Critical Raw Materials Act (CRM Act) är ett förslag till en ny lagstiftning som ska hjälpa till att säkerställa hållbar och säker tillgång till kritiskt och strategiskt råmaterial - något som är nödvändigt för en omställning mot ett fossilfritt EU. En viktig åtgärd är etablering av robusta och pålitliga leverantörskedjor, investering i forskning och innovation, ökad kompetens och prioritering på cirkularitet, hållbarhet och återvinning. Europa befinner sig inför den största omställningen sedan industrialismens era - den cirkulära och fossilfria kretsloppsekonomin.

-Majoriteten av de stora bolag som levererar komponenter och kritiskt råmaterial till EU är baserade utanför unionen. En annan viktig sak är att efterfrågan på kritiska metaller beräknas stiga kraftigt i spåret av den digitala och tekniska utvecklingen, berättar Massimo Gasparon, EIT.

EIT Raw Materials är det största EU-finansierade nätverket med mer än 500 företag som på olika sätt berör energiförsörjning, teknisk innovation, råvaruutvinning och miljö. I nätverket ingår även drygt 200 universitet, finansinstitut och branschorganisationer. EIT fyller en viktig funktion i sin strävan mot en fossilfri miljö och teknisk utveckling med nästan 400 innovationsprojekt som de sponsrat.

- Det bedrivs forskningsprojekt och samarbeten mellan universitet och näringsliv. Det är viktigt att sträva efter nya innovationer som kan bidra till vår energi- och råvaruförsörjning i framtiden, berättar Massimo Gasparon vidare.


Vägen mot robusta värdekedjor

EU:s marknad har länge varit beroende av att Kina levererar jordartsmetaller, men dess nationella marknad förväntas snart absorbera denna export, delvis på grund av Kinas egna klimatmål. EU måste därmed öka sin självförsörjning och etablera nya handelspartners som kan ersätta en del av Kinas export. Blickarna har börjat riktas mot Skandinavien - Finland, Norge och Sverige.

-Skandinavien är intressant med tanke på en ansvarsfull gruvnäring och tillgång till ett flertal kritiska metaller, berättar Massimo Gasparon.

I Norden med en stark tradition och förankrad kunskap inom gruvnäring ser förutsättningarna bra ut. David Högnelid, strategichef för specialprodukter LKAB, berättar att bolaget planerat att utvinna jordartsmetaller som biprodukt från sin järnmalmsbrytning. Förädlingsprocessen sker sedan i flera omgångar vilket är resurskrävande. Vid första omgången separeras Apatit från järnmalmen. Det är en fosfatmineral som bland annat används till konstgödsling. Vid nästa omgång utvinns jordartsmetaller från fosfater och därefter separeras metallerna en efter en i olika förädlingsprocesser.

-Jordartsmetaller förekommer oftast i så låg koncentration att det skulle vara både olönsamt och ha stor miljöpåverkan att endast utvinna dessa eftersom man måste bryta så stora volymer, berättar David Högnelid.

Efterfrågan på jordartsmetaller har skjutit i höjden och den är betydligt större än tillgången. I prognostiska modeller har man även kommit fram till att alla behov inte kan täckas i framtiden med den idag kända tillkommande produktionsvolymen. Metallerna ingår i rörliga magneter som integreras i elmotorer. Jordartsmetaller finns även i nästan all elektrisk apparatur samt i mobiltelefoner. Det är dock främst jordartsmetallerna Neodym och Praseodym som ingår i permanentmagneter som används inom fordonsindustrin och förnybar energi, speciellt vindkraft, där de stora behoven finns i dagsläget.

På grund av EU:s importberoende saknas både kompetens och resurser för att säkra hela värdekedjan i EU - från utvinning och förädling till färdig produkt. Vid årsskiftet ska LKAB lämna in en miljötillståndsansökan för en ny anläggning i Luleå som ska planeras för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller från Apatit. Därefter ska de skeppas koncentratet som är en mix av jordartsmetaller till REEtec AS i Norge för separation, exempelvis till Neodym och Praseodym.

