Rubrikerna är stora och svarta: förlorade jobb, röda siffror, stängda fabriker. En kris ger oönskade effekter som dock ibland kan vändas till fördelar.
Tänk positivt, utan att vara cynisk!
Missa inte fler råd!
Sverige bästa nyhetsbrev för företagare säger vissa. Vad tycker du?
Gör som 20 000 andra företagsledare och entreprenörer och gå med i vårt nyhetsbrev. Vi ger dig de senaste trenderna och tipsen.
Du kan enkelt avanmäla dig och vi garanterar att din e-postadress kommer att hanteras rätt och inte säljas eller lämnas till tredjepart.
I krisen bryter nätverk samman. Nätverk, det är detsamma som regelmässigt samarbete. Mellan tillverkare och underleverantörer, mellan uppdragsgivare och konsulter. När man inte har råd har man inte ens råd att hålla löften, placera nya order, upprätthålla förbindelser, samverka om gemensamma projekt, om rationaliseringar, om nya produkter.
För det snabbfotade, läs: mindre, företaget finns här nya chanser. Att fylla de platser som blir tomma, att erbjuda nya möjligheter för den kapacitet som blir ledig, att träda in i nätverk och hålla dem samman. Att ta ut ersättning på mindre konventionella sätt, obundet av historien. De nätverk som drabbas är även de företagsinterna, kanske inte minst dessa interna. Om en utomstående då kan få dem att fungera bättre, eller alls fungera, ja då är det en nyckelkapacitet av stort värde. Ibland kanske av annat värde än det rent pekuniära, just där, men värdet kan växlas upp och in på annan arena. Kreativitet!
Att nätverk fungerar sämre eller inte alls kan knytas till förluster i förtroende, något som tar tid att bygga upp men går snabbt att förstöra. Mindre företag är mer personliga, har korta kontaktvägar, och om de bara beter sig så att förtroendenivån inte ändras så har de en relativ fördel när alla andra förtroendenivåer sjunker. Även för förtroendet gäller att det skadas eller förstörs internt: vem blir den näste att få gå, vilken avdelning, vilken fabrik står härnäst i tur? Misstro, maktspel, mygel.
En funktion är särdeles känslig för förtroende: innovation. Om ett större företags interna nätverk och dess förtroendenivå eroderas så sjunker också förmågan till att vara innovativ. Marknadsföring, innovation, utveckling och även investeringar är det som först tar stryk när det går dåligt. Litet senare uppträder ändå det som underminerats, behovet av förnyelse – där alltså den interna förmågan sjunkit, kanske katastrofalt. (Eller så är det bristen på förnyelse som har del i krisen.) Därmed en öppning för den utomstående leverantören av idéer, design, uppfinningar och rådgivning.
Har man dåligt med resurser vill man inte riskera det som är knappt, resurserna alltså. Går det riktigt dåligt finns det å andra sidan exempel på att man tagit enorma risker och kliv ut i det okända efter filosofin ”att eftersom det ändå går åt skogen, låt oss pröva en sista radikal utväg, små steg räcker inte”. Risk och osäkerhet är subjektiva företeelser, forskning visar att en entreprenör som själv sitter i sadeln och behärskar sitt företagande inte alls upplever samma risktagande som utomstående – och entreprenören visar sig vara den som har rätt.
Abstrakt uttryckt, och det är så forskare beskriver det, så absorberar entreprenören osäkerheten. Låt oss tro på en gyllene marknad för sådana absorberare av osäkerheter ett bra slag framöver.
Bengt-Arne Vedin
Bengt-Arne Vedin är Civ ing vid KTH, tekn dr CTH. Numera innovationsprofessor (emeritus) knuten till Industriell ekonomi och organisation på KTH. Har givit ut sjuttio böcker på teman som innovation, kreativitet, informationsteknik IT, nya medier och framtidsstudier (nummer 71 på gång). Suttit i ca femton företagsstyrelser, flera kring nystart.
Rubrikerna är stora och svarta: förlorade jobb, röda siffror, stängda fabriker. En kris ger oönskade effekter som dock ibland kan vändas till fördelar.
RSS för kommentarer
