Användarnamn
Lösenord
eller  Logga in med Facebook

Nytt i ekonomi forum

Så beräknas skatt på utdelning - 3:12 reglerna - uppdaterad med nyheter för 2014

Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Antti J. Niemi   
2013-12-07 14:04

3:12 reglerna i ABHur stor utdelning ska jag ta? Den frågan har två sidor som du bör ta hänsyn till. För det första så måste du ta reda på hur mycket bolaget kan lämna i utdelning och för det andra bör du ta hänsyn till hur utdelningen beskattas.

Nyhetsbrev

yesJa tack, skicka fler gratis tips & nyheter. Enkelt att avanmäla.


Relaterade artiklar

Hos fåmansbolagsägare blir den del av utdelningen som hamnar under ett värde som kallas gränsbelopp endast beskattad till 20 %. Det här är en översiktlig genomgång av beskattningsreglerna så som de ser ut idag.

Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.

Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Schablonbeloppet för inkomståret 2014 är 155 650 kr. Beloppet beräknas på 2,75 inkomstbasbelopp (IBB). Schablonbeloppet får du använda dig av om du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp. Schablonbeloppet för inkomståret 2013 var 150 150 kr och för inkomståret 2015 blir det 156 475 kr.

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2013 som deklareras 2014
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2013 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2012 på minst 327 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 546 000 kr (10 IBB).

Utdelning under 2014 som deklareras 2015
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2014 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2013 på minst 339 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 566 000 kr (10 IBB).

Utdelning under 2015 som deklareras 2016
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2015 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2014 på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 000 kr (10 IBB).

Fem nyheter i huvudregeln i år:

Den första, mest positiva, förändringen är att gränsbeloppet nu räknas till 50 % av hela löneunderlaget, till skillnad från 25 % tidigare (med 25 % uppräkning över 60 IBB). Det innebär att betydligt fler kvalificerar sig för att använda huvudregeln. Enmansföretagare utan anställda som under 2013 själva tar ut minst 357 474 kr i lön kommer att tjäna på att använda huvudregeln istället för förenklingsregeln. Huvudregeln ger då 178 000 kr och förenklingsregeln 155 650 kr (plus viss uppräkning).

Den andra förändringen är att en ny 4 % spärr införs. Den innebär att huvudregeln bara får användas av delägare som äger en andel som motsvarar minst 4 % av kapitalet i bolaget. I innehavet får inte närståendes innehav räknas in. Regeln gäller första gången vid beräkningen av gränsbelopp för 2014 och alla som äger mindre än 4 % den 1 januari 2014 kvalificerar sig inte för huvudregeln. Det här innebär en försämring för större fåmansbolag.

En tredje förändring är att en takregel införs som innebär att huvudregeln max kan beräknas till 50 gånger din egen eller närståendes kontanta lön. Tidigare gränsbelopp begränsas inte.

En fjärde förändring är att definitionen av dotterföretag har förändrats till att innebära att endast bolag som ägs till mer än 50 % av kapitalet får räknas in i beräkningen av löneunderlaget. Det här påverkar beräkningen av löneunderlag i dotterföretag. De som haft strukturer som innebär att de haft en dubbel koncerntillhörighet träffas av den här förändringen då ett dotterbolag nu bara kan ha ett moderbolag.

Och den femte och sista förändringen är att det högsta löneuttagskravet som nu är 10 IBB sänks till 9,6 IBB. Men den förändringen träder inte i kraft förrän beskattningsåret 2016 dvs avseende löneuttag under 2015.

Vad händer om jag tar en större utdelning än gränsbeloppet?

Utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet upp till takbeloppet beskattas så som lön vilket är ca 32 % - 57 % beroende på hur mycket lön du tagit ut under året. Utdelning över takbeloppet 90 IBB beskattas som kapital dvs med skattesatsen 30 %.

