Dold anställning?

Skapad - Senast uppdaterad
Hej!

Jag arbetade fram tills slutet av förra året på ett företag som löntagare. Jag gick i slutet av året över till en annan arbetsplats, dock inom samma koncern, som konsult via bemanningsbolag. Fick lön via bemanningsföretag som vanligt. I början av det här året startade jag ett AB och gick över till att istället hyra ut mig själv till samma arbetsplats men utan bemanningsbolaget som mellanhand. Har kontrakt där tills slutet av året. Min plan är att ta ut en liten del som lön och lämnade merparten inom bolaget för utdelningar åren som kommer. Chefen på bolaget menar dock att det kan vara lite vanskligt för att min anställning kan betraktas som en "dold anställning". Har försökt läsa på lite vad som menas. Finns någon som kan berätta? Är detta inte OK? Jag betalar ju sociala avgifter på den som jag väl tar ut.

Tack på förhand!

Med vänlig hälsning
Joachim
Inlägg: 1353
Tack mottaget: 187
#39843
Nja, alltså du gör ju vad du vill med pengarna som kommer in i ditt AB. Vill du spara alltihop tills du blir pensionär så är det ditt beslut.
Det är ditt AB som gör jobbet åt din kund, inte du.

Sen kan det finnas en liten minimal risk att skatteverket skulle vilja betrakta dig som anställd hos din kund, men den risken är mindre när du driver ett AB, än om du hade haft en Enskild firma.
Så det är en fördel om du kan säga att du åtminstone tänker ha flera kunder som du hyr ut arbetskraft till, ifall skatteverket skulle fråga.
Sen om det inte blir så..tja..
Inlägg: 23
#39848
Hej Joachim

Begrepppet som skatteverket använder sig av är ”att sätta sig på bolag”. Ett ganska vanligt förekommande fenomen och är att betrakta som aggressiv Skatteplanering (olagligt).

I grund och botten handlar det om att ur ett skatterättsligt perspektiv bedöma om du verkligen bedriver näringsverksamhet eller inte. Det finns flera rättsfall och en ganska utarbetat praxis kring detta. För att det ska bedömas vara en näringsverksamhet ställs tre kriterier: (1) vinstsyfte (2) självständighet (3) varaktighet.

Vinstsyftet råder det nog inga tvivel om i ditt fall. Varaktigheten handlar om att du gör detta på lång sikt och att det inte handlar om att du har i åtanke att lägga ner om några månader eller ett år.

Självständigheten handlar bland annat om det som Ingvar skrev: antal kunder. Men det är absolut ingen nödvändighet i sig. Att ha flera kunder hjälper dig att vara självständig men är inget måste. Det handlar framför allt om hur du utför arbetet. Använder du egna arbetsverktyg eller din kunds arbetsverktyg? Har du ett eget kontor som inte har att göra med din kunds? Om du har en tjänstebil, äger ditt företag den eller äger kunden den?

För bemanningsföretag kan detmäven exempelvis handla om hur många olika ”tjänster” som du fyller ut. Är det en enda långtidssjukskriven som du ersätter eller varierar det?

Det beror alltså på situationen i fråga. Det kan vara värt att notera att det tydligt framkommer i praxis att bedömningen inte ska göras utifrån vilken typ av bolag som har eller inte har registrerats.

Din chef har alltså inte helt fel men det kan fortfarande vara så att du mycket riktigt bedriver näringsverksamhet trots allt.
En nördig revisor som brinner för att kvalitetssäkra! Hjälper till med redovisning, revision, skatt och rådgivning. Rådgivningen fungerar även utmärkt på distans! Kontakta mig gärna på ben.heidari@kpmg.se
Inlägg: 1353
Tack mottaget: 187
#39849
Med all respekt, Ben, så tycker jag nog ändå att det är lite överdrivet att kalla det för aggressiv skatteplanering.

Om man driver ett vanligt svenskt AB, så kommer pengarna in där, och sen ska ägaren på nåt sätt ta ut dom. Antingen tar han ut alltihop som lön, och skatteförlusten för staten blir då noll kronor.

