”För några år sedan sökte och fick vi EU-stöd för att utbilda vår personal, eftersom vi stod inför stora förändringar i både produktionssätt och order- och kundhantering”. Allt gick enligt planerna och både ledningen och personalen var nöjda. När vi något år senare ville söka EU-stöd för ett utvecklingsprojekt förstod vi snart att det på gott och ont var helt andra villkor och rapporteringsformer.” Ekonomichef
Missa inte fler råd!
Sverige bästa nyhetsbrev för företagare säger vissa. Vad tycker du?
Bidrag: Bidrag utan krav på ägande eller återbetalning är den vanligaste formen av offentlig finansiering. Återbetalning kan dock bli aktuellt om bidraget inte används till ett avtalat specifikt projekt eller om överenskomna projektplaner frångås. Exempel på stöd: Forsknings- och utvecklingsprojekt från VINNOVA eller EU-kommissionen.
Mjuka lån: Lån som exempelvis kan efterskänkas mot godkänd projektrapportering och en godkänd kostnadsredovisning eller som kan efterskänkas om projektet läggs ner på grund av skäl som den sökande inte kan råda över. Exempel på stöd: Stöd till utlandsetablering eller projektexport från Nordiska Projektexportfonden (NOPEF).
Lån från offentliga finansiärer: Lån för viss typ av investeringar. Exempel på stöd: Lån till miljöprojekt från Nordiska Investeringsbanken (NIB) eller Europeiska Investeringsbanken (EIB).
Riskkapital från offentliga aktörer: Riskkapital för viss typ av investeringar: Exempel på stöd: Riskkapital till internationaliseringsprojekt i vissa länder utanför Sverige från Swedfund eller Nefco.
OLIKA KRAV PÅ SÖKANDE
De flesta stödprogram är öppna för alla typer av aktörer, exempelvis företag, institut, universitet och organisationer. Enskilda företag kan i vissa fall söka direktfinansiering (exempelvis lån från ALMI eller Industrifonden) men vanligast är att näringsfrämjande insatser kanaliseras via projekt där flera aktörer, inklusive företag, medverkar. Ofta är det en fördel om olika typer av aktörer samverkar. I svenska program uppmuntras ofta samverkan mellan företag och universitet. Vad gäller program från EU ska projekten ofta omfatta samarbete mellan flera deltagare från olika länder.
OLIKA NIVÅER PÅ STÖD
Vilka kostnader som är stödberättigade varierar kraftigt mellan olika program. I vissa program är alla kostnader som är nödvändiga för att genomföra projektet stödberättigade. För deltagande företag finansieras sedan dessa stödberättigade kostnader generellt med mellan 20–60 procent. I andra program finns ett tak för maximalt bidrag per företag. ”Vi ville investera i modern miljövänlig utrustning till vår industri. När vi undersökte möjligheterna för att få stöd för detta fick vi reda på att vi kunde söka EU-bidrag för att göra ett demonstrationsprojekt för ny miljövänlig innovativ teknik. Detta innebar att vi inte bara kunde söka stöd för kostnaderna för utrustningen utan också för alla andra projektrelaterade kostnader såsom personalkostnader, förbrukningsmaterial,lokalhyra och overhead. Av dessa fick vi 30 procent i bidrag och det motsvarade två gånger så mycket som kostnaden för själva utrustningen, som vi endast hade tänkt söka stöd för i inledningsskedet.” Projektledare, industriföretag
OLIKA ANSÖKNINGSTIDER
Till vissa program går det att skicka ansökningar löpande men många program använder i stället ett utlysningsförfarande. I en utlysning specificeras bl.a. vilka typer av projekt som kommer att finansieras, villkor och krav för sökande, budgeten för utlysningen samt deadline för inlämnande av ansökningar.
OLIKA HANDLÄGGNINGSTIDER
Generellt är kostnader stödberättigade fr.o.m. det datum när ett projektkontrakt mellan den stödgivande myndigheten och projektkonsortiet/företaget undertecknas. I vissa fall kan dock kostnader vara stödberättigade redan från det datum då ansökan registrerats, förutsatt att ansökan blir godkänd.
Utvärderings- och handläggningstiden för stöd och lån varierar stort mellan olika program och kan vara allt mellan två veckor till nio månader. Den beror bl.a. på den stödberättigade myndighetens rutiner, hur stort belopp som distribueras i ansökningsomgången, hur många som söker stöd och om ansökningshandlingarna är kompletta. Ett bra tips är att kontakta berörd myndighet eller organisation för uppgift om beräknad utvärderings- och handläggningstid. ”Vi ville söka stöd för utveckling av ny programvara. Problemet var att vi kommit för långt och innan vi skulle kunna söka och få svar från EU, så skulle projektet redan vara avslutat. Nästa gång ska vi vara ute i god tid.” Utvecklingschef, IT-företag
Program för offentlig finansiering initieras och drivs av myndigheter och organisationer från hela världen. För svenska tillväxtföretag finns bl.a. många intressanta program från Sverige, Norden, EU och europeiska program som inte är kopplade till EU. Nedan följer exempel på intressanta program och villkor för att söka finansiering. När ert företag vill söka finansiering bör ni kontakta stödgivande myndighet/organisation för att verifiera aktuella villkor och möjligheter.
Connect Sverige
CONNECT i Sverige bildades 1998 på initiativ av Kungliga
Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) och idag finns CONNECT-nätverk i 19
länder. CONNECT är en ideell organisation som drivs genom sex regionala
verksamheter och ett nationellt kansli.
”För några år sedan sökte och fick vi EU-stöd för att utbilda vår personal, eftersom vi stod inför stora förändringar i både produktionssätt och order- och kundhantering”. Allt gick enligt planerna och både ledningen och personalen var nöjda. När vi något år senare ville söka EU-stöd för ett utvecklingsprojekt förstod vi snart att det på gott och ont var helt andra villkor och rapporteringsformer.”
1. Inledning
RSS för kommentarer
