Starta
Driva & Utveckla
Marknadsföring
Ekonomi
Mer

15 tips för skatteplanering i enskild firma

Dela artikeln
tisdag, 30 maj 2017 0
15 tips för skatteplanering i enskild firma Först publicerad 18 april 2016

Uppdaterad: Artikeln avser skattereglerna 2016 och alltså inkomståret 2016, därmed deklarationen 2017.

Att lära dig skatteplanera i din firma kan vara till stor nytta för att bygga ett livskraftigt och stabilt företag. Målen för skatteplanering när det gäller inkomstskatt och socialavgifter kan vara att:

1. Minska marginalskatten genom omfördelning mellan åren.

2. Minska den totala skatten på en inkomst.

3. Skjuta skattebetalningen framåt i tiden så att nuvärdet av betalningen blir lägre.

4. Omvandla förvärvsinkomster (arbetsinkomster) till kapitalinkomster.

5. Omvandla kapitalinkomster till förvärvsinkomster genom negativ räntefördelning.

Guiden för skatteplanering i aktiebolag har du här

Marginalskatteplanering

För löntagare och för enskilda näringsidkare är inkomstskatten på förvärvsinkomster progressiv. Beloppsgränsen gäller förvärvsinkomsten, vilken för näringsidkare är inkomsten efter schablonavdrag för egenavgifter. Den del av förvärvsinkomsten som ligger över den så kallade brytpunkten för statlig inkomstskatt (452 100 kr för 2017) beskattas hårdare än den del som ligger under. Det beror på att statlig skatt (med 20-25 %) bara tas ut på den överskjutande delen. En näringsidkare som betalar fulla egenavgifter har dock 25 % i schablonavdrag för egenavgifter. Det betyder att han eller hon kan ha en vinst på 452 100/0,75 = 602 800 kr utan att betala statlig skatt.

Marginalskatteplanering bygger på att du genom olika åtgärder minskar din deklarerade förvärvsinkomst under år när du ligger över brytpunkten, och istället skattar för pengarna när du senare (eller tidigare) år ligger under brytpunkten.

Här är några exempel på hur du kan göra det:

1. Inkomstuppdelning mellan makar

2. Sätta av till periodiseringsfond

3. Sätta av till expansionsfond

4. Du kan göra skattemässiga avskrivningar som överstiger de redovisningsmässiga avskrivningarna och den verkliga värdeminskningen.

5. Pensionssparande – om du har hög marginalskatt när du betalar premien och låg marginalskatt när du får ut pengarna är det en skattefördel.

6. Även att utnyttja bestämmelserna om ackumulerad inkomst, dvs. att fördela en inkomst på olika år, är en marginalskatteåtgärd.

Skjuta skatten framåt

För den som närmar sig pensionsåldern lönar det sig att skjuta skatten framåt. Egenavgifterna sjunker rejält från året efter att du har fyllt 65 år. Dessutom får du ett förstärkt jobbskatteavdrag efter du fyllt 65 år.

Här är några exempel på metoder för att skjuta skatten framåt:

1. Pensionssparande

2. Periodiseringsfond

3. Anläggningsreserv, dvs. överavskrivning på inventarier

Höja förvärvsinkomsten

I vissa fall kan det löna sig att höja förvärvsinkomsten. Det kan vara för att:

1. Få så hög pensionsgrundande inkomst som möjligt.

2. Få så hög sjukpenninggrundande inkomst som möjligt.

Var emellertid försiktig så du inte kommer över brytpunkterna.

Omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster

Det lönar sig ibland att omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster, eftersom det inte är några socialavgifter på kapitalinkomster. Men idag har de flesta människor lägre skatt på förvärvsinkomster än på kapitalinkomster. Det vanligaste sättet att omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster i enskild firma är att utnyttja positiv räntefördelning. Ett annat sätt är att sätta av till expansionsfond.

Aktiv näringsverksamhet mest attraktivt skattemässigt

Ett sätt för många att sänka skatten och socialavgifterna är att se till att man betraktas som aktiv i näringsverksamheten. Då betalar man egenavgifter. Den som räknas som passiv betalar särskild löneskatt. Endast inkomster från aktiv näringsverksamhet ger dock underlag för jobbskatteavdrag. Inkomster från passiv näringsverksamhet ger inte jobbskatteavdrag.

Avdrag

Möjligheterna att skatteplanera i enskild firma genom avdrag presenteras i den här artikelserien. Läs även den då skatteplanering genom avdrag kan spara mycket pengar för dig som är enskild näringsidkare.

Samtliga 15 tips för att planera skatten i din firma

Här är genvägar till samtliga tips.