Eller så väljer han att spara pengarna och ta utdelning istället. Skatten på utdelningen plus bolagsskatten blir visserligen en aning lägre på det sättet, men det handlar om , i sammanhanget, väldigt små summor som man kan tillskansa sig.

Skulle man driva sig själv som enskild firma, så blir skatten betydligt lägre, mest beroende på att det finns en extra nedsättning av egenavgifterna tills vidare.

Så absolut, det handlar om skatteplanering, men en fullt laglig variant, och knappast aggressiv i den mening som man vanligen föreställer sig, där man för ut pengar ur landet och på andra sätt letar kryphål för att undvika så mycket skatt som möjligt.
För mig handlar aggressiv skatteplanering om att man gör en sak enbart för att dra undan så mycket skatt som det bara är möjligt, och inte att man startar ett bolag och kör bemanningsverksamhet.
Inlägg: 23
#39851
Ingvar Wogenius skrev:
Med all respekt, Ben, så tycker jag nog ändå att det är lite överdrivet att kalla det för aggressiv skatteplanering.

Om man driver ett vanligt svenskt AB, så kommer pengarna in där, och sen ska ägaren på nåt sätt ta ut dom. Antingen tar han ut alltihop som lön, och skatteförlusten för staten blir då noll kronor.

Eller så väljer han att spara pengarna och ta utdelning istället. Skatten på utdelningen plus bolagsskatten blir visserligen en aning lägre på det sättet, men det handlar om , i sammanhanget, väldigt små summor som man kan tillskansa sig.

Skulle man driva sig själv som enskild firma, så blir skatten betydligt lägre, mest beroende på att det finns en extra nedsättning av egenavgifterna tills vidare.

Så absolut, det handlar om skatteplanering, men en fullt laglig variant, och knappast aggressiv i den mening som man vanligen föreställer sig, där man för ut pengar ur landet och på andra sätt letar kryphål för att undvika så mycket skatt som möjligt.
För mig handlar aggressiv skatteplanering om att man gör en sak enbart för att dra undan så mycket skatt som det bara är möjligt, och inte att man startar ett bolag och kör bemanningsverksamhet.


Hej Ingvar, tack för ditt svar.

När vi svarar på skattefrågor måste vi utgå från den juridiska vetenskapen och inte vad vi "tycker". Hur man skatterättsligt ska klassificera intäkter är grundläggande skatterättslig kunskap. Tre typer finns: inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. Lagstiftaren har utformat lagen så att om det inte är inkomst av näringsverksamhet eller kapital, då är det inkomst av tjänst. Därför måste vi bedöma om det är inkomst av näringsverksamhet, enligt de tre kriterierna jag nämnde förut.

Definitionen av inkomst av tjänst hittar du i 10:1 i IL.

Definitionen av inkomst av näringsverksamhet hittar du i 13:1 IL.

Aggressiv skatteplanerande är att olagligt sänka sin skatt. Om en inkomst skatterättsligt tillhör tjänst men vi aktivt väljer att klassa den som näringsverksamhet för att det ger en lägre skatt, då är vi ute i aggressiv skatteplanerande.

Mitt och ditt tyckande behöver läggas till sidan vid sådana frågor. Det är den juridiska metoden som får vara vägledande. Annars riskerar vi att ge fel och okvalificerade råd.

PS. Hör gärna med Skatteverket om att sätta sig på bolag. Det var precis det som vår folkkäre Owe Thörnqvist sysslade med på 60-talet. 🙂
En nördig revisor som brinner för att kvalitetssäkra! Hjälper till med redovisning, revision, skatt och rådgivning. Rådgivningen fungerar även utmärkt på distans! Kontakta mig gärna på ben.heidari@kpmg.se
Inlägg: 1353
Tack mottaget: 187
#39853
Lagen har ändrat sen 60-talet, och det är nu lite friare tyglar.

I det aktuella fallet var ju inte heller Joachim direkt anställd, utan arbetade via ett bemanningsbolag. Om han då startar ett eget bemanningsbolag har jag ytterst svårt att se hur det skulle kunna straffas.

