Att börsnotera ett företag är att flytta ut ägandet till en ansiktslös och obönhörlig kapitalplacerare. Men denna nya ägare lever inte alltid upp till idealbilden av den sunda, objektiva ägare/analytiker som saknar känslomässiga bindningar till omvärldsförändringar och som bara ser till verkliga affärsmässiga värden knutna till bolaget ifråga.
Missa inte fler råd!
Sverige bästa nyhetsbrev för företagare säger vissa. Vad tycker du?
Gör som 20 000 andra företagsledare och entreprenörer och gå med i vårt nyhetsbrev. Vi ger dig de senaste trenderna och tipsen.
Du kan enkelt avanmäla dig och vi garanterar att din e-postadress kommer att hanteras rätt och inte säljas eller lämnas till tredjepart.
I börsnedgångens spår har allt fler anslutit sig till de tvivlande och skeptiska. Till dem som menar att börsbolagens ledningar tvingas gå i börsvärdets ledband. I nedgång som i uppgång - i såväl nöd som lust.
I denna diskussion är det nästan oundvikligt att nämna IKEA, vår alltjämt stiftelseägda nationalklenod. IKEA förmår arbeta för långsiktig tillväxt, bland annat tack vare att de slipper styras av börsvärdet. Genom att ta investeringar, som kanske försämrar kvartalsrapporten och som garanterat skulle avskräcka börsens daytraders, kan de skapa stabilare och bättre livsvillkor i de samhällen där de är aktiva. På så sätt säkrar de sin egen position och sin tillgång på arbetskraft.
Börsens reflexmässiga positiva reaktioner på friställningar är en spegelvänd variation på samma tema. I det långa loppet skulle ett sådant tänkande premiera företag som inte har några anställda alls.
En känd företagsledare, beskrev problematiken kärnfullt vid förra börsraset efter IT boomen: "Börsen, ägarna, är bara en av företagets många intressenter. Den har kommit att dominera ledningarnas intresse på tok för mycket. Först för att folk blev rika. Och sedan för att de blev fattiga", sade han i en intervju i Dagens Industri.
Som rådgivare har jag alltid manat våra uppdragsgivare till eftertanke, före en börsintroduktion. Börsnoteringen kan vara det sämsta som kan hända ett välmående företag! Alltför ofta har vi bevittnat tågordningen; hur företaget först rosas i affärspressen, varpå förväntningarna stiger hos finansmarknaden. Racet kör igång och alla ska vara med på uppgången. Förväntade vinster (baserade på en bubble-ekonomi) tas på större allvar för uppblåsta förväntningar på framtida vinster (i stället för den reella ekonomin baserad på verklig avkastning).
När företaget behöver ta en stor investering som inte går att räkna hem på kort sikt blir marknadens reaktion negativ, börskursen rasar och lämmeltåget går i andra riktningen. För att vända börsutvecklingen tvingas ledningen till åtgärder för att kortsiktigt förbättra lönsamheten - åtgärder som på längre sikt omintetgör företagets möjligheter till tillväxt.
När företagsledningen spårat in på den kortsiktiga vägen brukar de mest drivande individerna se sig om efter en annan organisation som premierar riskvilja och entreprenörskap. På så vis har många fina embryon till fina företag tagit livet av sig. Kännetecknande för de flesta växande företag är modet att satsa på det man tror på och att våga göra det som ingen gjort förut. En börsnotering uppmuntrar inte till sådant mod.
Adam Wessblad
Under 10 års tid har Adam Wessblad haft rollen som rådgivare i ett konsultbolag med inriktning på tillväxtföretag. Han har haft ledande positioner i utlandet och bott och jobbat i Europa under många år. Under de senaste åren har han huvudsakligen arbetat med att genomföra företags- och affärsöverlåtelser inom Sverige och med utländska köpare. www.merger.nu
Kan väl bara hålla med. Personligen kan jag tycka att framförallt på de mindre listorna så hamnar mycket "skräp". Ägare som vill göra exits och få bra betalt, men fördelarna på smålistorna är inte alltid det bästa för företagen. Ibland kan en finansiell investerare bidra med mycket mer än vad en börsnotering gör - då kan man dessutom skjuta upp en börsnotering och göra en helexit och få ännu mer hävstång på sitt exit värde
Att börsnotera ett företag är att flytta ut ägandet till en ansiktslös och obönhörlig kapitalplacerare. Men denna nya ägare lever inte alltid upp till idealbilden av den sunda, objektiva ägare/analytiker som saknar känslomässiga bindningar till omvärldsförändringar och som bara ser till verkliga affärsmässiga värden knutna till bolaget ifråga.
RSS för kommentarer
