av John Knutsson
John Knutsson
jur. kand. på Juristfirma John Knutsson i Malmö
2 foruminlägg
112 artiklar

 

Kanske du vill starta en verksamhet som direkt konkurrerar med din chefs verksamhet? Det är inget ovanligt med konkurrensklausuler och böterna kan vara ordentligt höga. Vid ett vite bedöms inte om ditt förfarande lett till skada för arbetsgivaren. Vitet utdöms om du har brutit mot en förpliktelse som du med arbetsgivaren avtalat om att följa.

Är du nu ute efter att pröva egna vingar i samma bransch, och en konkurrensklausul finns i ditt anställningsavtal eller i ett annat avtal, så slå dig ner och memorera den här artikeln.

För att nämna något svettigt, innan du läser denna artikel, så startade tre kvinnor en konkurrerande verksamhet genom att ta med sig två värdefulla databaser från sin tidigare arbetsgivare. Hovrätten dömde dem och deras bolag att betala över tio miljoner kronor i skadestånd till sin före detta arbetsgivare och över två och en halv miljoner kronor i rättegångskostnader.

Vad gäller under anställningstiden?

Fritiden disponerar arbetstagaren enligt huvudregeln själv. Han får skaffa sig de extrainkomster som han förmår så länge han inte eftersätter sina huvudsakliga tjänsteuppgifter. Men om arbetstagaren sysslar med privata angelägenheter måste han undvika kollision med arbetsgivarens intresse. En kollision föreligger först då arbetstagarens sidoverksamhet är ägnad att tillfoga arbetsgivaren påtaglig skada eller som sker under sådana omständigheter att den bör uppfattas som illojal.

 

Ämnet togs bl.a. upp i rättsfallet AD 1980 nr. 82. Domstolen ansåg inte att arbetstagarens sidoverksamhet kunde förbjudas med hänsyn till:

  1. Den var av mycket underordnad betydelse i förhållande till arbetsgivarens verksamhet.
  2. Sidoverksamheten ansågs i den mån den överhuvudtaget kunde tänkas orsaka arbetsgivaren skada inom den ifrågavarande verksamhetsgrenen under alla förhållanden måste antas kunna leda till en sådan potentiell effekt enbart i synnerligen ringa omfattning.
  3. Arbetstagarens tjänst hos arbetsgivaren gav inte arbetstagaren någon särskild insyn i arbetsgivarens verksamhet som kunde tillmätas betydelse i ett sammanhang som detta.
  4. Arbetstagaren hade inte några påtagliga möjligheter att knyta kundkontakter som ett resultat av arbetet hos arbetsgivaren.
  5. Sidoverksamheten som arbetstagaren ägnade sig åt framstod inte som inkräktande på det arbete han utförde hos arbetsgivaren.

 

Domstolen fann mot bakgrund av dessa argument ingen illojalitet föreligga hos arbetstagaren i förhållande till arbetsgivaren, trots att arbetstagaren hade en sidoverksamhet i samma bransch.

Däremot, i rättsfallet AD 1981 nr. 161 hade arbetstagaren lämnat anbud på en produkt i konkurrens med arbetsgivaren. Det är här uppenbart att handlingen kunde tillfoga arbetsgivaren påtaglig skada och att arbetstagaren bör ha förstått detta. Ett annat mål som är lika uppenbart på samma sätt är AD 1993 nr. 142, då arbetstagaren marknadsförde sina tjänster gentemot arbetsgivarens kunder.

I ytterligare ett mål där arbetstagaren förlorade, AD 1982 nr. 42, blev arbetstagaren ledamot i ett bolag som var konkurrent till arbetsgivaren. Arbetstagarens insatser ansågs vara av central betydelse för att projektet hos arbetsgivaren över huvud taget skulle kunna slutföras. Samtidigt hjälpte arbetstagaren det konkurrerande bolaget genom att utveckla ett konkurrerande system. Som framgår här är det uppenbart att verksamheten skulle kunnat tillfoga arbetsgivaren påtaglig skada och ansågs därför illojalt.

Till sist kan AD 1993 nr. 12 nämnas, som handlade om ett rederi. Rederiet hade trafik mellan Malmö och Köpenhamn. Men eftersom Öresundsbron byggdes planerades att rederiet istället skulle öppna en rutt vid södra Östersjöområdet. Några arbetstagare hade samma planer och tänkte starta ett eget bolag för detta syfte. Ytterst skulle detta ha kunnat medföra att arbetsgivarens verksamhet i framtiden fått läggas ner eller fått väsentligen begränsade möjligheter.

Slutsatser

Slutsatser man kan dra av dessa rättsfall är att du kan starta en konkurrerande verksamhet under anställningstiden, bara du inte:

  1. Tar kunder som din arbetsgivare redan har.
  2. Använder de kundkontakter som är en direkt följd av anställningen hos arbetsgivaren.
  3. Konkurrerar på ett sätt som väsentligen kan hota din arbetsgivares resultat (är det därför en bransch där det finns många aktörer och en bred marknad, är det därför riskfritt i detta avseende).
  4. Lämnar ett anbud där du står i direkt konkurrens med din arbetsgivare och där du är medveten om detta.
  5. Har en sådan nyckelroll hos din arbetsgivare att den information du får specifikt om din arbetsgivare genom denna nyckelroll direkt kommer att kunna användas emot din arbetsgivare.
  6. Ägnar dig åt din sidoverksamhet på ett sätt som påverkar ditt arbete hos arbetsgivaren negativt.

