplaner rättsligt bindande, bara en sådan sak.

Åren gick och 1931 kom Stadsplanelagen tillsammans med Byggnadsstadga för stad och landsbygd.

Stadsplanelagen gällde i hela 16 år till dessa att ändring återigen kom i form av Byggnadsstadga och Byggnadslag vilket var år 1947.

År 1959 kom Byggnadsstadga, vilket gällde i hela 28 år, fram till år 1987.

1987 den 1 juli så kom den lag som jag skulle gissa många känner till, plan- och bygglagen (1987:10) och dess plan- och byggförordningen (1987:383), i allmänt tal i dag brukar man benämna denna plan- och bygglag med ÄPBL, med vilket menas plan- och bygglagen den äldre.

Om man läser samtliga dessa lagar så måste jag nog ändå tillstå mig att säga att denna lag plan- och bygglagen (1987:10) förändrade mycket, eller i alla fall stora delar om byggprocessen.

År 1995 så ville lagstiftaren dessutom, vad jag tror, förtydliga vissa delar gällande dom tekniska krav, vilket i sin tur ledde till att man bröt ut dessa tekniska krav ur plan- och bygglagen och skapade lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk. Nu skulle jag säga att dagens synsätt kom i fokus med bland annat detta med byggherre ansvar. Det blir nu mycket tydligt gällande vart ansvaret ligger för det som byggs och vem som har skyldighet att efterfölja samtliga tekniska egenskapskrav, ett helt nytt system för lov, tillsyn och kontroll infördes.

År 2011 den 2 maj skedde återigen en lagändring då plan- och bygglagen, den vi idag kallar ÄPBL trädde ur kraft och dagens plan- och bygglag började gälla, plan- och bygglagen (2010:900) givetvis med en förordning i sitt följe. Denna lag som gäller idag är tänkt att vara en enklare plan- och bygglag, enklare för vem kan man då undra så klart? Visst även jag kan hålla med om att delar av förändringen mot gammal lagstiftning är bättre. Enligt mig finns det många positiva delar med denna lagändring, men allt är inte av godo, jag skulle nog säga att det beror på vem man frågar och vilken roll man har i byggprocessen.

Vad vill jag då säga med all denna information?

Jo, att man från samhället belägger byggnationer som skall uppföras med egenskapskrav är inte ett nytt påfund utan har funnit mycket länge i Sverige, självklart har kraven ändrats genom tiderna och blivit aningens mer reglerande än det var vid sin början, men devisen är att krav har funnits länge.

En spontan tanke om kraven inte skulle finnas från samhällets sida och man som byggherre fick göra precis som man ville är att byggnationer skulle vara väldigt skiftande i kvalitet. Jag skulle vilja påstå att vissa av kraven är väldigt bra. Jag tror att vi alla tjänar på att boende i bostäder kan andas in frisk luft i sina bostäder och kunna vistas i en god ventilerad inomhusmiljö. Att solens strålar når in till bostäderna och att man har en liten möjlighet att följa årstidernas variationer istället för att man bara ska ha utsikt i form av en bergvägg. Att om olyckan skulle vara framme så ska man på ett säkert sätt kunna ta sig ut från en brinnande byggnad, eller att man bygger så att människor kan bo kvar i sina bostäder även när ålderns höst gör sig gällande, vi talar om tillgänglighet. Att byggnationer uppförs på ett sätt så att åtgången av energi blir mindre borde vara bra för både miljön och plånbok.

Jag tror faktiskt samhället i stort gynnas av en god bebyggelse och att minimikrav finns reglerat av samhället. Självklart finns det mycket av kraven som borde se annorlunda, eller helt tas bort vad det gäller krav på byggnationer, men det får behandlas i text vid ett senare skede.

Så, är det något nytt fenomen att samhället ställer krav när man skall bygga en ny bostad? Jag skulle svara nej på den frågan. Att kraven kan anses mer reglerade idag än tidigare, absolut, men krav då man uppför byggnad har funnit länge, så är det bara.

Tomas driver företaget Murblad & Partner AB.

Ämnen

Välj kommun från listan