av Entreprenörskapsforum
Entreprenörskapsforum
0 följer
1 följare
0 foruminlägg
1 artiklar

Sverige och EU utklassas i entreprenörskap av länder med anglosaxisk tradition. Faktum är att de anglosaxiska länderna rankar mycket högre än alla andra länder i alla aspekter av entreprenörskap – entreprenörskapsnivå, nyföretagande, kvinnors entreprenörskap och entreprenörskap i vardande, enligt en ny rapport från Entreprenörskapsforum.

 

Den entreprenöriella ådran är svagare i större EU-ekonomier och de har en lägre andel entreprenörskap och även betydligt svagare intraprenörskap. För att skynda på tillväxten och minska entreprenörskapsklyftan, framförallt till USA, måste svenska beslutsfattare uppmuntra risk och tillväxtföretagande än mer.

Den högsta andelen entreprenörskap hittas i USA (12 procent) och Kina (13 procent), medan den lägsta finns i Tyskland och Italien (fem procent). Sveriges nivå är sju procent. Dessutom är den förväntade tillväxten betydligt högre hos amerikanska entreprenörer jämfört med europeiska. I Kina är den entreprenöriella aktiviteten fortsatt hög men trenden är negativ. Detta tyder på att Kinas tidigare höga entreprenörskapsnivå var nödvändighetsbaserad och en effekt av konjunkturen.

För Sveriges del visar världens största entreprenörsstudie att den tidigare negativa trenden för det svenska entreprenörskapet har vänt och att det är kvinnors entreprenörskap som står för hela uppgången. Men det är en splittrad bild. Samtidigt som kvinnors entreprenörskap är på uppgång igen minskar mäns entreprenörskap liksom det riktigt unga entreprenörskapet. Framtida förutsättningar för det svenska entreprenörskapet är alltså osäkra.

Rädslan att misslyckas har trendmässigt ökat sedan den ekonomiska krisens början under 2008 fram till 2013. Även om rädslan har planat ut är det viktigt att skapa större trygghet för entreprenörer eftersom: ju högre rädsla att misslyckas desto lägre totalt entreprenörskap. På den positiva sidan ökar det informella riskkapitalet, ”affärsänglar”, liksom tillväxambitionerna vilket tyder på framtidsoptimism.

Det finns alltså förbättringsutrymme för det svenska entreprenörskapet och många lärdomar kan hämtas från de anglosaxiska ländernas framgång. Om vi vill att entreprenörskap, innovation och fortlöpande marknadsutveckling ska bana väg för hållbar framtida tillväxt bör beslutsfattare lägga särskilt fokus på fem policyområden av särskild vikt för entreprenörskapets tidiga skeden: kompetensförsörjning, tillgång till kapital, regleringar, rädsla att misslyckas och skatter.

För det första, kompetensförsörjning är avgörande för entreprenörers möjlighet att växa och behålla sin innovationskapacitet. Universiteten måste belönas för sina samhällskontakter, d v s interaktion med näringslivet och insatser för kunskapsspridning.

För det andra, tillgång till kapital är viktigt. Den anglosaxiska modellen som är överlägset bäst på att generera entreprenörskap baseras på social acceptans av framgångsrika entreprenörer som bildar förmögenheter.

För det tredje, ett flertal studier lyfter fram de negativa effekterna av regleringar av entreprenörskap. En minskad regelbörda är ett nödvändigt villkor för att bygga en entreprenöriell kultur.

För det fjärde, företagsskulder riskerar att bli personliga och extremt svåra att åtgärda. Det hämmar entreprenöriellt risktagande, industriell dynamik och spär på rädslan att misslyckas.

För det femte, skatter bör utformas så att de uppmuntrar nya och växande företag, d v s inkluderar investeringsincitament, optioner och transparens.

Visa kommentarer 2
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.
| Anmäl | 3 år sedan
Det skulle vara intressant att veta hur såna här studier genomförs, och hur nära den faktiska verkligheten dom egentligen är.

Har man exempelvis undersökt om i hur många fall den kvinnliga uppgången beror på att det är fruar/sambos som sitter i styrelsen för att deras män inte kan, på grund av tidigare misslyckande?

I Sverige har vi en lång tradition av att regeringarna har motarbetat småföretagen. På 70-talet ansågs varje småföretagare som en presumtiv skattesmitare.
Några enkla påklistrade nya attityder lär inte ändra på den här grundinställningen i första taget.
Tvärtom så blir det hela tiden allt krångligare att få igång ett företag.
Nu har bankerna dykt upp som en ny egenutnämnd polis, och nekar företagare att öppna konton på löpande band. Flera är de företagare som fått ge upp på grund av att dom inte får öppna konto.
I samma veva som bankerna krånglar, så kommer skatteverket med sina långa formulär med frågor för att man ska få F-skatt och bli momsregistrerad.
En av frågorna kan vara att man ska visa att man öppnat ett bankkonto till företaget. medan banken å sin sida kräver att man kan visa en registrering för att få öppna konto. Klassiskt svenskt moment 22.
Häromdagen sa en handläggare på Skatteverket till mig att *det är ju bara att köra på ändå* apropå frågan hur man ska kunna visa att man bedriver en verksamhet för att få F-skatt.
Det är en häpnadsväckande okunskap om hur det fungerar i verkligheten, och att det exempelvis är omöjligt att marknadsföra sig på många ställen om man inte har F-skatt.

Sen finns den andra sidan, där man blir stoppad från försäljning på exempelvis marknader om man saknar F-skatt.
En helt olaglig diskriminering eftersom det inte finns nåt krav i lagen på att ha F-skatt för att få sälja varor.

Skulle man ändå ta sig igenom alla dessa hinder och få igång sitt företag, och det kanske inte fungerar som det var tänkt, och efter några år går det åt pipan.
Då slår hela den svenska apparaten till med full kraft.
I den bästa av världar så kan du vara tillbaka på banan efter kanske 10 år i utanförskap efter en konkurs.
I många fall blir det dock en livslång karantän.
Kanske får du ett jobb som anställd, och får en löneutmätning. Ett raffinerat sätt att hålla dig kvar i skulden livet ut.
Skatteverket kringgår aktiebolagslagen, och letar upp gamla styrelsemedlemmar för att kunna sätta ett personligt ansvar på skatteskulder.

Så nej, ska vi nånsin kunna mäta oss med USA när det gäller företagande, så krävs det en attitydförändring i hela det svenska myndighetsväsendet.
Och det finns inga som helst tecken på en sådan.
| Anmäl | 3 år sedan
Det är intressant att läsa sådana här studier. Ämnet är superviktigt för att Sverige ska lyckas, och lyckas bättre än konkurrentländer. Tror att man alltid ska vara analytisk och ta små steg i utvecklingen. Titta på vad som fungerar och förstå vad det verkligen är som fungerar. Vi har några regioner i Sverige som utklassar andra regioner och är i världstoppen när det gäller vissa industrier. Lägg insikter om varför det är så till de slutsatser som dras av internationella studier som det refereras till i den här artikeln. Gör sedan förbättringar, kolla utfallet och lär för vidare utveckling.