1. Beloppsgränser

2. Aktiv och passiv näringsverksamhet

3. Kvittning

4. Jobbskatteavdrag

5. Räntefördelning

6. Periodiseringsfond

7. Expansionsfond

8. Ersättningsfond

9. Inkomstuppdelning i familjen

10. Pensionssparavdrag

11. Ackumulerad inkomst

12. Egenavgifter och löneskatt

13. Sjukpenning & föräldrapenning

14. Rot & Rut

15. Enskild näringsverksamhet utomlands

Skatteplaneringstips för enskild firma #1 – Beloppsgränser i din firma

Vid skatteplanering i enskild firma är det en del beloppsgränser att hålla reda på. Här får du en genomgång av de viktigaste. De gäller för inkomståret 2017.

10 752 kr (0,24 prisbasbelopp)

Detta är lägsta förvärvsinkomst för att få sjukpenninggrundande inkomst.

18 950 kr (0,423 prisbasbelopp)

För en person som enbart har inkomst av tjänst, är detta gränsen när deklaration behöver lämnas. Men för en enskild näringsidkare gäller inte gränsen.

18 950 kr (0,423 prisbasbelopp)

För att du ska få en pensionsgrundande inkomst fastställd måste dina inkomster under ett visst år vara minst 42,3 procent av prisbasbeloppet (18 739 kr). Når du upp till gränsen blir det pensionsintjänande från första kronan.

40 001 kr

Detta är det lägsta överskott av näringsverksamheten du måste ha för att få den femprocentiga nedsättningen av egenavgifterna.

ca 62 000 kr

Upp till denna inkomst betalar du bara 7 % skatt (motsvarande den allmänna pensionsavgiften)

100 000 kr

På förvärvsinkomster upp till detta belopp får den som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år ett förhöjt jobbskatteavdrag, som är 20 procent av förvärvsinkomsten.

200 000 kr

Detta är det högsta underlaget för den 7,5-procentiga nedsättningen av egenavgifterna.

300 000 kr

På förvärvsinkomster på 100 000 – 300 000 kr får den som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år ett förhöjt jobbskatteavdrag, som är 5 % av förvärvsinkomsten.

336 000 kr (7,5 prisbasbelopp)

Högsta sjukpenninggrundande inkomst. För inkomstdelar därutöver höjs inte sjukpenningen. Ändå tas socialavgifter ut även för det överskjutande beloppet.

448 000 kr (10 prisbasbelopp)

Högsta föräldrapenninggrundande inkomst.

461 250 kr (7,5 prisbasbelopp)

Högsta pensionsgrundande inkomst. För inkomstdelar därutöver får du inget pensionsintjänande. Ändå tas socialavgifter ut även för det överskjutande beloppet.

452 100 kr

Upp till denna inkomst, brytpunkt 1, betalar du endast kommunalskatt. För inkomstdelar därutöver betalar du även statlig skatt med 20 procent (25 procent för inkomstdelar över brytpunkt 2). Denna gräns gäller t.o.m. det år du fyller 65 år.

478 100 kr

Detta är brytpunkt 1 för den som har fyllt 65 år vid årets ingång.

651 700 kr

För inkomstdelar över detta belopp (brytpunkt 2) betalar du kommunalskatt plus statlig skatt med 25 procent. Denna gräns gäller till och med det år du fyller 65 år.

670 600 kr

Detta är brytpunkt 2 för den som fyllt 65 år vid årets ingång. För inkomstdelar över detta belopp betalar du kommunalskatt plus statlig skatt med 25 procent.

För inkomstdelar över detta belopp (brytpunkt 2) betalar du kommunalskatt plus statlig skatt med 25 procent. Denna gräns gäller till och med det år du fyller 65 år.

Skatteplaneringstips för firma #2 – Aktiv och passiv näringsverksamhet

Det lönar sig i princip alltid att betraktas som aktiv näringsidkare och inte som passiv. Där är särskilda krav som behöver vara uppfyllda för att bli betraktad som aktiv näringsidkare.

Tredjedelsregeln

Du anses ha en aktiv näringsverksamhet om du ägnar sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som går åt till en vanlig anställning på heltid. Skatteverket anser att en heltid motsvarar 1500 timmar, så då motsvarar tredjedelstiden 500 timmar per år.

Fördelarna med att bli betraktad som aktiv näringsidkare är följande:

1. Endast underskott i aktiv nystartad näringsverksamhet får kvittas mot andra förvärvsinkomster.

2. Egenavgifterna är ofta lägre än den särskilda löneskatten.

3. Det är endast egenavgifter som har en femprocentig nedsättning. Någon motsvarande nedsättning finns inte för särskild löneskatt.

