Hur stor utdelning ska jag ta? Den frågan har två sidor som du bör ta hänsyn till. För det första så måste du ta reda på hur mycket bolaget kan lämna i utdelning och för det andra bör du ta hänsyn till hur utdelningen beskattas.

Relaterade artiklar

Nu är mitt AB registrerat - Vad behöver jag tänka på nu? K2 eller K3 - ett knivigt val Välj rätt företagsform - Bolagsform

Gör som 20 000 andra företagsledare och entreprenörer och gå med i vårt nyhetsbrev. Vi ger dig de senaste trenderna och tipsen. Ditt namn: E-postadress: Du kan enkelt avanmäla dig och vi garanterar att din e-postadress kommer att hanteras rätt och inte säljas eller lämnas till tredjepart.

Hos fåmansbolagsägare blir den del av utdelningen som hamnar under ett värde som kallas gränsbelopp endast beskattad till 20 %. Det här är en översiktlig genomgång av beskattningsreglerna så som de ser ut idag.

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

150 150 kr är det belopp du kan ta ut avseende inkomståret 2013 till 20 % beskattning. Beloppet beräknas på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB). 143 275 kr är det belopp du kan ta ut avseende inkomståret 2012 till 20 % beskattning. De här beloppen benämns schablonbelopp. Schablonbeloppet får du använda dig av om du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du använda 25 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp. Om lönerna överstiger 60 IBB får du lägga på ytterligare 25 % av lönerna av den överstigande delen i beräkningen av gränsbelopp.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2012 som deklareras 2013
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2012 måste ägare eller närstående till ägare ha tagit ut en lön under 2011 på minst 312 600 kr (6 IBB) + 5 % av löneunderlaget eller 521 000 kr (10 IBB).

Utdelning under 2013 som deklareras 2014
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2013 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2012 på minst 327 600 kr (6 IBB) + 5 % av löneunderlaget eller 546 000 kr (10 IBB)

Utdelning under 2014 som deklareras 2015
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2014 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2013 på minst 336 000 kr (6 IBB) + 5 % av löneunderlaget eller 566 000 kr (10 IBB).

Vad händer om jag tar en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % - 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

Tänk på att:

• Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta utdelning en annan gång.
• Du kan planera dina löneuttag för att vissa år få räkna med huvudregeln, medan du andra år tar ut mindre lön och på det sättet bygger upp bolagets utdelningsbara medel. De år du tar ut mindre lön får du fortfarande dela ut schablonbeloppet. Det kan vara intressant för inte minst enmansföretagare att räkna på.
• Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
• Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
• För att kunna tillgodoräkna dig ett schablonbelopp måste du äga aktierna vid årets ingång. 
• Ägs bolaget av flera så delas gränsbeloppet upp efter ägande. 
• Du kan bara utnyttja ett schablonbelopp per person.
• Omkostnadsbelopp kan ökas genom kapitaltillskott, är kapitaltillskottet inte varaktigt dvs funnits kortare tid än 2 beskattningsår så ska det avräknas från omkostnadbeloppet. 
• Det kan vara knepigt att hålla reda på årtalen i huvudregeln då löneunderlagen beräknas på året före utdelningen men deklareras året efter. Enklast är att utgå från blankett K10 sidan 4 vid den här beräkningen.
• De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.

Relaterade artiklar

Historien om när Sverige införde allmän revisionsplikt för aktiebolag

Varför aktieägaravtal?

Guide - Enskild firma till aktiebolag

Antti J. Niemi Antti J. Niemi är godkänd revisor på Revideco. Anttis huvudinriktning som revisor är ägarledda bolag. Han har mångårig erfarenhet av bland annat tillverkande industri, säkerhetsbolag, städbolag, arkitekt-, reklam-, management- och IT konsultbyråer. En och annan restaurang och vinagentur finns också med på listan. Antti arbetar också med filialer och dotterbolag till utländska företag. Revideco är en engagerad revisions, redovisnings och rådgivningsbyrå som finns i Stockholm, Jönköping och Skellefteå. www.revideco.se Revideco är medlem i MGI Business Solutions Worldwide. En internationell revisions, redovisnings och rådgivningsallians som finns i 82 länder. Hemsidan

Skriv din kommentar

• Namn (Obligatorisk):
• E-post:
• Hemsida:

0

Ange texten i bilden. Inte tydlig? Ladda om Captcha

Lämna kommentar Prenumerera

• Kommentarer
• Klistrade
• Favoriter

Personer i konversationen

• Antti J. Niemi
• Ted
• Johan Kuylenstierna

Kommentarer (19)

Ladda föregående kommentarer

• 

  Gäst (Olof Sandberg)

  Permalänk

  Hej,
  
  tack för en bra artikel!
  Jag har en fråga gällande
  "Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2012 måste ägare eller närstående till ägare ha tagit ut en lön under 2011 på minst 312 600 kr (6 IBB) + 5 % av löneunderlaget eller 521 000 kr (10 IBB)."
  Vad ingår i begreppet "ägare" i detta fallet? Innebär det att alla ägare tillsammans (i mitt fall 4st) skall ha tagit ut en gemensam lön på minst 512 000kr, eller måste varje ägare var och en ha tagit ut egen lön över detta belopp. Vi 4 är inte närstående.
  Om jag tagit ut lön över detta belopp men inte de övriga, höjs då gränsbeloppet för mig men inte för företaget?

  för 6 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Antti J. Niemi

  Svar till: Olof Sandberg

  Permalänk

  Hej Olof,
  Om ni inte är närstående till varandra så ska var och en av er ta ut en lön på minst 6 IBB + 5% av löneunderlaget eller 10 IBB för att ni ska få räkna enligt huvudregeln. Om du tagit ut tillräcklig lön men inte de andra så räknas ditt K10 underlag upp enligt huvudregeln och de andra ägarnas K10 underlag räknas upp efter förenklingsregeln. Oavsett om du räknar efter förenklingsregeln eller huvudrageln får du bara räkna upp motsvarande din ägarandel.

