av John Knutsson
John Knutsson
5 följer
7 följare
2 foruminlägg
111 artiklar

Du är besviken, kanske arg, och vill överklaga tingsrättens beslut. I denna artikel har du de juridiska hjälpmedlen för att skapa vissa kontrollstationer ifall ditt överklagande ”håller måttet”. Det är nämligen inte vilka mål som helst som tas upp i hovrätten. Dessutom bör du känna till vissa saker i processen, innan du träder in i hovrättens salar.

 

Svea hovrätt har lagt ut en checklista när du överklagar till hovrätten (Pdf). Den kan du även med god behållning läsa innan du överklagar. Enligt en undersökning Svea hovrätt företog hösten 2010 beviljades prövningstillstånd i 33 procent av alla tvistemål. För att läsa vidare om detta och annan statistik läs artikeln ”Prövningstillstånd i hovrätten” av hovrättspresidenten Fredrik Wersäll och hovrättsfiskalen Manne Heimer.

Vem får överklaga tingsrättens dom eller beslut?

I rättegångsbalken finns inte någon regel om vem som har rätt att överklaga en dom eller ett beslut. Som huvudregel anses dock gälla att en dom eller ett beslut får överklagas av den som domen eller beslutet rör, om avgörandet har gått honom eller henne emot. För att överklaga gäller således ett krav på att den som överklagar skall ha såväl klagorätt som klagointresse. Frågan om huruvida klagorätt och klagointresse föreligger avgörs av hovrätten. Tingsrätten prövar endast om överklagandet har kommit in i rätt tid.

Klagorätt innebär att domslutet eller (i ett beslut) slutet påverkar klagandens ställning så att han eller hon har en rätt att överklaga. För att en klagande i tvistemål skall ha klagorätt krävs att tingsrättsdomen skall vara bindande för honom eller henne. Givetvis är detta fallet för den som varit part i tingsrätten.

Klagointresse innebär att klaganden måste ha ett rättsligt intresse av att en överprövning kommer till stånd. Detta innebär att domen från rättslig synpunkt skall innebära en nackdel för klaganden och att det yrkande som klaganden framställer skall kunna på objektiva grunder sägas vara till klagandens förmån.

Tingsrättens beslut – typer av beslut och överklagandetid

Rättens avgörande sker genom dom. Annat rättens avgörande, dvs. det som inte avser saken, träffas genom beslut. För beslut är överklagandetiden tre veckor.

Det finns två typer av beslut – slutliga beslut och icke slutliga beslut.

Ett slutligt beslut kan alltid överklagas (ibland krävs dock prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp det till prövning), men när det gäller ett icke slutligt beslut kan det i vissa fall gälla ett överklagandeförbud och i andra fall ett förbud mot att överklaga beslutet särskilt, dvs. under pågående rättegång.

Prövningstillstånd i hovrätten

Att det i ett mål krävs prövningstillstånd innebär inte att rätten att överklaga är begränsad. Kravet på prövningstillstånd innebär att tingsrättens dom eller beslut inte kan prövas av hovrätten om denna inte har givit sitt tillstånd till detta. Prövningstillstånd krävs i vissa måltyper men inte i andra.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

De avgöranden som omfattas av kravet på prövningstillstånd är i tvistemål både tingsrättens dom och tingsrättens beslut. När det gäller hovrättens prövning av en tingsrätts dom eller beslut i tvistemål gäller numera ett generellt krav på prövningstillstånd.

Förutsättningarna för prövningstillstånd anges i rättegångsbalken 49:14. Det som är speciellt för hovrättsprocessen är den första och den andra punkten i RB 49:14. Den första punkten avser s.k. ändringsdispens. Enligt denna punkt skall prövningstillstånd meddelas om ”det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till”. Tillståndsprövningens syfte inskränker sig till att pröva ”om det finns anledning att rikta invändningar mot det överklagade avgörandet”. Enligt motiven skall ”alla avgöranden som bedöms tveksamma” tas upp till fullständig prövning.