Tänk på att:

  • Väljer du att inte ta utdelning så sparas gränsbeloppen så att du kan ta lågbeskattad utdelning en annan gång.
  • Säljer du dina aktier så beräknas beskattningen av vinsten efter sparade gränsbelopp.
  • Har du idag exempelvis en bilförmån eller bostadsförmån så räknas den inte in i varken din lön eller löneunderlaget vid beräkning av huvudregeln. Det kan därför vara intressant att se över om du kan öka din lön och köpa dig loss från förmånen, sk nettolöneavdrag. Hela lönen skulle då räknas in vid beräkningen.
  • Vid beräkning av löneunderlag i huvudregeln får man endast räkna med de löner som betalats ut under den tiden som man ägt bolaget.
  • För att kunna tillgodoräkna dig ett schablonbelopp måste du äga aktierna vid årets ingång.
  • Ägs bolaget av flera så delas gränsbeloppet upp efter ägande.
  • Du kan bara utnyttja ett schablonbelopp per person.
  • Omkostnadsbelopp kan ökas genom kapitaltillskott, är kapitaltillskottet inte varaktigt dvs funnits kortare tid än 2 beskattningsår så ska det avräknas från omkostnadbeloppet.
  • Det kan vara knepigt att hålla reda på årtalen i huvudregeln då löneunderlagen beräknas på året före utdelningen men deklareras året efter. Enklast är att utgå från blankett K10 sidan 4 vid den här beräkningen.
  • De här reglerna gäller bara för fåmansbolagsägare och det är du om mer än hälften av aktierna i bolaget ägs av fyra personer eller färre. I en ägare räknas hela dess närståendekrets dvs make/a, sambo, barn, barnbarn, föräldrar osv in.
Antti J. Niemi

Jag heter Antti J. Niemi och är auktoriserad revisor och partner på Revideco. Jag arbetar som revisor i små och medelstora ägarledda bolag, ofta med utlandsanknytning. Jag kommer från en företagarfamilj och som revisor så får jag jobba med frågor som betyder något för dig som företagare. Det gillar jag.

Revideco är en engagerad revisions, redovisnings och rådgivningsbyrå som finns i Stockholm, Jönköping och Skellefteå.

www.revideco.se

Revideco är medlem i MGI Business Solutions Worldwide. En internationell revisions, redovisnings och rådgivningsallians som finns i 85 länder.

Skriv din kommentar

0

Kommentarer (41)

Ladda föregående kommentarer
  • Hej Robert,
    I Fredriks case så är han ensam ägare och ensam anställd i bolaget och i och med att det räcker med att ta ut en lön på minst 341 400 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets löner så kvalificerar han sig för huvudregeln iom att 365 000 kr då blir ett belopp högre än det.

    Men kontanta löner menar jag att man inte får ta hänsyn till förmåner, möjligen något otydligt formulerat, men det är alltså bruttolön jag menar.

    Hoppas att jag svarat på din fråga. /Antti

  • Gäst (BengtOlof Sandberg)

    Permalänk

    Skulle vilja förtydliga att, åtminstone så vitt jag förstår, det finns tre regler. Förenklingsregeln, Huvudregeln och Lönesummeregeln. Huvudregeln bygger på anskaffningsbeloppet av andelarna och om man använder Lönesummeregeln så kombinerar man dom två. Förenklingsregeln kan inte kombineras med någon annan. Har man flera bolag idag så får man ju bara använda Förenklingsregeln på ett bolag. Men huvudregeln, idag 11,09% på anskaffningsvärdet, får man alltid använda....
    Så har jag i alla fall förstått det.