4. Det är bara i aktiv näringsverksamhet som du får göra avdrag för pensionssparande.

5. Jobbskatteavdragsgrundande.

6. Det är bara överskottet i aktiv näringsverksamhet som är pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst.

Skatteplaneringstips för firma #3 – Kvittning

Underskott i en enskild näringsverksamhet kan hanteras på olika sätt beroende på om företaget är nystartat eller inte.

Förutsättningar för kvittning:

1. Överskott och underskott i olika delverksamheter i den enskilda firman får fritt kvittas mot varandra.

2. Underskott kan rullas framåt och kvittas mot framtida överskott i näringsverksamheten, utan tidsbegränsning. Detta kallas rullning.

3. Underskott i nystartad aktivt bedriven näringsverksamhet kan kvittas mot förvärvsintäkter (tjänst och handelsbolag) under de fem första åren – möjlighet till marginalskatteplanering.

4. Ett slutligt underskott i en enskild firma kan utnyttjas till 70 % och får fördelas på en treårsperiod.

Kvittning mot andra förvärvsinkomster

Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet får kvittas mot andra förvärvsinkomster, dvs. inkomst av tjänst och inkomst från andra näringsverksamheter.

Villkor

Kvittningsrätten gäller bara:

1. Nystartad aktivt bedriven verksamhet (under de fem första åren)

2. Aktiv näringsverksamhet (detta är ett av skälen till att du ska försöka bli betraktad som aktiv)

3. Om du inte direkt eller indirekt (i exempelvis aktiebolagsform) bedrivit en likartad verksamhet under de senaste fem åren innan du startade detta företag.

4. De första 100 000 kronorna i underskott för vart och ett av de fem åren.

Högst 100 000 kr

Du får kvitta högst 100 000 kr per år i underskott för vart och ett av de fem åren. Har du större underskott ett visst år måste du rulla det överskjutande underskottet vidare och antingen kvitta det mot framtida överskott i näringsverksamheten eller också kan du kvitta det överskjutande beloppet ett kommande år under förutsättning att det året visar ett underskott.

Allmänt avdrag

Rent tekniskt görs kvittningen så att underskottet får dras av som ett allmänt avdrag i inkomstdeklarationen.

Slutligt underskott i nystartad verksamhet

Huvudregeln vid slutligt underskott (kvarvarande underskott när verksamheten upphör) är att detta dras av som kapitalförlust. Om företaget upphör inom 5 år från starten kan dock även det slutliga underskottet kvittas mot andra förvärvsinkomster.

Rullning bättre än kvittning

För de näringsidkare som har underskott men som så småningom går med vinst, är rullningen mer gynnsam än kvittning mot tjänst. För det första får du spara underskottet hur länge som helst. För det andra räknas underskottet av inte bara mot skatten, utan även mot egenavgifterna, vilket ger en högre avdragseffekt. Man kan räkna med att rullning ger 25-35 procentenheter bättre effekt än kvittning mot tjänst.

Rullningen framåt mot framtida vinster får du göra under ett obegränsat antal år. Obs! Hela underskottet måste rullas vidare. Hela underskottet måste tas upp.

Slutligt underskott

Om det finns en förlust kvar när företaget avvecklas, får du dra av 70 % av det sammanlagda kvarvarande underskottet. Detta slutliga underskott dras av som kapitalförlust i inkomstslaget kapital och ger där 30 % skattereduktion. Den totala skattereduktionen blir därmed 70 % x 30 % = 21 %.

Obs! Om du inte har betalat in tillräckligt mycket skatt för att kunna utnyttja hela den här skattereduktionen under ett enda år, får du dela upp avdraget på högst 3 år.

Skatteplaneringstips #4 - Jobbskatteavdrag

Jobbskatteavdraget gör att många förvärvsarbetare betalar historiskt sett låg skatt. Beräkningen av jobbskatteavdraget är komplicerad. Skattereduktionens storlek beror på inkomstnivå (efter avdrag), grundavdrag och kommunalskattesats. Beräkningen kommer inte att redovisas här.

Det är enklare om du tar en titt på följande tabeller:

Arbetsinkomst per år    Totalt jobbavdrag    % av inkomsten   
100 000 9496 9,5
150 000 12 439 8,3
200 000 15 764 7,9
250 000 19 090 7,6
300 000 22 415 7,5
350 000 25 709 7,4
400 000 25 994 6,5
500 000 25 994 5,2

Ju mindre du tjänar, desto större procent är således jobbskatteavdraget av din inkomst.

