• Det finns ett visst antal seriösa, erfarna och bra franchisegivare i vårt land. Man brukar anse att en franchisegivare skall har varit igång kanske 5-10 år och har uppemot 5-10 franchisetagare för att man kan säga att dom är beprövade och har rimligt väl fungerande koncept. Och sådana franchisegivare finns det en hel del av. Håll ögonen på dom!
Gör som 20 000 företagsledare, chefer och entreprenörer och prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det är för dig som vill ha ut lite mer av livet.
• Men det finns tyvärr även en del oseriösa eller vårdslösa franchisegivare. Det är enligt min erfarenhet sällan fråga om bedrägerier utan snarare har man god vilja, men sämre förmåga. Då är det ofta fråga om överoptimism och brister i verklighetsuppfattningen.
• Nya, obeprövade franchiser rymmer alltid mycket större risker än beprövade och etablerade verksamheter. Man bör därför undvika att vara försökskanin, alltså den förste franchisetagaren i ett nytt koncept. Det absolut första rådet jag vill ge en blivande franchisetagare är att kontakta några tidigare franchisetagare i samma företag och kolla hur det går för dom, hur dom trivs osv. Finns inga sådana referenser är det osäkert att investera.
Praktisk handbok och hjälpreda för dig som vill bli franchisegivare och bygga en franchisekedja, arbetar i eller vill bli egen företagare med hjälp av franchise.
Var man skall hämta objektiv information om franchise?
Den bästa och mest kompletta förteckningen över franchiseföretag verksamma i Sverige finns på internetsajten http://www.franchisenet.se/. Man behöver dock vara försiktig när man studerar och låter sig vägledas av denna sajt. Sajten är helt kommersiell och ger inga garantier för de företag som är listade. Här blandas bra och mindre bra franchiser, företag som knappt existerar med sådana som är mycket välkända och så vidare.
Ett ställe man kan överväga att hämta råd ifrån kunde vara den Svenska Franchiseföreningen. Det är idag enbart c:a 10 procent av de i Sverige verksamma franchisgivarna som är godkända medlemmar i den Svenska Franchiseföreningen. Dom fullvärdiga är normalt beprövade och seriösa, men även här finns undantag för det bedrivs ingen övervakning eller kontroll av medlemmarna. Många av dom bästa systemen är inte med i denna förening.
Även i utlandet finns kommersiella informationssajter samt även vissa seriöst arbetande franchiseföreingar, främst i stora länder.
Hur mycket skall man investera?
Det behövs alltid ett startkapital för att förvärva och starta upp en normal franchise. Behovet av kapital varierar mycket med bransch och typ av verksamhet. Investeringen bestå ofta av inredning, ombyggnadskostnader, profilmaterial, utrustning, lager, fordon mm. och så en inträdesavgift, detta som vanligen kallas ”franchiseavgift”.
Medan den delen av investeringen som rör rent fysiska produkter och föremål ofta har ett realiserbart andrahandsvärde, i vart fall i etablerade kedjor, så är dessa investeringar inte ett egentligt riskkapital utan bör till stor del kunna lånefinasieras.
Själva franchiseavgiften är däremot ofta en ren riskinvestering som blir förbrukad om verksamheten inte bär sig. I Sverige ligger denna inträdesavgift ofta mellan 100 000 och 200 000, återigen branschberoende. Höga avgifter än så bör man vara misstänksam inför.
Vilken bransch skall man välja? Franchising finns i många helt olika branscher från detaljhandel till restauranger, till taxi, till begravningsbyråer, fastighetsförmedling osv. Alla skiljer sig åt när det gäller antal anställda, arbetstider mm. Det är ju självklart att man skall välja något man gillar och passar för. Viktigt är då att man verkligen kollar upp den valda branschen så att man får grepp om konkurrensläge, branschutvecklingstal och sådant.
Serviceavgifter. Vanligen utgår en serviceavgift som en viss procent av omsättningen. Det finns inte någon procentsiffra som är ”rätt” ellr ”fel” utan avgiften beror på bransch, arbetsfördelning mellan parterna och sådant. I USA är serviceavgifterna oftast lägre än här. Tjänsteverksamheter har högre procentuell avgift än t.ex. detaljhandel. I stället för att diskutera procent bör man fokusera på vilka resultat som verkar kunna nås i en franchise.
Köptvång. Ibland finns regler om att vissa eller alla produkter måste köpas från franchisegivaren till priser där denne tjänar pengar och där denne kan styra sortimentsval och priser. Detta är ofta ett avgiftssystem som blir kontraproduktivt för hela organisationen eftersom intressekonflikt kan uppstå mellan kundernas och franchisetagarnas preferenser och franchisegivarens finansiella behov. Varning alltså.
Gemensamma marknadsavgifter. Ofta finns regler om att alla enheter i kedjan ”poolar” sina pengar till en gemensam marknadsföringsfond. Detta är som regel klokt och värdefullt.
Tom Bruno har över 35 års erfarenhet av franchising och har direkt eller indirekt genom sina partners hjälpt flertalet av Sveriges stora och framgångsrika franchiseföretag med sina konceptutvecklingar och/eller sina expansionsprogram.
Hans verksamhet har omfattat operativa befattningar i t.ex. Dinol AB (bilvård + 1800 franchisetagare), Svensk Direktreklam, SkandiaMäklarna, JamJam, Top Cab, Direkt Optik m.fl. samt styrelseuppdrag, aktieägande och konsultuppdrag i ytterligare över 100 franchiseorganisationer.
Bruno är en, även utomlands, känd föredragshållare och kunskapsbärare i allt som rör franchisefrågor inklusive juridik, regelverk och dagligt praktiska frågor.