Slutligen, med bakgrund av detta anförda vill jag därför bara uppmana: Det är tydligt att man kan starta en verksamhet under anställningstiden och som framgår av uppräkningen i dessa slutsatser, så handlar det bara om att följa sunt förnuft. Ställ dig följande fråga som kontrollfråga; utnyttjar jag min arbetsgivare på något sätt genom min sidoverksamhet eller ägnar jag mig åt en verksamhet på min fritid där det finns gott om ”andra fiskar i sjön” som jag kan ta del av som inte har någon relation med min arbetsgivare eller som står i direkta förhandlingar med min arbetsgivare?

Vad gäller efter anställningstiden?

En arbetsgivare kan vara intresserad av att ha en hållhake på arbetstagaren sedan han lämnat sin tjänst. Det kan han göra genom att vid anställning eller senare föra in en klausul i avtalet om att arbetstagaren efter avslutad anställning inte får avslöja yrkeshemligheter eller ”know how” och att han inte heller får konkurrera med sin förre arbetsgivare. Det senare kallas konkurrensklausul.

Enligt 38 § avtalslagen är en person inte bunden av en utfästelse att inte bedriva verksamhet av visst slag eller att inte ta anställning hos annan ”i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt”. 1969 slöts samtidigt en överenskommelse, ett kollektivavtal, mellan vissa organisationer. Avtalet framhöll att konkurrensklausuler bör förekomma endast hos sådana arbetsgivare som är ”beroende av självständig produkt- eller metodutveckling och som genom utvecklingsarbete av angivet slag skaffar sig tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart kunnande, vars yppande för konkurrenter skulle kunna medföra påtagligt men”. I samband med införandet av generalklausulen i avtalslagen 1976 ansågs 1969 års överenskommelse kunna bli vägledande även för parter som inte var bundna av överenskommelsen.

I många rättsfall tillämpas dock inte 1969 års överenskommelse, därför att omständigheterna som här citerats angående tillämpningsområdet för denna överenskommelse, inte varit för handen. Istället har dessa rättsfall avgjorts direkt på grundval av 38 § avtalslagen.

Men vad är oskäligt? I AD 1985 nr. 138 hade en anställd lämnat sin anställning efter en tvist. AD betecknade anställningen som otrygg och främst med bakgrund av detta ansåg AD konkurrensklausulen oskälig med stöd av 38 § avtalslagen. I ett annat mål, AD 1991 nr. 38 hade en pilot i försvarsmakten åtagit sig att stanna kvar i anställningen i 10 år samt att erlägga ett visst belopp om han bröt mot åtagandet. Piloten lämnade försvarsmakten och tog tjänst i ett flygbolag. Staten krävde 700 000 kr i vite. AD pekade på att konkurrensklausuler inte godtogs om syftet var att få arbetstagaren att stanna kvar i tjänsten. Avtalsvitet sattes därför ned till 50 000 kr. I AD 1977 nr. 167 ansågs en konsult ha brutit mot konkurrensklausulen, detta på grund av att konsulten hade varit i chefsposition och på grund av detta var i synnerhet attraktiv. Konsultföretag var särskilt utsatta för konkurrens från tidigare anställda i chefsställning.

Slutsatser

Det är ett väldigt subjektivt område det här med ifall man är bunden av en konkurrensklausul efter uppsägning eller att man slutat hos någon. Men följande slutsatser kan dras:

Din arbetsgivare måste ha en skälig anledning till att begränsa dig att söka anställning hos annan inom samma bransch eller att starta verksamhet i samma bransch. Vi kan vända på hela myntet direkt. Det är uppenbart att detta enbart ska röra ett väldigt begränsat antal fall. För det första, är det uppenbart att du måste kunna ägna dig åt ditt yrke och försörja dig själv. Det skall därför vara i synnerhet speciella omständigheter som fråntar dig denna grundläggande demokratiska rättighet.

I de fall du inte ska anses ha denna rättighet ska det vara i situationer då ditt tagande av tjänst eller uppstart av verksamhet medför betydande svårigheter för din tidigare arbetsgivare på så sätt att ditt nya arbete och du som person, direkt medför att din tidigare arbetsgivares kunder istället väljer att komma till dig. Detta ska vara en logisk konsekvens av att en person med din position och ditt yrke startar upp en konkurrerande verksamhet eller blir anställd i en sådan verksamhet. I andra fall ska det vara i situationer då du handlat rent illojalt i förhållande till de överenskommelser du ingått med din arbetsgivare om framtida arbetsförpliktelser, men ett eventuellt vite kan dock i dessa situationer komma att väsentligen nedsättas till en bråkdel av tidigare avtalat belopp.

Det ska även slutligen tilläggas, att en arbetsgivare endast kan göra gällande en konkurrensklausul under förutsättning att arbetsgivaren velat ha kvar arbetstagaren i tjänsten. En konkurrensklausul bör därför inte kunna göras gällande om arbetsgivaren tidigare sagt upp arbetstagaren p.g.a. arbetsbrist. Något annat skulle märkbart på ett fullt orimligt sätt försämra den friställdes möjlighet att slå mynt av sina kunskaper på arbetsmarknaden.

Slutligen, om du har en konkurrensklausul i ditt avtal som gäller under anställningstiden – starta en sidoverksamhet i samma bransch om du vill, men använd sunt förnuft och checka av de perspektiv som här är listade. Vill du starta en verksamhet efter anställningstiden i samma bransch så är detta en självklarhet, om inte synnerliga skäl som här har nämnts föreligger mot den rättigheten.

 

Visa kommentarer 0
Du måste registrera dig som medlem för att skriva en kommentar.. för att registrera dig som medlem.