Utökad skattereduktion för ålderspensionärer

Personer som vid årets ingång fyllt 65 år får ett utökat jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget för dig som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år är:

  • 20 % av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus
  • 5 % av arbetsinkomsten mellan 100 000 kr och 300 000 kr

Tak för jobbskatteavdraget

Om du har både anställningsinkomster och inkomst av aktiv näringsverksamhet läggs dessa ihop vid beräkning av jobbskatteavdraget.

Obs! Det är bara inkomst av aktiv näringsverksamhet som ger underlag för jobbskatteavdrag.

Tips #5 – Räntefördelning

Genom positiv räntefördelning kan du lägga den del av vinsten i din enskilda firma som anses bero på kapitalet du har satsat som kapitalinkomst istället för som näringsinkomst.

Negativ räntefördelning innebär enkelt uttryckt att du beskattas för en fiktiv ränta som om du lånat pengar från ditt företag. Denna ränta får du avdrag för i inkomstslaget kapital samtidigt som du beskattas för motsvarande belopp i inkomstslaget näringsverksamhet.

När lönar det sig att använda positiv räntefördelning?

  • För +65-åringar är det bättre att låta bli räntefördelningen.
  • För övriga som inte betalar statlig skatt kan räntefördelningen innebära högre skatt än vid beskattning i näringsverksamheten. Men även om räntefördelningen ger litet lägre skatt kan det ändå vara bättre att låta bli att räntefördela på grund av att du med räntefördelning får en lägre pensions- och sjukpenninggrundande inkomst.
  • För övriga som ligger över brytpunkterna, så att de betalar statlig skatt, lönar det sig att använda räntefördelning.

Obs! Positiv räntefördelning får göras om det finns ett positivt kapital i verksamheten, efter vissa justeringar, på mer än 50 000 kronor. Ett omvänt förhållande gäller om du har ett kapitalunderskott. Detta ses som att du lånat kapital från näringsverksamheten. Du ska därför ta upp en schablonmässigt beräknad ränteinkomst i näringsverksamheten. Detta kallas negativ räntefördelning och är tvingande.

När lönar det sig att använda negativ räntefördelning?

  • För ungdomar och ålderspensionärer är det bra med negativ räntefördelning
  • För övriga som inte betalar statlig skatt kan negativ räntefördelning innebära lägre skatt. Dessutom får du en högre pensions- och sjukpenninggrundande inkomst.
  • För övriga som ligger över brytpunkterna, så att de betalar statlig skatt, är negativ räntefördelning ofördelaktigt.

Obs! Negativ räntefördelning ska göras om det finns en nettoskuld i näringsverksamheten, efter vissa justeringar, på mer än 50 000 kronor.

Kapitalunderlaget för räntefördelning

För den som väljer att utnyttja positiv räntefördelning är det en fördel att kapitalunderlaget är så stort som möjligt. Räntefördelningsbeloppet beräknas ju till fördelningsräntan multiplicerat med kapitalunderlaget vid årets början.

Obs! Räntefördelningen ska beräknas utifrån tillgångar och skulder vid föregående beskattningsårs utgång. Det finns en hel del tips på hur du får ett så högt kapitalunderlag som möjligt.

Tanken bakom räntefördelning

Systemet med räntefördelning jämställer i stort sett företagsformerna aktiebolag med enskild näringsverksamhet när det gäller beskattningen av inlånade eller satsade medel i företaget. Räntefördelningen gör nämligen att den del av företagets vinst som beror på de inlånade eller satsade medlen, och som alltså inte beror på delägarens arbetsinsats, beskattas i inkomstslaget kapital med 30 % kapitalskatt.

Räntesats – beräkning

För att få fram det positiva räntefördelningsbeloppet multiplicerar du kapitalunderlaget med statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret plus 6%. Räntesatsen för negativ räntefördelning är statslåneräntan plus en procentenhet.

Obs! Du får spara positiva räntefördelningsbelopp om du vill.

Vill du läsa exempel på hur räntefördelning fungerar finner du bra exempel på detta i Skatteverkets broschyr för enskilda näringsidkare på s. 21 (PDF) och för handelsbolag i följande broschyr på s. 18 (PDF).

Tips #6 - Periodiseringsfond

Det går att ha 6 års periodiseringsfonder samtidigt och avsättningen är 30 % av inkomsten för respektive år. I aktiebolag får man betala ränta för periodiseringsfonderna, men det behöver man inte göra i enskild firma.

Systemet med periodiseringsfonder ger möjlighet att utjämna resultatet mellan åren. Vid vinstår kan du göra en avsättning till periodiseringsfond. Vid sämre resultat kan du göra en återföring från periodiseringsfond. I synnerhet om du har så höga inkomster att du måste betala statlig skatt kan periodiseringsfonder vara gynnsamt.