  • Hej BengtOlof,
    Det är en intressant kommentar du gör. Det stämmer att man får göra en uppräkning omkostnadsbeloppet och man bara kan göra det i det fall man använder sig av huvudregeln. Huvudregeln är precis som du skriver inte begränsad till ett bolag så som förenklingsregeln är. Att man använder huvudregeln betyder i många fall att man räknar på löneunderlagen men om man har flera bolag där man inte tagit ut tillräcklig lön så räknas gränsbeloppet upp så som du beskriver. Det här blir ovanligt intressant i de fall så man har höga omkostnadsbelopp då huvudregeln, utan att man tar ut tillräcklig lön även kan ge ett högre gränsbelopp än förenklingsregeln.

    Ska man sedan använda sig av K10ans terminologi så ingår beräkningen av löneunderlag i huvudregeln, men det är ju bara en fråga om terminologi.

    MvH
    Antti

  • Gäst (Irina)

    Permalänk

    Tack Antti för din nderbara pedagogiska förklaringen!

    Hälsningar

    Irina Ericson, student i högskolan i Skövde

  • Gäst (Sven)

    Permalänk

    Hej
    Jag startade ett aktiebolag i mars 2014.Kan jag ta ut utdelning för det första verksamhetsåret 2014 i Jan 2015?

  • Hej Sven,
    Du får räkna upp ditt gränsbelopp med minst ett schablonbelopp & uppfyller du kraven för huvudregeln så kan du räkna på den. Sedan så behöver du också ett plusresultat som du kan dela ut. Tänk på att det är bolagsstämman som beslutar om utdelningen och inför det så behöver bokslut och årsredovisning vara klara.

    Lycka till med nya företaget!

    /Antti

  • Gäst (Nicklas)

    Permalänk

    Hej Anti,
    jag har som ägare av en aktiebolag ej tagit lön under inkomstår 2014 utan bara betalat anställdas lön. Låt oss säga att jag har gjort en vinst på 500 000 kr och vill ta allt som aktieutdelning, hur mycket skatt ska jag betala totalt och hur mycket får jag i fickan så att säga? Tacksam för svar.

  • Hej Nicklas,
    Om din vinst efter bolagsskatt är 500 000 kr och du startat bolaget under 2014 så får du tillgodoräkna dig ett schablonbelopp som för 2015 är 156 475 kr. 156 475 beskattas till 20%. Ägde du aktierna 1 januari 2014 så får du räkna med 2014 års schablon också vilket var 155 650 kr (såvida du inte utnyttjat det redan).

    Resterande belopp skattar du för som lön.

    Skatt på schablon 165 475 * 20% = 31295 kr
    Skatt som lön 500 000 - 156 475 = 343 575 * 32% (kommunalskatt) 109 944 kr
    Total skattekostnad 141 239 kr. Kvar efter skatt blir då 358 761 kr

    Skatten på lön kan ju skilja sig ganska så mycket mellan olika orter mm men jag räknade på 32% och tog inte hänsyn till några grundavdrag mm.

    Hoppas att jag har svarat på din fråga.
    Antti

  • Gäst (Nicklas)

    Svar till: Antti J. Niemi Permalänk

    Hej Antii,
    Tack så mycket för informationen. Jag har en följdfråga bara. Om jag förstått dig rätt så har jag rätt att beskatta 20% på 156 645 för 2014 och 2015 på en gång om jag har inte fortfarande utnyttjade det för 2014? Min fråga är jag startade mitt företag 2013 december och har ej deklarerat ännu, har jag fortfarande rätt att ta aktieutdelning för både 2014 och 2015 för 20% beskattning?

  • Hallå igen Nicklas,
    Helt rätt, om du startat (stiftat) ditt bolag i december 2013 och beslutar om utdelning på stämma under 2015 så har ditt gränsbelopp ökat med schablonbeloppet för 2014 och schablonbeloppet för 2015.

    /Antti

 

Nyhetsbrev

klickSverige bästa nyhetsbrev för företagare säger vissa. Vad tycker du?

Prenumerera gratis - enkelt att avanmäla.


Twitter och FB

Här följer du oss på Facebook

Google plus

Följ oss på Google +, Facebook och Twitter

Protected by SiteGuarding.com