Den andra punkten i RB 49:14 avser s.k. granskningsdispens. Denna dispensregel, som är helt ny, stadgar att prövningstillstånd skall meddelas ”om det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till”. Denna dispensgrund tar sikte på situationer då det är svårt att på grundval av innehållet i en tingsrättsdom bedöma om det finns skäl att ändra tingsrättens avgörande. Visserligen kanske det inte finns någon särskild anledning att betvivla riktigheten i avgörandet, men det går inte heller att med någon högre grad av säkerhet säga att avgörandet faktiskt är riktigt. Som exempel på fall där det kan bli aktuellt att meddela granskningsdispens nämner förarbetena omfattande eller komplicerade tvistemål där det ibland kan vara svårt att tillräckligt tillförlitligt bedöma om målet är rätt avgjort eller inte.

Handläggningen av frågan om prövningstillstånd

I överklagandet skall klaganden bl.a. ange vilka omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas. Skulle överklagandet brista i detta hänseende får hovrätten förelägga klaganden att avhjälpa bristen.

Överklagande av beslut rörande prövningstillstånd

Hovrättens beslut att meddela prövningstillstånd får inte överklagas. Ett sådant beslut kommer alltså att leda till att hovrätten prövar tingsrättens dom eller beslut. Om hovrätten däremot inte meddelar prövningstillstånd innebär detta att tingsrättens avgörande skall stå fast och ett sådant beslut kan överklagas. Det betraktas som ett slutligt beslut och får överklagas till HD. Vid överklagande gäller dock bestämmelserna om prövningstillstånd i HD, dvs. dispensgrunderna i RB 54:10 skall tillämpas.

Närmare om överklagande av tingsrättens dom och processen i hovrätten

Överklagandet skall ställas till hovrätten men lämnas in till tingsrätten. Om den klagande av misstag sänt in överklagandet till hovrätten, räcker det dock med att överklagandet inkommit dit före överklagandetidens utgång. Om man överklagar för sent, dvs. sedan överklagandetiden gått ut, avvisar tingsrätten överklagandet, om den klagande inte haft laga förfall. Men även laga förfall måste anmälas inom överklagandetiden.

Några särskilda punkter skall framhållas:

1. Parts överklagande får inte föranleda någon ändring av den överklagade domen till hans nackdel.

2. Klagande kan återkalla sitt överklagande. Om endast ena parten överklagat leder detta till att målet avskrivs i hovrätten och att tingsrättens dom står fast. Om båda parterna överklagat gäller särskilda principer.

3. Liksom hovrätten får pröva de yrkanden som framställts i tingsrätten endast i den mån dessa upprepas i andra instans, gäller motsvarande parternas åberopande av rättsfakta i tvistemål (dispositiva). Part måste alltså i hovrätten på nytt åberopa alla de rättsfakta som han åberopat i tingsrätten. Part kan dock i hovrätten åberopa även nya rättsfakta, men möjligheten att göra det är på olika sätt begränsad.

4. I hovrättens uppgift ligger inte bara att pröva den rättstillämpning som ligger till grund för tingsrättens dom utan även den bevisvärdering som där utförts. Förebringande av ny bevisning sker enligt samma regler som i tingsrätten. När det gäller gammal bevisning gäller som huvudregel att sådan bevisning skall tas upp på nytt endast om hovrätten finner att det är av betydelse för utredningen. Det är hovrätten som ex officio har att ta ställning till om ett bevis skall tas upp på nytt (dvs. genom att det hålls tilläggsförhör eller fullständigt omförhör) eller om tingsrättsbeviset skall läggas fram genom uppspelning av ljud- och bildupptagning eller på annat sätt.

5. Ett mål avgörs i hovrätten antingen efter huvudförhandling eller ”på handlingarna”. I det senare fallet hålls ingen förhandling, utan hovrättsavdelningens ledamöter samlas för att höra på en föredragning av vad handlingarna i målet innehåller.

6. Vid huvudförhandlingen är hovrätten i tvistemål, utom vissa familjemål, domför med tre lagfarna domare, om tingsrätten bestått av ensamdomare, och med fyra ledamöter, om tingsrätten varit sammansatt med tre lagfarna domare.

7. Huvudförhandlingen i hovrätten är i stort organiserad på samma sätt som i tingsrätten.

8. Om klaganden i tvistemål uteblir från sammanträde för huvudförhandling förfaller överklagandet. Detsamma gäller om en klagande som förelagts att infinna sig personligen inställer sig endast genom ombud och hovrätten inte anser sig ändå kunna avgöra målet. Om motparten uteblir kan denne istället föreläggas vite.