  för 6 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Gäst (Lars)

  Permalänk

  Hej Antti, En riktigt bra samanställd artikel!!. Vill bara kolla en uppgift jag fått av en revisionskonsult men som jag hela tiden misstänkt var fel.
  Frågan är egentligen rätt enkel. Startade ett AB med en kompanjon dec 2011. Har tot betalat ut drygt 1 milj i löner 2012. Nu frågan: Kan vi lyfta lönebaserat utrymme 2013 eller först 2014?
  Lasse

  för 5 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Antti J. Niemi

  Svar till: Lars

  Permalänk

  Hej Lars!
  Utdelning enligt huvudregeln under 2013 beräknas på löner utbetalda under 2012. Utdelningen deklareras 2014. Uppfyller ni inte lönekraven som ställs i huvudregeln så får ni dela på ett schablonbelopp.
  //Antti

  för 5 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Gäst (Magnus)

  Permalänk

  Hej, bra med info kring detta! Funderar om detta fungerar: Om jag som delägare i fåmansbolag 1 startar ett AB som äger en del av bolag 1, kan bolag 1 göra en utdelning där jag räknar en del (den direktägda delen) med lönebaserat utrymme och en del går till AB som jag sedan tar utdelning från enligt schablonmetoden (150 0000). Kan min fru i så fall också starta ett AB som får utdelning från bolag 1 så att hon från sitt bolag kan ta ut utdelning enligt schablonmetoden?

  för 5 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Antti J. Niemi

  Svar till: Magnus

  Permalänk

  Hej Magnus,
  Japp, det borde vara möjligt i nuläget.
  Antti

  för 5 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Gäst (Lars)

  Permalänk

  Hej Antti,
  Efter lite motstridiga uppgifter vore jag tacksam om du kunde ge dina synpunkter på följande:
  
  Bakgrund: Startade med en kompanjon ett bolag (A) dec 2011 (50/50-ägande). Startade ett nytt bolag (B) dec 2012 (helägt av mig). Nu under våren så komme mitt bolag B att köpa mina 50% av aktierna i Bolag A av mig som privatperson. Det kommer att tas ut löner i båda bolagen under 2013. I bolag A har redan merparten av årets löner tagits ut och i bolag B kommer löner att tas ut (dock ej till gränsbeloppsnivån i B)
  I båda bolagen bedrivs liknande verksamhet
  Nu till mina två frågor.
  1. Kan man generellt (bortse från A och B ovan) ta ut lönebaserad utdening från flera bolag förutsatt att gränsbeloppen uppfylls i båda (ja om jag förstått det rätt)
  2. Hur blir det i mitt fall med löebaserad utdelning 2014 (baserat på löneuttag 2013). Det lönebaserade utrymmet i bolag A tillfaller ju Bolag B som äger aktierna i A. Kan jag som ägare av B i min tur tillgodoräkna mig utrymmet från A. Om så är fallet kan jag addera det till de löner som tagits ut i B under 2012 och få ett samlat löneunderlag eller skulle det kräva att jag bildar en koncern?!
  
  Hoppas jag uttryckt mej begripligt så du förstod hur jag menade.
  Vänligen
  Lasse

  för 2 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Antti J. Niemi

  Svar till: Lars

  Permalänk

  Hej Lasse,
  1. Det finns inga restriktioner till hur många bolag man kan ta ut en utdelning som beskattas enligt huvudregeln, dvs lönebaserad - precis som du säger.
  2. I ditt bolag B får du tillgodoräkna dig de löner som utbetalats i B samt den del av lönerna motvarande Bs ägande i A för den tid som B ägt aktierna i A under förutsättning att A är ett dotterbolag till B. Att B äger 50% av A betyder inte att A är ett dotterbolag utan B ska äga mer än 50% (alternativt avtalat om att exempelvis få tillsätta fler än hälften av styrelsens ledamöter) eller på något annat sätt utöva ett bestämmande inflytande.
  
  Hoppas att jag svarat på din fråga!
  Antti

  för 2 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Gäst (Magnus)

  Permalänk

  Tack för en bra artikel.
  Jag äger en rörelse (AB 1). AB 1 äger i sin tur två AB till i Sverige och ett ApS bolag i Danmark. Kort sagt är det en liten koncern.
  Min fråga är, kan man (jag) lyfta utdelning som ägare till AB 1 på "dotterbolagen" också?
  Tycker mig ha sökt svar lite varstans utan resultat så jag hoppas min fråga är tydlig.

  för 2 månader sedan

  0 Gilla Svara
• 

  Antti J. Niemi

  Svar till: Magnus

  Permalänk

  Hej Magnus,
  I beräkningen för hur du beskattas för utdelning från ditt AB1, när du räknar enligt huvudregeln, får du också räkna in löner i bolag inom EEs området som du äger mer än 50% av eller på något annat sätt har bestämmande inflytande i.
  
  Hoppas att jag svarat på din fråga, skriv en rad här annars!
  Antti

  för 2 månader sedan

  0 Gilla Svara

Klistrade

Favoriter

Relaterade artiklar:

Så fixar du skattefri personalvård

Holdingbolag - så fungerar det

Årsredovisning för aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissa handelsbolag

Tre viktiga dokument innan bolagsregistrering

Välj rätt företagsform - Bolagsform

Skattedeklaration och skattekonto

Artiklar av denna författaren:

Personligt betalningsansvar i aktiebolag - 8 situationer en styrelseledamot vill undvika

Viktig information för dig med brutet räkenskapsår

< Föregående		Nästa >