Du får göra avsättning med högst 30 % av vinsten i en enskild firma. Det finns dock inget som hindrar att du sätter av mindre. En avsättning till periodiseringsfond måste dock återföras till beskattning senast 6 år efter det beskattningsår avsättningen gjordes.

Obs! Det kan bli problem om du plötsligt upphör med verksamheten och har gjort avsättningar till periodiseringsfonden med pengar som du inte längre har innestående på bankkontot. Skatteverket anser dock att du har ett års respit innan du måste återföra periodiseringsfonderna. Du kan också tänka på att avveckla verksamheten successivt. Du behöver inte ha någon vinst, kostnaderna kan vara lika stora som intäkterna eller större.

Obs! Under vissa förutsättningar kan du överföra periodiseringsfonderna till ett aktiebolag.

Tips #7 – Expansionsfond

Genom metoden med expansionsfond kan du som näringsidkare fondera vinster i näringsverksamheten på samma sätt som i ett aktiebolag. De fonderade vinsterna beskattas med 22 % expansionsfondsskatt och kan återinvesteras i verksamheten utan ytterligare beskattning. Det blir samma effekt som när man låter bli att ta ut lön eller utdelning ur ett aktiebolag, utan låter vinstmedlen stå kvar i bolaget.

Genom expansionsfonden kan man säga att vinsten i en enskild firma beskattas i två steg. Dels när vinsten tjänas in och dels när den tas ut ur företaget. När du sedan tar ut pengarna blir det ytterligare 46-22 = 24 % skatt, eftersom du får tillbaka expansionsfondsskatten samtidigt som den återförda expansionsfonden tas upp som intäkt i företaget och beläggs med inkomstskatt och socialavgifter.

Beräkning

Utgå från kapitalunderlaget vid årets utgång (tillgångar minus skulder). För enskilda näringsidkare och dödsbon får expansionsfonden vara högst 128,21 % av kapitalunderlaget för expansionsfond.

Obs! Avsättningen till expansionsfond får inte vara så stor att du på grund av avsättningen deklarerar ett underskott.

Expansionsfond lönar sig inte alltid

Är skatt och egenavgifter lägre än 22 % lönar det sig inte att sätta av. Däremot kan det löna sig att sätta av till expansionsfonden inför tiden då du skattemässigt räknas som ålderspensionär och skatt och egenavgifter därmed sjunker drastiskt för den som driver näringsverksamhet.

Meningen med expansionsfond är att du helt enkelt har en möjlighet att skjuta upp beskattningen av ytterligare en del av kapitalet till senare år. Det finns heller ingen tidsgräns för när senaste beloppet ska återföras. När beloppet väl återförs får du tillbaka den expansionsfondsskatt du satt av och beloppet betraktas först då som intäkt i näringsverksamheten.

Ett bra tillfälle att återföra expansionsfonden är de år du går i förlust eller då du helt enkelt har mindre intäkter.

Exempel på hur det kan gå till: Du har 500 000 kr i inkomst från verksamheten. Utrymmet för räntefördelning är 100 000 kr och du väljer att flytta över detta belopp till kapital. Därefter återstår 400 000 kr av inkomsten. Du sätter därefter av 30 % till periodiseringsfond, dvs. 120 000 kr. Sedan återstår 280 000 kr som är ditt utrymme för expansionsfond. Beakta dock att din avsättning får vara högst 128,21 % av kapitalunderlaget.

Obs! Det går i vissa fall att föra över expansionsfond vid byte av företagsform.

I Skatteverkets broschyr, SKV 295, s. 25 (PDF), kan du läsa mer om expansionsfond.

Tips #8 – Ersättningsfond

Du får göra avdrag för avsättning till en ersättningsfond om du får ersättning för skada genom brand eller någon annan olyckshändelse på inventarier, byggnader, markanläggningar, mark och djurlager. Ersättningen är ofta försäkringsersättning, men kan också vara statsbidrag, intrångsersättning eller skadestånd. Avdrag för avsättning får också göras i vissa andra särskilda situationer.

Avdragets storlek

Du får sätta av högst ett belopp som motsvarar den ersättning som du tar upp i deklarationens näringsbilaga.

Tidpunkt

Enligt 31 kap 14 § inkomstskattelagen får ersättningsfond tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och arbeten som utförs efter utgången av det beskattningsår då avsättning skett. Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark som har anskaffats under samma beskattningsår som ersättningen tas upp till beskattning. I sådana fall anses det som om avsättning till ersättningsfond har gjorts och fonden omedelbart därefter tagits i anspråk.