Om hans egna AB har fått F-skatt, så har ju dessutom frågeprocessen från skatteverket redan varit, och bolaget har i så fall ansetts uppfylla kriterierna tillräckligt.

Vill man vara extra på den säkra sidan så kan han sätta ut en annons på Blocket om tjänster utförs. Då är iaf syftet att skaffa fler uppdragsgivare för att öka på känslan av självständighet i bolaget.

Sen är skatteverket lite motstridiga i på sin egen sida. Vilket också talar för att olika bolagsformer behandlas olika.
Andra stycket i deras mening tycker jag inte är aktuell i detta fall, med tanke på den tidigare bemanningsformen.

Verksamhet som bedrivs av en juridisk person, till exempel aktiebolag eller handelsbolag, beskattas i princip alltid som näringsverksamhet. Det går dock inte att omvandla löneinkomster till näringsinkomster genom att fakturera dem via ett bolag
Inlägg: 23
#39857
Ingvar Wogenius skrev:
Lagen har ändrat sen 60-talet, och det är nu lite friare tyglar.

I det aktuella fallet var ju inte heller Joachim direkt anställd, utan arbetade via ett bemanningsbolag. Om han då startar ett eget bemanningsbolag har jag ytterst svårt att se hur det skulle kunna straffas.

Om hans egna AB har fått F-skatt, så har ju dessutom frågeprocessen från skatteverket redan varit, och bolaget har i så fall ansetts uppfylla kriterierna tillräckligt.

Vill man vara extra på den säkra sidan så kan han sätta ut en annons på Blocket om tjänster utförs. Då är iaf syftet att skaffa fler uppdragsgivare för att öka på känslan av självständighet i bolaget.

Sen är skatteverket lite motstridiga i på sin egen sida. Vilket också talar för att olika bolagsformer behandlas olika.
Andra stycket i deras mening tycker jag inte är aktuell i detta fall, med tanke på den tidigare bemanningsformen.

Verksamhet som bedrivs av en juridisk person, till exempel aktiebolag eller handelsbolag, beskattas i princip alltid som näringsverksamhet. Det går dock inte att omvandla löneinkomster till näringsinkomster genom att fakturera dem via ett bolag


Begreppet härstammar från 60-talet men jag hoppas att du förstod att jag inte använde lagar och prejudikat från 60-talet som grund när jag förklarade hur skattelagstiftningen fungerar. Om du inte gillar begreppen "sitta på bolag" och "aggressiv skatteplanering" kan vi skippa dem. Det viktiga är att Joachim får rätt vägledning.

F-Skatt är inte ett bevis på att du bedriver näringsverksamhet. Det är en debiterad preliminärskatt för en uppskattad vinst och en befrielse för uppdragsgivaren att betala A-skatt. Lagstiftningen kring F-skatten hittar du bland annat i 9 kap. Skatteförfarandelagen. Här ser du i första paragrafen att F-Skatt ska godkännas så fort någon uppger att den bedriver näringsverksamhet med mindre det finns skälig anledning att anta att ingen näringsverksamhet bedrivs. "Skälig anledning" tolkar Skatteverket som att om det finns misstankar om att bolaget har bildats för att överlåtas eller om den sökande tidigare har missbrukat sin F-skatt.

Du kan läsa mer i SKV A 2012:6 Skatteverkets allmänna råd om godkännande för Fskatt

Du kan alltså inte använda en godkänd F-skatt som en indikation på att din bedömning av inkomstslaget tjänst/näringsverksamhet är rätt eller fel.

Kommentaren som du kopierade från Skatteverkets hemsida är ju en av de grundläggande förutsättningarna för inkomstbeskattning sedan skattereformen i början på 90-talet: för juridiska personer räknas alla inkomster till näringsverksamhet, även om inkomsterna inte faller in i definitionen av näringsverksamhet (se 13:2 IL). Det finns inget motsägelsefullt i detta?

