För en nyetablerad företagare kan vägen till framgång förefalla lång och osäker. Det är den oftast också, men fullt möjlig att beträda. I Sverige kan vi låta oss bli inspirerade av de som gått före på den här långa och osäkra vägen, t ex möbelhandlaren Ingvar Kamprad i Älmhult.
Missa inte fler råd!
Sverige bästa nyhetsbrev för företagare säger vissa. Vad tycker du?
Gör som 20 000 andra företagsledare och entreprenörer och gå med i vårt nyhetsbrev. Vi ger dig de senaste trenderna och tipsen.
Du kan enkelt avanmäla dig och vi garanterar att din e-postadress kommer att hanteras rätt och inte säljas eller lämnas till tredjepart.
Alla tror vi oss känna till IKEA, de senaste hundra årens största svenska affärssuccé,då nästan alla är kunder i IKEA. Men hur kom konceptet fram och hur såg grundaren Ingvar Kamprads första stapplande steg ut?
Våren 1943 satte sig den då sjuttonårige Ingvar Kamprad upp på sin cykel och tog sig de sex kilometrarna upp till Agunnaryds kyrkby och farbror Ernst i Bankaboa. IK pluggade sista året i realskolan och ville innan han började vid handelsgymnasiet i Göteborg klara ut det formella för att öppna eget. Han var fortfarande omyndig och därför tvungen att begära överförmyndarens, farbror Ernst, tillstånd.
Ynglingen Ingvar förklarade sig och farbror Ernst skrev på ett papper vilket IK sände in till länsstyrelsen tillsammans med tio kronor. Därmed var handelsfirma IKEA grundad. Sedan var frågan vad han skulle använda sitt nya bolag till. Ingvar Kamprad har sagt att han alltid tänkt på sådant som skulle kunna bli en affär, en känsla han säger sig ta med i alla sammanhang. Redan i tio-femtonårsåldern funderade han över den stora skillnad som fanns mellan ett fabrikspris och priset i butiken på samma vara och vad det betydde. Därför köpte han japanska blyertspennor för ett halvt öre styck av grossisten istället för styckevis i speceriaffären hemmavid för tio öre stycket.
Den iakttagelsen lade IK till grund för den affärsprincip han tillämpade de kommande åren. Han importerade reservoarpennor till mycket lågt pris, tog tåget till olika platser i södra Sverige och sålde till tobaksaffärer. Och han prövade på att sälja arkivpärmar på liknande sätt. Så här jobbade också fler än IK under denna tid.
För att pröva sig fram tog IK till postorder. I en bilaga till Jordbrukarnas föreningsblad (idag tidningen Land) visade han upp lite möbler, som antyder ett vagt drag av IKEA dock utan att vara det. Resultatet blev ökad konkurrens i postordersegmentet, med lägre priser men också sämre kvalité till följd.
IK förstod att postorderbranschens klassiska fälla lurade, den att kunder köper varor osedda och därför den onda cirkeln ”lägre pris – lägre kvalité” förorsakar besvikelser och avhopp. Det var då han kom fram till idén att ordna till en permanent utställning av möbler i Älmhult, där kunderna på plats kunde se möblerna och jämföra kvalitén i olika prislägen. Den första utställningen blev en succé och därmed las grunden för det moderna IKEA-konceptet. Med en katalog i botten kunde ”de många människorna” på en och samma plats gå runt och se, känna på, jämföra och beställa den önskade varan, som sedan distribuerades med posten via fabrikerna.
Men vägen var ännu lång till det kompletta IKEA-koncept vi känner idag, den har inte på något sätt varit självklar. Tvärtom kantades IK:s ansträngningar av försök i olika riktningar av en hel del misslyckanden. Men med framgången i Älmhult vågade IK kasta loss från det som var etablerat och våga vara sig själv och sina egna tankar trogen.
IK:s nytänkande ledde snart till en formlig revolution inom branschen, med platta paket kunderna hämtade och själva satte ihop sina möbler av. Möbelbranschen var hotad av en uppstickare och försatte snart IKEA i blockad genom hot mot leverantörerna - möbeltillverkarna. Av det föddes i slutet av 1950-talet tanken på egen tillverkning utanför Sverige, i Polen som blev IKEA:s första val.
Örjan Nilsson
Örjan Nilsson har en bakgrund som verksamhetsutvecklare, konsult och IT-chef. Han har genomfört ett stort antal seminarier i affärsplanering med ledningar i såväl stora som små företag, skrivit ett tiotal böcker och hållit föreläsningar i företagsrelaterade ämnen.
Han har skrivit böckerna Företagets ömma tår och här är hans senaste Shit happens