Beskattningskonsekvenser

När ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i 31 kap inkomstskattelagen utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Om en ersättningsfond återförs, ska ett särskilt tillägg motsvarande 30 % av det återförda beloppet tas upp som en skattepliktig intäkt.

Återföring av avdragen

Ersättningsfonden måste användas inom tre år från avsättningen, annars tvingas du återföra fonden till beskattning. Avdraget återförs i den deklaration som lämnas för det tredje taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget gjordes.

Obs! Om du på grund av sjukdom, lågkonjunktur eller något annat skäl har svårt att göra ersättningsinvesteringarna inom tre år, kan du ansöka om dispens hos Skatteverket. Du kan få dispens i ytterligare högst tre år.

Tips #9 – Inkomstuppdelning i familjen

I familjeföretag kan det vara intressant att dela upp inkomsterna från företaget inom familjen för att den totala skatten ska bli lägre. Lön till barn är ett alternativ som du alltid bör utnyttja om det går. Men resultatet får inte fördelas hur som helst bara för att ge maximal skattefördel, utan fördelningen måste ha en koppling till respektive familjemedlems arbetsinsats eller annan betydelse i företaget.

Medhjälpande make

Om den ena av makarna med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och andra omständigheter kan anses ha en ledande ställning i verksamheten, och den andra maken inte har en sådan ställning, räknas den andra maken som medhjälpande make.

Marknadsmässig ersättning

Den del av vinsten som förs över till den medhjälpande maken får inte vara högre än marknadsmässig ersättning. 90 kr + egenavgifter per timme kan utan motivering räknas som en godtagbar marknadsmässig lön. Detta är dock inte alls någon högsta marknadsmässig ersättning! Det är bara att gränsen går vid detta belopp när man måste motivera ersättningen.

Obs! Förutom marknadsmässig ersättning för sin arbetsinsats, kan den medhjälpande maken ta upp en inkomst som motsvarar en rimlig ersättning på den kapitalinsats som maken har gjort.

Obs! Titta på antalet timmar som medhjälpande make arbetar i företaget om det ska betraktas som aktiv eller passiv näringsverksamhet för medhjälpande make. Som huvudregel anses en näringsverksamhet vara aktiv om näringsidkaren har arbetat i verksamheten minst en tredjedel av den tid som motsvarar en heltidsanställning, det vill säga minst 500 timmar under ett år.

Gemensamt bedriven verksamhet

Om båda makarna kan anses ha samma ställning i verksamheten, är det en gemensam verksamhet. För en gemensamt bedriven verksamhet ska inkomsten fördelas efter vars och ens arbetsinsats. Därmed kan inkomsten i det här fallet fördelas ganska fritt mellan makarna. Det är förmodligen svårt att i efterhand kontrollera hur mycket tid varje make lagt ner i verksamheten.

Lön till barn

Som barn menas i det här sammanhanget företagarens eller dennes makes barn, även styvbarn och fosterbarn. Sambor med gemensamma barn jämställs med makar.

16 års gränsen

Lön till barn under 16 år ska beskattas hos den make som har den högsta inkomsten. Barn som fyllt 16 år kan avlönas och själva beskattas för beloppet. Samma bestämmelser om lön gäller här som för medhjälpande make.

Marginalskattesänkning

Om föräldern har hög marginalskatt blir den totala skattesänkningen i familjen stor. Barnet betalar bara 7 % skatt (motsvarande den allmänna pensionsavgiften upp till en inkomst på ca 57 000 kr).

Tips #10 – Pensionssparavdrag

Näringsidkare med inkomst av aktiv näringsverksamhet kan inom vissa gränser dra av premier för egna pensionsförsäkringar och insättningar på pensionssparkonton. Detta kallas pensionssparavdrag.

Storleken på avdraget

Som enskild näringsidkare får du avdrag för pensionssparande med 35 % av årets eller föregående års inkomst, dock maximalt 10 prisbasbelopp.

Obs! Om ett sparat pensionssparavdrag inte kan utnyttjas följande beskattningsår, går det förlorat.

Särskild löneskatt

På pensionskostnader som du drar av i inkomstslaget näringsverksamhet ska du betala särskild löneskatt med 24,26 %. Detta gör att skatteeffekten blir mindre.

Överväg annat sparande

Trots avdragsrätten bör du överväga om du verkligen ska spara i form av ett låst pensionssparande som du inte kan komma åt förrän du blir 55 år och som har höga avgifter. Ett annat alternativ om du vill spara pension i ditt bolag är givetvis att omforma till aktiebolag, det är i så fall högst rekommenderat!

