Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

Bör engelska vara lingua franca i internationella företag?

Dela artikeln
söndag, 08 maj 2011 0
IMD

av

NON! NEE! NEJ! NEIN!
Människor och företag som inte har engelska som modersmål bör inte göra språkliga eftergifter. Lingvistisk mångfald är värt att kämpa för.

Engelska som gemensamt affärsspråk är ett enkelt val och, precis som för de flesta doktriner som hyllar homogenitet, är den kulturella mentaliteten att ett företag, en person eller ett språk passar alla också bedrägligt enkel. Ekonomiska resonemang tyder på att detta förekommer i allt större utsträckning i multinationella företag. Ett gemensamt språk underlättar socialiseringsprocesser och kommunikation samt ger starkare teamkänsla. Därtill visar sociala identitetsteorier hur språkbarriärer sätter gränser med många ovälkomna konsekvenser. Dessutom är alternativen till ett gemensamt språk både kostsamma och besvärliga.

Så, valet är ju lätt som en plätt. Eller hur? Inte riktigt. Innan vi drar övergripande slutsatser om engelskan, eller något annat språk, som lingua franca bör vi överväga vissa oundvikliga nackdelar.

1. Engelska är redan ett affärsspråk i praktiken. Detta ”val” har avgjorts historiskt sett av den koloniala, ekonomiska och tekniska makt som engelsktalande länder har haft under de senaste århundradena. Engelska som det dominerande språket inom IT och internet förstärker detta, och därtill sprids engelskan snabbt och brett via film, tv och musik. Som en konsekvens försvinner språk snabbare än någonsin, vilket gör språkbevaring till något av största vikt runt om i hela världen som ett sätt att behålla en kulturell mångfald.

2. Ett gemensamt språk ger människor illusionen av att de kommunicerar effektivt och delar samma kontext och tolkning, även om så inte är fallet. Samma ord kan användas för olika betydelser i olika lokala kontexter, och olika uttal eller starka dialekter kan göra upplevelsen till allt annat än gemensam. Därför är det inte ett faktiskt gemensamt språk och vissa människor har mer gemensamt än andra.

3. Den nationella, regionala eller etniska identitet som stöds av icke-dominerande språk, undertrycks av standardisering. Napoleon gjorde det. Franco gjorde det. Och snart kanske EU också gör det. Idag har människor som har engelskan som modersmål automatiskt en maktposition och detta kan skapa en språkbaserad statushierarki där människor som inte har engelska som modersmål känner sig utanför och mindervärdiga. Det finns mängder med exempel på företag där idéer och innebörder nonchaleras eller förlöjligas när detta inte uttrycks på välformulerad engelska.

4. Språk är en signal som aktiverar olika och viktiga kulturspecifika ramar. Detta innebär att olika språkrelaterade sätt att tänka inte kommer till sin rätt i en ”en passar alla”-kultur, och organisationer har inte heller lika stora möjligheter att ta till vara på en potentiellt bredare kunskaps- och perspektivbas.

Sammanfattningsvis har de förmodade effektivitetsfördelarna från att förlita sig på ett gemensamt språk i multinationella företag sitt pris. De kan stärka oss på kort sikt, men på lång sikt gör de oss svagare. Därför måste vi bevara och vårda vår språkliga mångfald och säga NEJ till att alltid använda samma ”gemensamma” språk.

Karsten Jonsen är en forskare på IMD som specialiserar på organisationsbeteende. IMD är ett ledande handelsinstitut i Lausanne i Schweiz.

YES!

Internationella företag och internationell handel medför vanligtvis ett fundamentalt behov för människor att kommunicera globalt, åtminstone på en grundläggande verbal och skriftlig nivå. Översättning och multilingvistisk kommunikation är viktig, men såvida det inte finns ett gemensamt språk som alla som gör globala affärer kan prata, innebär komplexiteten som detta medför (vilken ökar i takt med att allt fler språk används) att handel över gränserna blir ohanterligt. Både för multilingvistiska företag och företag som använder ett annat språk än det som är det i praktiken globala språket, är det alltid svårare att konkurrera med de företag som använder ett enda gränsöverskridande språk. Båda typerna av företag betalar alltid högre transaktionskostnader än monolingvistiska företag.

Vi kan diskutera vilka fördelar situationen har, men engelskan är redan det internationella handelsspråket och detta kommer troligtvis inte att ändras inom den närmaste framtiden. Denna situation är kanske inte optimal, särskilt om engelskan inte är ditt starkaste språk (och jag erkänner gärna att jag varit lyckligt lottad beträffande min födelseort), men den är förnuftig.

Det var så klart tack vare tajmingen som engelska råkade vara det språk som den dominerande ekonomiska världsmakten för tillfället använde när globaliseringen nådde brytpunkten på sin S-kurva. Men gjort är gjort, och det fungerar. Även om det finns en bättre lösning (esperanto var ju inte så framgångsrikt) skulle den praktiskt taget inte kunna sättas i verket just nu, i en tid när vi inte har något världskrig eller en ny dominerande världsmakt. Och på tal om dominerande makter visar t.ex. Kina större intresse för att lära flera hundra miljoner med människor att tala engelska istället för att främja kinesiska som ett globalt språk.

Jag är inte ett stort fan av internationell affärsengelska. Jag tycker att det är en av de ”minsta gemensamma nämnarna” som formar vår globala affärskultur. Det må vara dominerande i Nordamerika, men det är knappast ett språk som återspeglar Europa och än mindre Asien. Språket representerar inte en verklig övergång mellan kulturer (såvida du inte går tillbaka till saxarna och gallerna). Trots detta är det relativt enkelt, har få kasus och ett uttal som i stort sett följer bokstäverna så som man läser dem. Detta gör engelskan lämpligt, ja kanske rent ut av perfekt, för vad det utvecklats till att bli. Och trots att det ibland kan vara lika plågsamt för modersmålstalare som det kan vara utmanande för icke-modersmålstalare, fungerar (vanligtvis) den internationella versionen av engelskan. Inga apostrofer. Begränsad interpunktion. Utbytbar homofon stavning. Extremt begränsat ordförråd som ofta används felaktigt (se www.Engrish.com för en omfattande samling exempel). Lite färg, lite känsla. Men brukbart, och nödvändigt.

Den internationella affärsengelskan är en sorts minsta gemensamma nämnare på grund av det behov som finns, men den är även ytterligare ett steg framåt i en global kulturevolution som tillsammans med gränsöverskridande flöden av varor, pengar och information har ökat takten under de senaste årtiondena. För nästan alla globala företag, oavsett var de är baserade, och till och med turister, oavsett vart de reser, är engelskan det främsta språket för internationella kontakter. Det må vara ett oslipat sätt att föra samman affärsvärlden, men det är i alla fall en början.

Maury Peiperl är Professor of Leadership and Strategic Change vid IMD.

Välj kommun från listan