För att summera: Joachim jobbar på samma arbetsplats men istället för att vara anställd av bemanningsföretaget och istället för att anställas av bemanningsföretagets kund har han startat ett eget bemanningsföretag. Frågan är om dold anställning gäller, det vill säga om Joachim egentligen borde betraktas som anställd. Det är en skatterättslig fråga och ska bedömas utifrån de tre kriterierna som jag nämnde i första inlägget: vinstsyfte, varaktighet och självständighet. Dessa tre kriterier tolkas olika för olika branscher. Förarbetena till lagstiftningen om inkomstslaget näringsverksamhet behandlar Joachims situation (där man hyr ut sig själv som en typ av bemanningsföretag) och exemplifierar precis som jag skrev: ersätter du ordinarie anställda pga sjukfrånvaro? Ser nu att det även nämns ersättning av ordinarie anställda pga tillfälliga arbetstoppar.

Blev ett ganska långt inlägg ser jag nu, men det är en viktig fråga och jag gillar att djupdyka i diskussioner 🙂

Hopps det hjälper och ber om ursäkt för autokorrigeringar (skriver från min telefon).
En nördig revisor som brinner för att kvalitetssäkra! Hjälper till med redovisning, revision, skatt och rådgivning. Rådgivningen fungerar även utmärkt på distans! Kontakta mig gärna på ben.heidari@kpmg.se
Inlägg: 1353
Tack mottaget: 187
#39858
Jag skulle nog vilja påstå att just det faktum att han inte bytt anställningen hos sin arbetsgivare, på en viss arbetsplats, mot en fakturering från bolag väger tungt i detta fall.
Han har ju aldrig varit anställd på den arbetsplats han nu arbetar som konsult mot, även om han tidigare var anställd inom samma koncern.

Det skulle ju kunna betyda att det arbete han utför, nu som egen konsult, och tidigare via bemanningsföretag, överhuvudtaget inte finns som anställningsalternativ.

Sen finns det andra saker att titta på. Om han exempelvis omfattas av några försäkringar som koncernen tecknar?
Och det verkar ju inte troligt i detta fall, då det tidigare utfördes av ett bemanningsbolag.

Många rättsfall man hittar är nämligen såna där man VILL bli betraktad som anställd, med tanke på alla de fördelar och trygghet en anställning för med sig.


Men så snubblade jag över detta ställningstagande från skatteverket, och där tycker jag nog det blir punkt på denna diskussion..
För jag tolkar inte Joachims inlägg som att det handlar om ett skenavtal.

Skatteverket anser att domarna begränsar Skatteverkets möjlighet att vid beslut om arbetsgivaravgifter bortse från civilrättsliga avtal där uppdragstagaren haft F-skatt. I flertalet ärenden där Skatteverket tidigare funnit att en utbetalad ersättning som avser en VD, styrelseledamot eller konsult m.fl. ska beskattas som lön för denne, trots att ett bolag med F-skatt formellt har mottagit ersättningen, kommer arbetsgivaravgifter därför inte att kunna krävas av uppdragsgivaren. En effekt av detta är att Skatteverket i större utsträckning kommer att acceptera att konsultarbete av olika slag skett via eget bolag, och det är främst vid skenavtal som man kan bortse från ett godkännande för F-skatt. Med skenavtal menas att avtalet inte motsvarar vad parterna egentligen kommit överens om. Enligt allmänna rättsprinciper ska i sådana fall avtalens verkliga innebörd läggas till grund för beskattningen. Ett exempel är att ett redan ingånget anställningsavtal med en person formellt skrivs om med ett bolag med F-skatt som uppdragstagare trots att anställningen är avsedd att fortsätta som tidigare.
Inlägg: 23
#39867
Ingvar Wogenius skrev:
Jag skulle nog vilja påstå att just det faktum att han inte bytt anställningen hos sin arbetsgivare, på en viss arbetsplats, mot en fakturering från bolag väger tungt i detta fall.
Han har ju aldrig varit anställd på den arbetsplats han nu arbetar som konsult mot, även om han tidigare var anställd inom samma koncern.