Läs även vår artikel (sluta genast med pensionsförsäkring) om pensionssparande i aktiebolag

Tips #11 – Ackumulerad inkomst

Ackumulerad inkomst är ett sätt att undvika tröskeleffekter vid den progressiva beskattningen av tillfälligt höga inkomster som betalas ut ett visst år men som hör till flera år. Det finns ingen särskild deklarationsblankett för ackumulerad inkomst. Du begär särskild skatteberäkning i en bilaga eller i utrymmet för övriga upplysningar i inkomstdeklarationen. Du kan lämna din begäran inom fem år efter deklarationsåret, om du missar att göra det i den aktuella deklarationen.

Förutsättningar

Följande krav måste samtidigt vara uppfyllda för att reglerna ska få användas:

  • Du måste åtminstone något år som den särskilda skatteberäkningen avser ha haft en beskattningsbar inkomst under skiktgränsen för statlig skatt.
  • Den beskattningsbara inkomsten inklusive den ackumulerade inkomsten måste överstiga skiktgränsen med minst 50 000 kr.
  • Den ackumulerade inkomsten måste vara minst 50 000 kr.

Fördelningstiden

Fördelningstiden får vara högst 10 år. Om det inte kan utredas hur många år som den ackumulerade inkomsten hör till, anses inkomsten höra till tre år.

Dödsbo

Även dödsbon kan använda ackumulerad inkomst. Det är dock bara för dödsåret och de tre därpå följande beskattningsåren som det kan bli aktuellt.

Exempel på intäktskällor för ackumulerad inkomst

Det kan vara inkomster av vetenskaplig, litterär, konstnärlig verksamhet eller andra verksamheter som är knutna till din person. Det kan ta lång tid att skriva boken, men en stor del av inkomsten kommer plötsligt vid dess publicering. Skrivandet av boken kan däremot sträcka sig över två beskattningsår.

Andra exempel på inkomster som man kan använda ackumulerad inkomst: Inkomst vid överlåtelse av hyresrätt, varumärke, firmanamn och andra liknande goodwill-rättigheter.

Periodiseringsfond och ersättningsfond

Intäkt av näringsverksamhet som kommer från återföring av periodiseringsfonder på grund av att näringsverksamheten upphört, får räknas som ackumulerad inkomst om de återförda periodiseringsfonderna hör till minst två år. På samma sätt är det med avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på grund av att näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned.

Expansionsfond

Om du upphör med verksamheten minskar din expansionsfond till noll. Den inkomst av näringsverksamhet som detta ger får du räkna som ackumulerad inkomst förutsatt att expansionsfonden hör till minst två beskattningsår.

Mer information om ackumulerad inkomst

I broschyren Skatteregler för privatpersoner, SKV 330 (PDF), kan du läsa mer om ackumulerad inkomst.

I skatteuträkningsbroschyren, SKV 425 (PDF), finns ett exempel på den särskilda skatteberäkningen.

Tips #12 – Egenavgifter och löneskatt

Som enskild näringsidkare betalar du själv socialavgifter på din nettoinkomst i form av egenavgifter. Egenavgifterna är olika höga beroende på din ålder och på hur många karensdagar du har valt i sjukförsäkringen.

Obs! Egenavgifterna sätts ned något om du väljer ett högt antal karensdagar. Men nedsättningen är så marginell att du knappt tjänar något på det.

Nedsättning av egenavgifterna

Inom ett visst inkomstintervall får du en automatisk nedsättning av egenavgifterna. Du får nedsättning med 7,5 % av avgiftsunderlaget för inkomst av aktiv näringsverksamhet. Det finns ingen motsvarande nedsättning av den särskilda löneskatten, som du betalar istället för egenavgifter om du har passiv näringsverksamhet. För att få nedsättningen måste överskottet av aktiv näringsverksamhet (efter schablonavdrag för egenavgifter och exklusive sjukpenning) överstiga 40 000 kr.

Obs! Egenavgifterna är avdragsgilla.

Passiva näringsidkare

Inkomster av passiv näringsverksamhet är inte förmånsgrundande (pension och sjukpenning). Sådana inkomster beläggs med särskild löneskatt som är 24,66 %. Det gäller oavsett vilket år du är född. Aktiva näringsidkare har tack vare jobbskatteavdraget och sänkta egenavgifter alltid lägre skatt inkl. socialavgifter än passiva näringsidkare.

Obs! Under det år som den skattskyldige avlidit ska dock särskild löneskatt betalas och inte egenavgifter, även om den avlidne under livstiden räknades som aktiv.

Tips #13 – Sjukpenning

På motsvarande sätt som du kan planera för en minimal inkomstskatt, kan du planera för en så hög sjukpenning som möjligt. Med hög sjukpenning menar vi också hög föräldrapenning.