-Vi vill etablera en europeisk bas med förädling av jordartsmetaller på ett effektivare sätt. Genom vår nya ägarroll i REEtec AS kan vi ta del av deras kompetens, förlänga värdekedjan och samtidigt bygga upp en egen kunskapsbas inom vår organisation, säger David Högnelid.

Den skandinaviska gruvnäringen kan bli en viktig grund för ökad självförsörjning med förstärkta värdekedjor. EU har också som mål att förstärka globalt engagemang med en mångfaldig import som grundas på hållbara strategier och cirkulära mål. Man har föreslagit ett samordnande organ - European Critical Raw Materials Council - som är en konstellation av EU-länder i samverkan med EU-kommissionen för att ge råd och stöd till aktörer inom gruvnäring och relaterade områden.

För att underlätta nyetableringar av gruvdrift och förädling av metaller har förslag lagts fram om att förenkla ansökningsprocesser och korta ner handläggningstider - upp till 24 månader för utvinningstillstånd och 12 månader för bearbetning och återvinning. Helst ska gruvor förläggas i anslutning till befintlig infrastruktur och tillverkning. Exempelvis är gruvdrift och batteritillverkning i norra Sverige inom en viss radie som gör transporter välfungerande både till sjöss och landvägen. 

-Det är viktigt att etablera starka värdekedjor där vi kan klara av alla faser mot en slutgiltig produktion, annars uppstår svaga länkar och det kan bli svårt att konkurrera, konstaterar Massimo Gasparon.


Cirkularitet

Övergång till koldioxidneutral produktion är en stor utmaning, men också en intressant resa kantad av tekniska innovationer och nya forskningsområden. Efterfrågan på metall kommer alltid att vara stor och det har konstaterats att jordartsmetaller som är nödvändiga för modern teknologi och elektrifiering inte kommer att räcka till för alla behov i framtiden. Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller förväntas ha sexfaldigats 2030 och tjugofaldigats för litium 2050.

- EU står inför en ny industriell revolution med ekonomisk cirkuläritet som viktig grund. Vi måste fortsätta att utforska nya produktionsmetoder och framställa substitut för vissa material, berättar Massimo Gasparon.

Naturvårdsverket släppte en rapport 2021 ”Metall - en ändlig resurs med oändlig potential” där olika tillvägagångssätt presenteras för en hållbarare användning av metallprodukter. Främst förespråkas hållbar användning genom till exempel delningsekonomi där flera personer använder samma produkt vid olika tidpunkter. Ett vanligt exempel är bilpooler. Målet att skapa kretslopp för material och råvaror sträcker sig längre än produktens livslängd i resurssparande syfte samtidigt som ekosystem och natur skyddas.

Rapporten föreslår även återbruk av använda produkter som en viktig del av en cirkulär ekonomi, men det måste finnas intressanta marknader för detta. Förädling avmobiltelefoner är exempel på en sådan marknad som har utvecklats under senare år. Företag köper använda mobiler, fixar upp dem och säljer dem sedan på en andrahandsmarknad.

Återvinning är en högt prioriterad del av den cirkulära ekonomin. Faktum är att metall lämpar sig väldigt bra för återvinning eftersom man kan få tillbaka dess ursprungliga kvalitet när den smälts ner. Näst längst ner i Naturvårdsverkets cirkulära metallhierarki föreslås utvinning av gruvavfall och utdaterad infrastruktur och längst ner brytning av jungfruligt råmaterial. Tanken är att beroendet av ny brytning ska minska så mycket som möjligt.

-Eftersom mycket av det som produceras i dag bygger på ny teknologi, har vi mycket att lära oss. Vi måste sträva efter att designa och tillverka produkter för att möjliggöra återvinning i framtiden, säger Massimo Gasparon.

I Critical Raw Materials Act förespråkas cirkularitet och återvinning som kritiska åtgärder mot ett hållbart och klimatneutralt EU. Förhoppningsvis kommer dessa förslag att förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid. 


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.