Ett paradigmskifte innebär att det sker en genomgripande förändring i hur individen, eller gruppen, uppfattar, tolkar och upplever något.

En sådan förändring påverkar både individ och grupp, och kan öppna helt nya vägar till möjligheter.

Vem myntade begreppet paradigmskifte?

Ordet paradigm har grekiska rötter och betyder ungefär ’mönstervisning’ – från para (’bredvid’) och deiknunai (’visa’). Det användes länge som en grammatisk fackterm för böjningsmönster.

Den moderna innebörden – och själva begreppet paradigmskifte – kommer från den amerikanske vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn (1922–1996). I sin inflytelserika bok The Structure of Scientific Revolutions (1962) beskrev han hur vetenskapen inte utvecklas jämnt och stegvis, utan i språng.

Enligt Kuhn arbetar forskare oftast inom ett rådande paradigm – en gemensam uppsättning grundantaganden, begrepp och metoder. Men förr eller senare dyker det upp anomalier: observationer som det gamla paradigmet inte kan förklara. När anomalierna blir för många uppstår en kris, och till slut ersätts det gamla paradigmet av ett nytt. Det är detta omvälvande byte Kuhn kallar ett paradigmskifte.

Exempel på paradigm och paradigmskifte

Det mest klassiska exemplet är skiftet från den geocentriska världsbilden – med jorden i centrum av universum – till den heliocentriska, där solen sattes i centrum. På samma sätt gav Newtons fysik senare plats för Einsteins. I båda fallen förändrades inte bara enskilda fakta, utan själva ramverket för hur vi förstår verkligheten.

Men paradigmskiften sker inte bara i vetenskapen. De händer också i våra egna huvuden. Här är två exempel som visar hur kraftfullt ett mentalt skifte kan vara.

Den omöjliga milen – Roger Bannister

Ända fram till 1954 hade ingen sprungit en engelsk mil under 4 minuter. Alla var överens om att detta var omöjligt. Det fanns vetenskapliga fakta som visade att människan rent fysiskt och psykiskt inte klarade av att springa fortare.

Alla levde i paradigmet – attityden ’det går inte, det är omöjligt’.

Tills den 6 maj 1954 då Roger Bannister gjorde det som ingen hade trott var möjligt: han sprang en engelsk mil under 4 minuter. Året därefter gjorde drygt 30 personer samma bragd, 1956 ytterligare drygt 300 personer. Idag har tusentals löpare klarat samma bragd.

Vad hade hänt som gjorde att människor helt plötsligt kunde springa under 4 minuter? Vilken gräns hade sprängts? Var det den fysiska gränsen? Nej!

Svaret är att det var den mentala gränsen som sprängdes. Ett paradigmskifte hade skett.

Människor började tänka utifrån paradigmet ”att det går, det är möjligt”.

Mannen på tunnelbanan – Stephen R. Covey

Det andra exemplet kommer från Stephen R. Covey och hans bok De 7 goda vanorna:

Han berättar att han färdades i en tunnelbana och in kliver en man med sina två söner. Sönerna rusar runt, skriker och stör folk och detta fortsätter en lång stund. Till slut tröttnar han och frågar varför han inte gör något för att kontrollera sina barn. Fadern svarar: "Vi kom precis från sjukhuset där deras mamma dog. Jag vet inte hur man ska hantera det och jag antar att de inte heller vet."

Plötsligt ser du allting annorlunda. Det är kraften i ett skifte av paradigm. Det är samma barn som skriker i tunnelbanan, men man ser på dem och situationen på ett helt annat sätt.

Våra paradigm begränsar oss och företagen

Antingen kan ett paradigm vara begränsande eller frigörande. Vad är det värt att få ny arbetsglädje? Få en positiv företagskultur? Hur stor produktivitet ger ny motivation på ett företag?

Jag vill påstå att alla företagskulturer och människor sätter upp omedvetna mentala gränser som begränsar möjligheten till expansion. Så länge dessa begränsningar och attityder inte identifieras och bearbetas, så kommer de att styra vårt liv och genomsyra företagskulturen och ge upphov till resultat som står i linje med begränsningen.

När vi jobbar med uppdrag och företagskultur är det enormt givande att se ledningen, mellanchefer och nyckelpersoner samt personalen börja röra sig mot den företagskultur de har längtat efter, som innehåller feedback, ny motivation, tydlighet i rollbeskrivningar och mål som följs upp i vardagen.

Och de företag som väljer att se över dessa begränsningar är också mer lönsamma och har snabbare tillväxt. Personalen stannar också kvar i högre utsträckning och man drar till sig nya ledare som vill hoppa på tåget.

Hur är det på ditt företag? Din arbetsplats? Vad skulle hända om du eller ni kunde få ett paradigmskifte och nå högre och längre? Allt börjar med en tanke av tro och hopp. Det är som ett förstoringsglas: när solen lyser igenom och man väljer att fokusera och hålla det stilla, då bränner det hål. Nu pågår loppet för alla företag som vill växa, stärka sin kultur och vinna kundernas förtroende.

Ledaren går alltid först. Vad väljer du att göra?

Vanliga frågor om paradigm och paradigmskifte

Vad är skillnaden mellan ett paradigm och ett paradigmskifte?

Ett paradigm är det rådande tankemönstret – ramverket av antaganden vi tolkar världen genom. Ett paradigmskifte är när det ramverket byts ut mot ett nytt, så att vi ser samma verklighet på ett helt annat sätt.

Vem uppfann begreppet paradigmskifte?

Begreppet i sin moderna betydelse myntades av vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn i boken The Structure of Scientific Revolutions (1962).

Vad är ett exempel på ett paradigmskifte?

Det klassiska exemplet är övergången från den geocentriska världsbilden (jorden i centrum) till den heliocentriska (solen i centrum). Andra exempel är skiftet från Newtons till Einsteins fysik.