Den högsta sjukpenninggrundande inkomsten är på 7,5 prisbasbelopp, dvs. 336 000 år 2017. Sjukpenningen är 77,6 % (80 % av 0,97) av den sjukpenninggrundande inkomsten. Din sjukpenninggrundande inkomst baseras på din årsinkomst.

Obs! Endast inkomst av aktiv näringsverksamhet är sjukpenninggrundande.

Återföring av periodiseringsfond och expansionsfond?

När Försäkringskassan beräknar din sjukpenninggrundande inkomst och din föräldrapenninggrundande inkomst bortser man från de skattemässiga dispositionerna periodiseringsfond och expansionsfond. Detta innebär att du inte kan få en högre sjuk- eller föräldrapenninggrundande inkomst genom att lösa upp periodiseringsfonder exempel inför att du får barn.

Exempel på möjligheter att höja den sjukpenninggrundande inkomsten

Du kan öka den sjukpenninggrundande inkomsten på följande sätt:

  • Du kan avstå från att utnyttja räntefördelning. Detta leder dessutom ofta till lägre skatt.
  • Du kan helt eller delvis avstå från att göra avskrivning på inventarier. Detta leder dessutom till att du senare år kan göra större avskrivning eller att du får lägre skatt när du någon gång framöver avyttrar inventarierna.
  • Du kan välja att göra ett mindre schablonavdrag för egenavgifter än det maximala.

Obs! Har du negativ räntefördelning, leder det till högre sjukpenning.

Karensdagar

Karensdagar är de dagar i början av varje sjukperiod då du inte får sjukpenning från Försäkringskassan. Har du enskild firma har du 7 karensdagar som grundkarens. Om din karenstid är 7 dagar kan du få sjukpenning från den 8:e dagen. Du har möjlighet att välja ett annat antal karensdagar. Egenavgifterna blir lägre vid högre antal karensdagar, men det är marginellt. Eftersom du kan välja 1 karensdag, bör du därför välja detta.

Obs! Har du återkommande eller långvariga sjukdomstillfällen kan du hos Försäkringskassan ansöka om att få s.k. högriskskydd vilket innebär att du får sjukpenning även under karensdagarna.

Anmälan om karensdagar

Vill du ändra antalet karensdagar ska du skicka in blanketten FK 5165 Anmälan karenstid för sjukpenning.

Obs! När du fyllt 55 år kan du inte ändra till en kortare karenstid.

Vill du ha mer information om socialförsäkringsreglerna för dig som är egen företagare, gå in på Försäkringskassans broschyr om ämnet: Försäkringskassan.se/egen-foretagare-information-om-socialforsakringen

Tips #14 – Rot & Rut

Den som anlitar någon för HUS-arbete, dvs. antingen arbete på den egna bostaden (ROT) eller för hushållsarbete (RUT), kan få en skattereduktion.

Villkor för att få rot- och rutavdrag

Du bör läsa igenom Skatteverkets checklistor när du ska köpa tjänster som ska beläggas med rotavdrag. Klicka på denna länk.

Skatteverkets villkor för rutavdrag framgår här.

Rot- och rutavdragets storlek

Rot- och rutavdraget räknas ihop och får sammanlagt uppgå till max 50 000 kronor per person och år. Läs vidare här.

Många typer av rutarbete

Det finns många olika typer av rutarbete som du kan få avdrag för. Läs igenom Skatteverkets lista!

Tips #15 – Enskild näringsverksamhet utomlands

Näringsverksamhet inom EU/EES

Enskild näringsverksamhet som bedrivs i ett annat EU/EES-land ska bedömas som om näringsverksamheten bedrivs i Sverige. Det innebär att alla (del)verksamheter, både utländska och svenska, ska betraktas som en enda verksamhet med full kvittning. Om underskottet i den utländska verksamheten är större än överskottet i Sverige får den överskjutande delen av underskottet rullas vidare.

Näringsverksamhet utanför EES

Skilda självständiga verksamheter utanför EES räknas som en och samma näringsverksamhet, även om de bedrivs i olika länder utanför Sverige. Det innebär att underskott i ett land kan kvittas mot överskott i ett annat land. Däremot kan du inte kvitta mot svensk verksamhet.

Tillfälligt arbete i utlandet

Om du har enskild firma i Sverige och arbetar tillfälligt i utlandet, anses verksamheten ha bedrivits i Sverige. Så kan det exempelvis vara för en konsult som får ett tillfälligt uppdrag utomlands.

14 avdrag i aktiebolag och enskild firma du inte vill missa

Senaste nytt

Flest reaktioner i veckan

Välj kommun från listan