9. Sakframställan – omedelbarhetsprincipen gäller även i hovrätten, dvs. det är endast det som förekommer under huvudförhandlingen i hovrätten som utgör processmaterial. Att en omständighet finns omnämnd i handlingarna från tingsrätten medför inte att omständigheten ingår i processmaterialet i hovrättens huvudförhandlingsmål.

10. Efter bevisupptagningen följer liksom i tingsrätten parternas plädering. Pläderingen kan inte ersättas genom hänvisning. Däremot får en part givetvis avstå från pläderingen eller göra denna mer begränsad.

Avgörande av mål i hovrätten utan huvudförhandling

Förutsättningarna för att i tvistemål avgöra ett mål i hovrätt utan huvudförhandling anges i RB 50:13. De olika fallen kan delas in i följande fem punkter:

1. ”För prövning som inte avser själva saken”, dvs. då avgörandet avser en processuell fråga. Hit hör bl.a.:

a) Frågor angående provisorisk verkställighet. Som exempel kan nämnas att i ett kravmål borgenären under förberedelsen i hovrätten framställer yrkande om kvarstad. Skall det vara någon mening med detta, måste frågan bedömas snabbt.

b) Frågor om hinder för överklagande eller om rättegångsfel i tingsrätten. Föreligger hinder mot att ta upp ett överklagande i hovrätten skall överklagandet avvisas. Vid rättegångsfel skall tingsrättens dom i vissa fall undanröjas och målet eventuellt återförvisas.

2. I tvistemål då klagandens ändringsyrkande har medgetts av motparten.

3. I tvistemål om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat.

4. Om saken kan utredas tillfredsställande får hovrätten avgöra tvistemål utan huvudförhandling om parterna har begärt att målet skall avgöras utan huvudförhandling, eller om ingen av parterna, sedan fråga väckts om avgörande utan huvudförhandling, haft någon invändning mot detta.

5. Ett tvistemål får alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är uppenbart att sådan förhandling är obehövlig.

Undanröjande av tingsrättens dom

Tingsrättens handläggning kan vara behäftad med något rättegångsfel. Rätten kan ha felbedömt eller försummat att uppmärksamma en rättegångsfråga. Att domen grundats på oriktig bevisvärdering eller rättstillämpning utgör däremot inte något rättegångsfel. Detsamma gäller en oriktig tillämpning av bevisbörderegler. Gränsdragningen mellan sådana materiella regler och rättegångsfel är dock inte alltid så klar.

Först har vi de grova rättegångsfelen, som består av två grupper: dels de som kallas domvilla, dels övriga grova rättegångsfel. Som exempel på sådana grova rättegångsfel som utgör domvilla kan nämnas att rätten inte tagit ställning till samtliga yrkanden i ett mål eller dömt över något annat än det som omfattas av parternas talan. Sedan har vi de lindrigare rättegångsfelen, som har ett sådant sammanhang med själva saken att felet åtminstone kan tänkas ha påverkat målets utgång.

Resning

Resning är här ett institut som kan användas, men den måste vara ingiven ett år från den tidpunkt då parten fick kännedom om resningsskälet. Resningsskälen kan röra brottsligt eller omoraliskt handlingssätt som resningsskäl och övriga resningsskäl. Enligt dessa resningsbestämmelser kan ett avgörande (dom eller beslut) bli oriktigt p.g.a. a) processmaterialet är ofullständigt, b) bevisvärdering är oriktig, c) rättstillämpningen är oriktig eller d) att det skett ett skrivfel vid domens avfattande.

Domvilla

Domvilla däremot rör 1. rättegångshinder – ett lagakraftvunnet avgörande ska undanröjas om målet har tagits upp trots att det har förelegat ett rättegångshinder, 2. Avgörande har meddelats mot någon som inte är part, 3. Avgörandet är oklart eller ofullständigt eller 4. Annat grovt rättegångsfel – hit hör grova rättegångsfel av de mest skilda slag.

Avslutande ord

Den evige gurun på området är givetvis Per Olof Ekelöf. Undrar ni något, behöver ni inte slå på den stora trumman, utan kan rådfråga honom i stilla bön och andakt. Han är sedermera avliden, men hans verk lever vidare och leder dig till att förstå överklagandeprocessen.

Taggar:

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.