Ett talande exempel är den “beredskapsskatt” som Socialdemokraterna nyligen föreslog för att stärka försvaret. Hur skatten skulle utformas var högst oklart, men partiet meddelar på sin hemsida att höginkomsttagare bör bidra mer.

Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening säger till TN att retoriken endast är ett sätt för politiker att förvilla skattebetalarna: “I själva verket drabbar skatter så gott som alltid den breda massan”.

Politikerna tror sig tjäna på att vilseleda skattebetalarna

Enligt honom upplever politikerna att det är fruktbart att vilseleda folket och låtsas som om de vill satsa på något som är angeläget för många.

– Men jag tror att de flesta väljare ser igenom det och förstår att eftersom vi redan har ett av de högsta skattetrycken i världen så skulle vi behöva sänka skatter i stället för att höja.

Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, är inne på samma spår:

– Ja, det är mycket bättre att börja med att se över hur de nuvarande resurserna används. Det är viktigt att väljarna håller ögonen på politikerna och kräver att de hushåller med våra gemensamma tillgångar.

Ingen substans bakom löneavgift för att finansiera Sveriges EU-medlemskap

Ett annat exempel är den allmänna löneavgiften, som infördes 1995 för att “finansiera Sveriges medlemskap i EU”. Sedan dess har avgiften vuxit från 1,5 procent av underlaget till nästan 12 procent; kopplingen till Sveriges EU-medlemskap är som bortblåst.

– Den påstådda kopplingen försvann nog nästan direkt om den ens fanns från början, säger Fredrik Carlgren.

Flygskatten är en slags straffskatt - ingen miljöåtgärd

Bland de helt felaktigt konstruerade skatterna enligt experterna finns flygskatten, som i själva verket är en slags straffskatt på flygresor och inte en skatt på flygets utsläpp.

Flera punktskatter marknadsförs med positiva miljöeffekter som lockbete när det snarare helt krasst handlar om att “dra in pengar till statskassan”, konstaterar Fredrik Carlgren.

Oklart varför elskatten existerar

Jacob Lundberg, forskare och doktor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, tar exempelvis upp elskatten – en punktskatt som har motiverats med flera olika uttalade syften, exempelvis att bemöta kärnkraftsnedläggningen.

– Nu är det väldigt oklart varför den finns överhuvudtaget eftersom elanvändning inte i sig skadar miljön, men den har ju trots det visat sig vara ganska svår att ta bort.

Liksom experterna ovan framhåller han att gemene man i sista ändan drabbas av alla skatter. Hur behjärtansvärt än syftet kan verka.

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
0 kommentarer
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.