Det skulle ju kunna betyda att det arbete han utför, nu som egen konsult, och tidigare via bemanningsföretag, överhuvudtaget inte finns som anställningsalternativ.

Sen finns det andra saker att titta på. Om han exempelvis omfattas av några försäkringar som koncernen tecknar?
Och det verkar ju inte troligt i detta fall, då det tidigare utfördes av ett bemanningsbolag.

Många rättsfall man hittar är nämligen såna där man VILL bli betraktad som anställd, med tanke på alla de fördelar och trygghet en anställning för med sig.


Men så snubblade jag över detta ställningstagande från skatteverket, och där tycker jag nog det blir punkt på denna diskussion..
För jag tolkar inte Joachims inlägg som att det handlar om ett skenavtal.

Skatteverket anser att domarna begränsar Skatteverkets möjlighet att vid beslut om arbetsgivaravgifter bortse från civilrättsliga avtal där uppdragstagaren haft F-skatt. I flertalet ärenden där Skatteverket tidigare funnit att en utbetalad ersättning som avser en VD, styrelseledamot eller konsult m.fl. ska beskattas som lön för denne, trots att ett bolag med F-skatt formellt har mottagit ersättningen, kommer arbetsgivaravgifter därför inte att kunna krävas av uppdragsgivaren. En effekt av detta är att Skatteverket i större utsträckning kommer att acceptera att konsultarbete av olika slag skett via eget bolag, och det är främst vid skenavtal som man kan bortse från ett godkännande för F-skatt. Med skenavtal menas att avtalet inte motsvarar vad parterna egentligen kommit överens om. Enligt allmänna rättsprinciper ska i sådana fall avtalens verkliga innebörd läggas till grund för beskattningen. Ett exempel är att ett redan ingånget anställningsavtal med en person formellt skrivs om med ett bolag med F-skatt som uppdragstagare trots att anställningen är avsedd att fortsätta som tidigare.


Hej igen Ingvar

Du blandar ihop F-Skatt med bedömningen om vilket inkomstslag en intäkt är. Dessa är två skilda frågor. Kommentaren som du kopierade från SKV har att göra med bedömning kring F-Skatt och när arbetsgivaravgifter ska och inte ska betalas. Om du också hade kopierat in rubriken från ditt citat hade det varit tydligare. Rubriken lät ju "I vilka fall kan Skatteverket bortse från en F-skattsedel?". Som jag förklarade innan är Joachims fråga en annan. Frågan är inte om F-skatten kan bortses från, frågan är vilket inkomstslag tillhör Joachims intäkt? Båda dessa frågor kan utredas oberoende av varandra, även om diskussionen kring dem är snarlika. Igen, detta är skatterättens A och O: i vilket inkomstslag ska personen beskattas för sin intäkt?

Du har däremot helt rätt i din kommentar om försäkringen. Om Joachim till exempel har egna försäkringar pekar detta på att han bedriver självständig verksamhet.

Angående ditt påstående kring vad många rättsfall handlar om: ja det har du rätt i men det finns också många som handlar om just precis det motsatta. Se RÅ 2001 ref 25, eller till exempel förra årets uppståndelse kring beskattning av styrelsearvoden (HFD 2017 ref 41).

Jag får återigen summera: frågan handlar om i vilket inkomstslag intäkten borde beskattas i. Detta görs utifrån tre kriterier: vinstsyfte, varaktighet och självständighet. Det borde vara självständigheten som kan ifrågasättas i Joachims fall. Det är inte enstaka händelser som avgör detta utan det är helheten. Avgörande faktorer (enligt praxis) kan till exempel vara försäkringar, antal kunder, vem äger arbetsverktygen, ersätter man en eller flera ordinarie anställda, med mera.

@Ingvar, det känns som att du skulle tro att jag inte håller med i din bedömning. Jag säger inte att du gör fel bedömning, jag säger att bedömningen inte helt och hållet kan göras så som du beskrev den. Det kan mycket väl vara så att det inte föreligger någon dold anställning.

Det exemplifieras klart och tydligt i förarbetet till lagstiftningen kring inkomstslaget tjänst (13:1 IL) hur bedömningen kan göras för bolag som "hyr ut sig själva". Enligt rättskälleläran är förarbeten en oerhört viktig rättskälla och därför borde Joachim kunna göra en rimligt säker bedömning om han återkommer med mer info om vem och vilka hans uthyrning av sig själv anser att ersätta.
En nördig revisor som brinner för att kvalitetssäkra! Hjälper till med redovisning, revision, skatt och rådgivning. Rådgivningen fungerar även utmärkt på distans! Kontakta mig gärna på ben.heidari@kpmg.se
Inlägg: 1353
Tack mottaget: 187
#39869
Ben Heidari skrev:
Frågan är inte om F-skatten kan bortses från, frågan är vilket inkomstslag tillhör Joachims intäkt?


Men det är ju samma sak. OM Skatteverket väljer att bortse från Joachims F-skatt, så skulle dom placera inkomsten som vanlig tjänsteinkomst.

Det skatteverket säger är att om ett bolag har F-skatt så ska det normalt anses som näringsinkomst, men i vissa fall har Skatteverket bortsett ( struntat i, på ren svenska) från det faktum att det finns en F-skattsedel, och istället satt inkomst av tjänst. Dom har kört över företagaren helt enkelt.

Men sen konstaterar dom, och det var det jag fetmarkerade, att den nu blivit svårare att bortse från en F-skattsedel.
Fler fall ska alltså bedömas som näringsverksamhet.

Vad Joachim själv tycker och tänker verkar vi inte få veta 🙂
Inlägg: 23
#39871
Ingvar Wogenius skrev:
Ben Heidari skrev:
Frågan är inte om F-skatten kan bortses från, frågan är vilket inkomstslag tillhör Joachims intäkt?


Men det är ju samma sak. OM Skatteverket väljer att bortse från Joachims F-skatt, så skulle dom placera inkomsten som vanlig tjänsteinkomst.

Det skatteverket säger är att om ett bolag har F-skatt så ska det normalt anses som näringsinkomst, men i vissa fall har Skatteverket bortsett ( struntat i, på ren svenska) från det faktum att det finns en F-skattsedel, och istället satt inkomst av tjänst. Dom har kört över företagaren helt enkelt.

Men sen konstaterar dom, och det var det jag fetmarkerade, att den nu blivit svårare att bortse från en F-skattsedel.
Fler fall ska alltså bedömas som näringsverksamhet.

Vad Joachim själv tycker och tänker verkar vi inte få veta 🙂


Ska försöka göra det tydligare vad jag menar 🙂

Skatteverket kan inte bortse från F-skatten (ny praxis sedan en månad tillbaka, se även samma sida som du kopierade texten från). Detta på grund av att det står i lagen att om F-skatt finns ska uppdragsgivaren inte betala soc.avgifter och källskatt. Det är oberoende av vilket inkomstslag som inkomsten tillhör (se HFD mål nr. 1889-17).

Det kan mycket väl vara så att det egentligen tillhör inkomstslaget tjänst men Skatteverket inte kan göra något åt det, från uppdragsgivarens perspektiv. Inget av rättsfallen diskuterar den fysiska personens beskattning, vilket är en annan fråga. Här kommer bedömning av inkomstslagen in i bilden.

Joachim behöver ta ställning till vad han anser är rätt och fel, inte utifrån om han riskerar att bli "påkommen" av SKV eller inte. Det är en fråga om integritet och min personliga åsikt.

Bedömningen av inkomstslagen görs enligt det som jag beskrev tidigare.

Men vi verkar ändå inte komma vidare eftersom att Joachim inte har återkommit 🙂
En nördig revisor som brinner för att kvalitetssäkra! Hjälper till med redovisning, revision, skatt och rådgivning. Rådgivningen fungerar även utmärkt på distans! Kontakta mig gärna på ben.heidari@kpmg.se

Du måste vara inloggad för att kunna skriva i forumet. för att registrera dig som medlem.